Petter Nilsson(SD)

Etikett: Hälso- och sjukvårdslag

Äventyra sjukvårdsetik genom ”etisk” läkemedelsbojkott?

Av , , 6 kommentarer 14

Nu har en läkare gått ut i SVT och uppmanat till bojkott av medicin från Astra Zeneca. Ett företag som har en anläggning i Kaluga, Ryssland.
Ett företag som är svenskt/brittiskt, med huvudsakliga fabriker annanstans än i Ryssland.

Läkare har en moralisk likväl professionell skyldighet att se till att patienterna får så bra vård som möjligt. Vetenskaplig forskning och kunskap måste utgöra grunden när man behandlar patienter.
Att inte föreskriva medicinska behandlingar från företag oavsett vetenskapligt bevisad effektivitet riskerar att inskränka patienternas behandlingsalternativ och förvärra deras tillstånd.

Det kan också leda till ytterligare kostnader inom vård. I förlängningen kan det drabba tillgänglighet och vårdutbud.

Att använda etiska bojkotter som ett substitut för vetenskaplig bedömning underminerar den grundläggande principen om att medicinsk praktik bör vara evidensbaserad och till bästa gagn för patienterna.

AstraZeneca är som sagt svenskt/brittiskt, med huvudsakliga fabriker annanstans än i Ryssland.

Jag kan inte svara för övriga regioner. Men.

I Region Västerbotten har övriga partier populistiskt gått ut och manat till bojkott av företaget Mondelēz.
Har skrivit mer i ämnet här, men i korthet var våra invändningar följande:
1. Man bryter mot lag om offentlig upphandling (som inte tillåter etisk bojkott).
2. Detta är enbart godhetssignalerande, och har svårligen någon effekt på Ryssland.
Möjligen begränsar det Mondelēz fabrik i Sverige, vilket riskerar att göra svenska
arbetare arbetslösa. Det i sin tur reducerar skatteintäkter i Sverige och – i förlängningen – mängden stöd Sverige kan ge
Ukraina.
3. Detta beslutet är i princip omöjligt att följa upp. Alternativt innebär omfattande resurser för att säkerställa följsamhet.
4. Att öppna upp för bojkott av företag som levererar medicinskt förbruksmaterial, medicin och medicinsk teknik är oförenligt med regionens uppdrag att bedriva god vård. I den mån alternativ finns, öppnar vi upp för fördyringar och riskerar leveransosäkerhet. Avseende delen i skrivelsen, ” Vidare gör Region Västerbotten det principiella ställningstagandet att inköp av varumärken med samröre med Ryssland (likt Mondelēz) också ska pausas.”

Ska också tydliggöra att det förekom en ”frågo-debatt” mellan M och S, trots att båda partierna var överens så valde man inte att dra tillbaka frågan under Regionfullmäktige förra veckan.
I stället nyttjade M och S debatten till att försöka besvärta vårt ställningstagande – utan (förstås) att vi fick komma till tals.
Den frågedebatten återfinns här.

Rasism och administration inom vården.

Av , , 11 kommentarer 21

Morgonens livesändning:

För det första: Vård ska ges efter behov. Rasism ska inte förekomma inom vården.
För det andra: Naturligtvis ska man inte göra skillnad på varken patienter eller studenter utifrån hudfärg.

Det sagt.

I en rättsprocess möts två parter som berättar en version av ”saken”. Acceptansen för #metoo har öppnat upp för en perverterad process där samhället förväntas ska lita på en parts redogörelse av saken – utan att höra den andra och utan ett faktiskt domslut.

Läste tidigare debattartikeln i Läkartidningen skriven av ”läkare mot rasism”. En artikel som lägger mycket tid och energi på att formulera argument genom att fördela människor utifrån hudfärg och lyfta de fall där vården inte räckt till dem – för de vilka skribenterna – kallar rasifierade respektive afrosvenskar.

Skribenterna försöker också göra gällande att rasism är påtaglig inom utbildningarna av vårdpersonal. Argumenten räckte inte till, vilket de rimligen också inser. Därför lyfter man igen in argumentet att de kontinuerligt fått in ”berättelser” om förekommande rasism.

Jag tror i ärlighetens namn inte att detta är det stora brinnande bekymret vården står inför idag. Jag tror heller inte att ytterligare administration är rätt väg att gå för att kartlägga detta.

Övriga partier i Region Västerbotten har tillsammans infört genderbudgeting/Jämställdhetsintegrering.
Om man köper att det finns ett patriarkalt strukturellt förtryck inom den kvinnodominerade vården, bör man väl rimligen kunna skapa en bred karta av upplevt strukturellt förtryck.

Naturligtvis leder det till omfattande administration att utöka indikatorer och datainsamling – vart man nu ens ska sätta gränser mellan olika könsidentiteter, eller för den delen för hudfärg(artikelförfattarna gör, som sagt, exempelvis skillnad mellan afrosvenskar och rasifierade)…?

Personligen tycker jag det är betydligt enklare att bara följa grundregeln att patienter ska få vård efter behov, säkra att resurserna som övriga vill ge till mer administration istället går till vård.

Utkräv ansvar när denna lagstadgade princip inte följs.

Rätt enkelt, eller hur? Allt utan att behöva dela in människor i olika grupper, eller utöka administration.