I Sverige lider vi av en enorm inflation av myndigheter, mycket beroende på att många överskattar myndigheters förmåga att faktiskt påverka eller lösa samhällsproblem. Ett annat bekymmer är att många av dessa så kallade problem är rena påhitt för att skapa hittepå-jobb åt tjänstemän med rätt partibok – läs socialdemokratisk. Därför tycker jag det är rimligt att rensa upp bland kostnadsdrivande myndigheter i Sverige.

En myndighet som skapats av ovan nämnda påhitt för att producera ideologisk propaganda som gynnar det socialdemokratiska narrativet; Sverige är rasistiskt, är Institutet för mänskliga rättigheter. Ett institut med runt ett år på nacken. Motiveringen till att det bildades tycktes vara att Lunds universitet hade en massa kompetens kring detta, och att det därför skulle inrättas. Det är vad man skulle kunna kalla för bakvänt, det vill säga: en myndighet skapas för att det finns människor med kompetens gällande mänskliga rättigheter, inte för att det finns enorma problem med att mänskliga rättigheter inte upprätthålls. Självklart ska myndigheten läggas ner.

Denna låtsatsmyndighets årsrapport finns här. Dess syfte kan summeras med det jag beskrev ovan: producera socialdemokratisk ideologi som gynnar deras tjänstemän och en klass av människor som livnär sig ekonomiskt på narrativet att Sverige är diskriminerande, kan inte upprätthålla mänskliga rättigheter och genomsyras av rasism.

I DN tog Ludvig Aspling (SD) upp precis det som jag nämnt ovan: vi har inte särskilt stora bekymmer med rasism i Sverige. Det är objektivt sant, med ett bekymrande undantag av vänstermuppars låga förväntningarnas rasism.

Tog mig friheten att också läsa några av institutets remisser som de lämnat. Inte fantastiskt imponerad, det må jag säga.Ex v:
U2022/01678
A2022/00220

Ska säga att jag inte upplever att myndigheten kom med särskilt unika tillägg. Andra som också fått möjlighet att yttra sig i många av fallen: ILO, Diskrimineringsombudsmannen, Nämnden mot diskriminering, Jämställdhetsmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Justitieombudsmannen, m fl.

Självklart signalerar de inom institutet att myndigheten ska fortsätta existera. Det innebär emellertid inte att den ska fortsätta göra det. Nog ska det till en särskilt känslomässig godhetssignalerande för att ha åsikten att skattemedel ska gå till detta. Skattemedel behöver prioriteras till annat, till exempel vård och omsorg.