Såg att Novus (rullande december) visar att partisympati för SD ligger på 29,8% inom LO.
Ungefär en tredjedel. Regeringsunderlaget är med det störst inom LO.

Mitt gamla fack, IF Metall, har valt att skriva in i stadgarna att man uttryckligen inte får vara Sverigedemokrat för att företräda arbetares intressen som förtroendevald inom IF-metall.

Att aktivt exkludera en tredjedel av arbetare baserat på ideologi menar man på riktigt skulle vara ett demokratiskt ideal.
Misstänker att man snarare ser det ur ett socialdemokratiskt ideal.

Har tidigare problematiserat detta ur ett representativt hänseende. Ifall färre av LO-anslutna upplever att facket styrs av ett ideologiskt parti – som dessutom inte sällan verkar för försämringar för arbetare – kommer det svårligen leda till fler engagerade inom fackföreningsrörelsen.

Vidare leder det till splittring inom fackföreningar.

Även om det kanske för kaviarkonsumerande fackpampar i toppen kan upplevas som en delikat åtgärd för ett estetiskt tilltalande rött fackförbund, så är det svårligen för fackföreningsrörelsens väl att diskriminera baserat på åsikt.