”Lapp skall lapp vara” i dagens folkhälsostrategi?
Förra inlägget handlade om svenska kyrkans förhållande till kristnas förehavanden i lappland – och med samer.
Noterade att några av kommentarerna lyfte ”lapp ska vara lapp”-inställningen.
Detta är alltså en artikel från Vitalis Karnell. En av upphovsmännen av nomadskolan. Artikeln från 1906 i Umeåbladet.
Nu. Jag tror vi alla människor har en rad komponenter som skiljer vår identitet åt – och också en hel del som förenar oss.
För egen del är jag exempelvis kristen, svensk. Jag är Sverigedemokrat och konservativ. har ”gemensamma vänner” – med en rad andra människor. Lyssnar på gemensam musik med många människor. Patriotism och svenskhet är en riktigt bra sak – eftersom alla svenskar ingår i gemenskapen.
Självklart har jag förståelse för att samisk kultur har ett stort värde för den som har en samisk identitet. Men det innebär inte att personen inte är en del av det svenska samhället.
Det finns väldigt få samer som bedriver rennäring. I Västerbotten är det 144 personer, fördelade på sju samebyar. Så vitt min erfarenhet beträffar – så har många av dessa också ett vanligt jobb. Snickare. Rörkrökare eller kontorsjobb.
De är väldigt få. Desto fler finns det som inte bedriver rennäring, men som har en del av sin identitet att vara same.
Nästa vecka har regionfullmäktige en politiserad ”folkhälsostrategi” att ta ställning till. En folkhälsostrategi som lyfter direkta felaktigheter. Visst.
Men också saker som bara är bisarra. Något som både lyfts i text, men kanske mest anmärkningsvärt i exempel är web-utbildning i samisk kulturförståelse.
Nu. Ponera att man är terapeut. Då kan man förvänta sig att en person utbildat sig att förutsättningslöst kunna sätta sig ned och samtala med en patient. Självklart är lyssnande en viktigare del än att själv komma med input – men de bitarna kan en terapeut bättre än jag. Ni vet. En person som utbildat sig att kunna sätta sig ned som vem som helst – oavsett vilken identitet eller vilka kulturella referenser en person har.
Ja. Nä. Regionen tycker att den utbildningen behöver utgå från något annat i de fall patienten är same. För att… Ja. Kanske för att det – för övriga partier – är tryggast att inom konsensuskulturen fortsätta verka i linje med ”lapp ska vara lapp”.
Detta är en av de videor som förekommer i utbildningen om samisk kulturförståelse.
Om man nu – trots resonemanget ovan – gör bedömningen att vårdens personal behöver gå denna utbildning för att kunna ge vård efter behov:
Ställ dig också följande fråga: Är den insatsen för ”samiska patienter” värd den förlorade arbetstiden för professionen. Den ekonomiska förlusten värd det? Eller hade det varit bättre att resurserna i stället gått till att ge mer vård efter behov, oavsett patients bakgrund?
Ska säga att jag resonerar precis likadant avseende HBTQ-diplomering. Tror över huvud man ska vara försiktig med kompensatoriska insatser. De innebär en risk att man frångår principen om vård efter behov. Lita på professionen. På samma vis som i andra yrken: om vårdpersonal beter sig illa så ska de inte arbeta inom vård.
Jag och SD är av uppfattningen att folkhälsostrategin behöver återremitteras. Strunta i den här politiserade strategin. Lägg fokus på att ta fram en bra strategi för funktionsnedsatta i stället.
Ifall man resonerar som övriga partier är jag genuint nyfiken på argument för det. Inte auktoritetsargument. Utan försök att bidra till det demokratiska samtalet i stället för att bara söka splittra i kommentarsfältet.
Senaste kommentarerna