Petter Nilsson(SD)

Etikett: Folkhälsostrategi

Bara SD i opposition mot dålig folkhälsostrategi!

Av , , 5 kommentarer 29

Det kan vara svårt att mäta hur bra en politiker är. Är det hur mycket text en politiker läser eller producerar? Kan det vara mängden förslag eller frågor politikern bidrar med?

Klart tycks emellertid vara att mängden talartid i vissa fall tycks vara viktig. Exempelvis när media rapporterar kring ledamöters talartid i riksdagen.

Citatet:
”– Övriga riksdagsledamöter känner jag som väldigt engagerade politiker och vill synas och också är engagerade i Västerbotten. Så jag förstår att de tar de möjligheter de har för att faktiskt framföra sina åsikter.”, är rimligen också fullt applicerbart i regionen.

Att vara engagerad och bedriva opposition på riktigt är förstås något som kräver tid och engagemang. Låt vara att det inte alltid är uppskattat. Men. Huruvida man verkligen ska lägga ned tiden – för att politikerna inte får åka hem tidigare (samma peng från skattebetalarna oavsett hur länge fullmäktige pågår) – ja. Jo… Nä. Hyggligt nonchalant att som politiker göra gällande att ens tid inte ska läggas på regionfullmäktige.
Ett av få regionpolitiska forum där medborgare också har bra insyn.

Jag ser att media valt att gestalta min insats under veckans regionfullmäktige som anmärkningsvärd. Ja, artikeln tycks strukturerad på ett sådant sätt så att läsaren kan få en bild av att undertecknad gjort lite väl mycket i den där talarstolen.

Debatten finns att se här. Notera. SD mot övriga partier. Som vanligt.

SD fick runt 40 % av talartiden. Alla de andra partierna fick 60%.
Ena sidan av argumentet fick 40 % av talartiden. Den andra 60%.

Det rör sig om en anmärkningsvärd folkhälsostrategi(länk till strategin här, vårt yrkande här). En klart vänsterorienterad folkhälsostrategi, förvisso. Men även där man försöker kombinera folkhälsa och funktionsrätt.

Jag har starka invändningar mot onödig marxism, radikalfeminism och annat kommunist-nonsens. Ifall man ska ha sådant innehåll, och dessutom förslag på åtgärder i samma linje, ska det föreligga enormt stark evidens för dessa.

Däremot finns det förstås en risk – även om strategin saknade politisk prägel – att folkhälsoperspektivet tar fokus från det funktionsrättsliga.

Jag talar alltså inte om preventiva åtgärder likt Västerbottens hälsoundersökningar – vilka precis som kommentatorn Jonsson lyfte i gårdagens inlägg. Nej. Nä de är viktiga.

De baserar sig på ålder. Det finns också skäl till det att genomföra dessa vis vissa åldrar. Observera: Inte efter maktstrukturer – eller beroende av intersektionella perspektiv.

Genomförandet av dessa kommer svårligen påverkas av en strategi, emellertid. Strategin exemplifierar dock åtgärder som man bedömer som verkningsfulla. Och i den delen som avser folkhälsa lyfts exempel såsom – men inte begränsat till:

Dans för psykisk hälsa, hbtq-diplomering eller samisk kulturförståelse.

På grund av maktstrukturer.

Så min principiella ingång i debatten var att vi helt enkelt tar bort folkhälsoaspekten ur strategin. Det finns redan en nationell strategi, och det finns inget lagkrav att ha en regional folkhälsostrategi. Det enda denna strategin riskerar göra är att urvattna strategin för funktionsnedsatta. Funktionsnedsatta har större behov av vård än övriga befolkningen. Att se till att vården är tillgänglig är centralt för regionernas uppdrag.

Dessutom kan det finnas delar som vårdpersonal kanske inte fått i sin utbildning relaterat till tillgänglighet.

Har ytterst svårt att tro att vår utbildade vårdpersonal har mycket att lära sig kring patientmöten genom hbtq-diplomering eller samisk kulturförståelse. Om något innebär det förlorade arbetstimmar som skulle kunnat gå åt att hjälpa patienter. Att skära ned vårdköer.

Men tydligen värnar samtliga övriga partier om detta. Även moderaterna och KD.

