Såg en drös polisbilar på vägen till kontoret på regionen.
Kikade nätet och såg att det varit en skjutning i Umeå. Avspärrningarna berodde på denna.
Såklart en – av många – sprickor på Socialdenokraternas besmyckade trygghetsexempel. Trygghetsexemplet Umeå.
Mer om detta går att läsa här.
Morgonens livesändning:
Sverige har idag omfattande problem på grund av den ansvarslösa invandringspolitiken övriga partier drivit.
Morgan Johansson försöker fortsätta låtsas som att kritik mot den ansvarslösa invandringspolitiken skulle vara rasism. Som att Sverigedemokraterna inte skulle kritisera politikerna från övriga partier för den politik de drivit.
Morgan Johanssons roll är förstås att hitta lösningar på ”utmaningar”.
I replikskiftet mot Sverigedemokraternas riksdagsledamot från Skellefteå, Jonas Andersson, sätts istället hans roll – att hitta lösningar – i tvivel.
Jag känner inte Socialdemokraternas interna struktur, men uppenbarligen har de haft bekymmer att försöka lösa problem.
Säkerligen har rädslan att bli kallad rasist inte bidragit något till Socialdemokraternas vilja eller förmåga att faktiskt lösa problem.
I en intervju med DN svarade han inte på frågan varför Sverige blivit ett gangsterparadis. Han säger att frågan är oviktig.
Det är förstås omöjligt att hitta bra lösningar ifall man inte kan se problemen.
Ministern får emellertid riksdagens förtroende att fortsatt sitta.
Trots oförmåga och ovilja att se problemens natur och – till följd se ordentliga lösningar.
Morgonens livesändning:
2 miljoner kronor extra till polisen.
Den futtiga summan är alltså vad regeringen satsar i sin vårändringsbudget.
När Morgan Johansson i SVT-inslaget säger att han vill fullgöra de satsningar majoriteten vill göra på polisen med dessa två miljoner kronor så innebär det i själva verket en neddragning.
Bara 20 polisfordon skadades eller brändes upp under upploppen. 2 miljoner lär knappast räcka för att ersätta dem.
Att säga att man satsar på polis och trygghet låter förstås bra för oinsatta väljare, men det är vilseledande och rent fult att repetera och låtsas göra orden till faktum.
Morgonens livesändning:
Yttrandefriheten ska väga tyngre än rätten att vara kränkt.
Problemet är inte de allmänna sammankomsterna. Problemet är upploppen.
Friheter sätts kontinuerligt mot varandra, både positiva och negativa friheter. Samhället får exempelvis inte frihetsberöva någon. Så länge som någon inte begår brott. Ifall någon begår brott, har samhället rätt att sätta människor i fängelse.
Avvägningar görs även mellan medborgarnas rättigheter och skyldigheter löpande när man ser över lagstiftning.
En allmän sammankomst har i regel ett provokativt budskap. Målsättningen med budskapets utformning är att väcka tanke – likväl som uppmärksamhet.
Detta måste vägas mot andra friheter. Bland annat rätten för människor att känna sig kränkta.
Det finns de sammankomster och demonstrationer som är mer kontroversiella förstås.
Jag är ingen jurist… Men!
Jag är ingen jurist. Kan finnas ny gällande rätt. Men samtidigt så sympatiserar jag med principerna bakom det jag hunnit gräva upp imorse.
Ett par kommentarer har inkommit som menar att man bör anse Paludans budskap som förargelseväckande beteende där förarbetet (SOU 1975:75 sid 189) säger följande kring gränsdragningen om förargelseväckande beteende:
“fråga om förargelseväckande beteende bör enligt utredningens mening understrykas att denna straffbestämmelse inte får fungera som en yttrandefrihetsinskränkning. Bestämmelsen medger visserligen ej högre straff än 500 kronors böter och kan därför synas föga betydelsefull. Men man bör här ha i minnet polisens allmänna uppgift och befogenhet att ingripa för att förhindra brott (t. ex. ta hand om flygblad eller demonstrationsplakat som har brottsligt innehåll).”
Därtill understryker man att kontrollen över tillämpningen bör vara effektiv och ske i först hand genom JO. JO hänvisande i sitt avgörande 3049:2005 till Europadomstolens avgörande i målet Handyside mot Förenade Konungariket och en rad senare domar, där man uttrycker saken på följande sätt:
”Det är alltså, kort uttryckt, så att den demokratiska rättsstaten har en plikt att värna medborgarnas rätt att föra fram även sådana åsikter och ståndpunkter som kan väcka förargelse. Plikten gäller, noga taget, alldeles särskilt sådana kontroversiella budskap, eftersom mera ”ofarliga” sådana vanligen inte har samma behov av skydd.” /…/
“Reglerna om skydd för mötes- och demonstrationsfriheterna har i enlighet härmed utformats på ett sådant sätt att skyddet gäller oavsett vem som anordnar ett möte eller en demonstration och oavsett vilka åsikter som därvid förs fram.”
Utifrån detta är tesen (Som Socialdemokratiska justitieministern Morgan Johansson framför) att Paludan eller vad han nu heter skulle vara ligist, visar på bristande förståelse för demokrati och yttrandefrihet.
Om något så synliggör dessa allmänna sammankomster ett problem som jag är övertygad om att många inte insett omfattningen utav.
Sveriges nya yttrandefrihet.
Frågan är ju huruvida Morgan Johansson(S) skulle mena att ligisten var ateisten som brände en bibel, eller antinationalisten som stampade på en svensk flagga – ifall den handlingen skulle utlösa liknande upplopp ifrån andra grupper.
Man bör bära med sig att samtliga övriga partier också fortsatt la medel på mer mångkultur i Region Västerbottens tilläggsbudget så sent som i februari i år.
Senaste kommentarerna