Läste Jonas Bergströms ledare (märkt miljö) imorse. Han försöker koppla ihop SD med att vara hbtq-fientliga.
Det är inget nytt. Men vill först fullständigt såga hans mening. Därefter gå in lite djupare på problemet HBTQ-aktivism (beklagar halv-clickbait i rubriken).

Sverige leder ligan när det kommer till tolerans mot samkönade. Endast 2% av Sveriges befolkning anser att att homo- och bisexuella ska ha annorlunda rättigheter än heterosexuella. Vilket är synnerligen lågt ur ett internationellt perspektiv (även inom EU).

Cirka 20% av svenska folket sympatiserar idag med SD. Vi har en stor, och växande medlemsskara.
Om vi nu skulle vara väldigt fördomsfulla avseende SD-väljare så kan vi låtsas att dessa 2% skulle exklusivt välja att rösta SD. I sådana fall skulle en röst av tio ha den uppfattningen som Bergström tillskriver SD.
Och då har vi dessutom inte tagit hänsyn för hur stor del av de 2% som kommer från de destruktiva mångkulturella inslag Bergström själv vurmat för.

Men. Ok. Värstafallsscenariot skulle ifrån Bergströms vänsterperspektiv innebära att 90% av SD-väljarna inte vill begränsa rättigheter för HBTQ.

Skärpning Bergström. Bättre kan du.

Vidare till den märkliga litteraturen.
Här är en länk till den litteratur som förekommit i Umeå kommuns skolor. På något sätt har detta hamnat där. Om det inte skett inom ramen för något formellt beslut, politiskt eller genom förvaltningsdelgation – så är det rimligen aktivism.
Att trivialisera detta ska inte göras.

Innehållet i detta underlag är inte alls lämpligt för Umeås skolor, och ska heller inte förekomma. Detta ska vara budskapet.
Är inte bara genant, är rent destruktivt när meningsmotståndare tillskriver 20% av befolkningen uppfattningar de inte har.

Ta ansvar för samhället istället. Sluta trivialisera problem, och diskutera sakfrågor istället.