Kanske finns det något att skämmas för, i det fall de har konservativa väljare eller ledamöter. Skämmas bör man, ifall man biträder såpass politiskt präglade strategidokument. Strategier med fokus kring maktfokuserade ideologier såsom radikalfeminism, marxism, genus och annat.

Eller för den delen lösningar såsom hbtq-diplomering eller samisk kulturförståelse.

Avslutningsvis – och aningen utanför ämnet: Noterade att forskare nu instämmer i min tidigare poäng att media inte kritiserat de gröna näringarna.

”Lapp skall lapp vara” i dagens folkhälsostrategi?

Av , , 18 kommentarer 16

Förra inlägget handlade om svenska kyrkans förhållande till kristnas förehavanden i lappland – och med samer.

Noterade att några av kommentarerna lyfte ”lapp ska vara lapp”-inställningen.

Detta är alltså en artikel från Vitalis Karnell. En av upphovsmännen av nomadskolan. Artikeln från 1906 i Umeåbladet.

Nu. Jag tror vi alla människor har en rad komponenter som skiljer vår identitet åt – och också en hel del som förenar oss.
För egen del är jag exempelvis kristen, svensk. Jag är Sverigedemokrat och konservativ. har ”gemensamma vänner” – med en rad andra människor. Lyssnar på gemensam musik med många människor. Patriotism och svenskhet är en riktigt bra sak – eftersom alla svenskar ingår i gemenskapen.
Självklart har jag förståelse för att samisk kultur har ett stort värde för den som har en samisk identitet. Men det innebär inte att personen inte är en del av det svenska samhället.

Det finns väldigt få samer som bedriver rennäring. I Västerbotten är det 144 personer, fördelade på sju samebyar. Så vitt min erfarenhet beträffar – så har många av dessa också ett vanligt jobb. Snickare. Rörkrökare eller kontorsjobb.
De är väldigt få. Desto fler finns det som inte bedriver rennäring, men som har en del av sin identitet att vara same.

Nästa vecka har regionfullmäktige en politiserad ”folkhälsostrategi att ta ställning till. En folkhälsostrategi som lyfter direkta felaktigheter. Visst.
Men också saker som bara är bisarra. Något som både lyfts i text, men kanske mest anmärkningsvärt i exempel är web-utbildning i samisk kulturförståelse.

Nu. Ponera att man är terapeut. Då kan man förvänta sig att en person utbildat sig att förutsättningslöst kunna sätta sig ned och samtala med en patient. Självklart är lyssnande en viktigare del än att själv komma med input – men de bitarna kan en terapeut bättre än jag. Ni vet. En person som utbildat sig att kunna sätta sig ned som vem som helst – oavsett vilken identitet eller vilka kulturella referenser en person har.

Ja. Nä. Regionen tycker att den utbildningen behöver utgå från något annat i de fall patienten är same. För att… Ja. Kanske för att det – för övriga partier – är tryggast att inom konsensuskulturen fortsätta verka i linje med ”lapp ska vara lapp”.


Detta är en av de videor som förekommer i utbildningen om samisk kulturförståelse.

Om man nu – trots resonemanget ovan – gör bedömningen att vårdens personal behöver gå denna utbildning för att kunna ge vård efter behov:

Ställ dig också följande fråga: Är den insatsen för ”samiska patienter” värd den förlorade arbetstiden för professionen. Den ekonomiska förlusten värd det? Eller hade det varit bättre att resurserna i stället gått till att ge mer vård efter behov, oavsett patients bakgrund?

Ska säga att jag resonerar precis likadant avseende HBTQ-diplomering. Tror över huvud man ska vara försiktig med kompensatoriska insatser. De innebär en risk att man frångår principen om vård efter behov. Lita på professionen. På samma vis som i andra yrken: om vårdpersonal beter sig illa så ska de inte arbeta inom vård.

Jag och SD är av uppfattningen att folkhälsostrategin behöver återremitteras. Strunta i den här politiserade strategin. Lägg fokus på att ta fram en bra strategi för funktionsnedsatta i stället.

Ifall man resonerar som övriga partier är jag genuint nyfiken på argument för det. Inte auktoritetsargument. Utan försök att bidra till det demokratiska samtalet i stället för att bara söka splittra i kommentarsfältet.