Med anledning av detta skriver jag ut sammanfattningen av rapporten här. För den intresserade går den ta del av i helhet här.

Sammanfattning:

• De övergripande mönstren i resultaten i den första delstudien liknar i stora drag de som framkom i den förra studien från Brå, om andelen misstänkta för brott totalt i olika grupper med inrikes respektive utrikes bakgrund (Brå 2005). En skillnad är att andelen misstänkta bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar nu är något större än bland utrikesfödda. I den förra studien var det tvärtom. Minst andel misstänkta återfinns i denna studie, liksom i den förra, i gruppen inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, och näst minst bland inrikesfödda med en inrikes- och en utrikesfödd förälder. Denna struktur gäller både för brott totalt och för de flesta av de studerade brottstyperna.

• På samma sätt som i Brås tidigare studie visar resultaten att det är förhållandevis stor variation i andelen brottsmisstänkta mellan personer från olika ursprungsregioner.

• Skillnaderna mellan grupperna i andel brottsmisstänkta minskar vid kontroll för ålder, kön, inkomst, utbildning och bostadsort.

• Den andra delstudien visar att andelen misstänkta för brott totalt sett minskat bland samtliga grupper, över perioden 2007–
2018 som helhet. Detta gäller även de flesta av de studerade brottstyperna. Andelen misstänkta för narkotikabrott har däremot ökat i samtliga grupper. Andelen misstänkta för sexualbrott har fluktuerat, men under de sista studerade åren har det skett vissa uppgångar av andelen personer i samtliga grupper som blivit misstänkta för denna brottstyp. Andelen misstänkta för den allvarliga men ovanliga kategorin dödligt våld (inklusive försök) har ökat bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar.

• Sett över perioden 2007–2018 som helhet har överriskerna att misstänkas för brott, jämfört med risken för referensgruppen inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, legat tämligen konstanta för både utrikesfödda och inrikesfödda med en eller två utrikesfödda föräldrar. När analysen tar hänsyn till skillnader mellan grupperna, med avseende på ålders- och könsfördelning, minskar dessa överrisker.

• Den tredje delstudien visar att andelen misstänkta brott som registrerats på personer som är födda i Sverige med två inrikesfödda föräldrar har minskat. Motsvarande andel har legat konstant när det gäller inrikesfödda med en inrikes- och en utrikesfödd förälder. En ökad andel syns däremot för grupperna inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, utrikesfödda samt personer som inte var folkbokförda i Sverige vid tiden för brottet.
Detta mönster gäller för flera av de studerade brottstyperna.

• Antalet brottsmisstänkta har under perioden ökat bland utrikesfödda och inrikesfödda med två utrikes födda föräldrar. Det är en följd av att det totala antalet personer i befolkningen i dessa grupper har ökat under perioden. Ökningen av det totala antalet personer i de grupperna i hela befolkningen har dock procentuellt sett varit större än motsvarande ökningar bland de misstänkta, vilket bidragit till att andelen misstänkta minskat. Ska man undersöka om det blivit mer utbrett inom en grupp att misstänkas för brott, är det andelen misstänkta som bör stå i fokus.

• Även ökningen av andelen brottsmisstankar som registrerats på utrikesfödda och på inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar kan i huvudsak ses som en följd av befolkningsökningen totalt för dessa grupper. Här utgör bedrägeribrott, rån och sexualbrott inklusive våldtäkt undantag, där den ökande andelen
utrikesfödda och inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar.