Petter Nilsson(SD)

Etikett: Svenska Kyrkan

Svenska Kyrkans vänstervridning uppenbaras!

Av , , 28 kommentarer 32

Svenska kyrkan är som bekant en stark samlande aktör för ideella krafter. Många oavsett fromhetsinriktning slutit sig bakom det viktiga arbete Svenska kyrkan gör.
Förr var många ideella krafter verksamma i kyrkan. Tyvärr har densamma konsensuskultur som drabbat samhället i stort kommit att drabba svenska kyrkan påtagligt.
Många har valt att avsluta sina medlemskap i svenska kyrkan.

Umeå stadskyrka väljer nu att engagera sig i en humanitär fråga.
En fråga som troligen många medlemmar skulle kunna ställa sig bakom, torde vara att visa stöd till Israel – efter Hamas avskyvärda dåd i Israel.
Men den frågan är svår för Svenska Kyrkan. Så sent som 2021 antogs en motion om att ”folkrättens tillämpning i Israel och Palestina” bör prövas utifrån anklagelser om att Israel gör sig skyldig till apartheid. Jag var själv med på plats när detta debatterades, Sverigedemokraterna ville avslå motionen. Bland annat Umeås Lisa Tegby (POSK) var motionär bland ett par socialdemokrater och en centerpartist.

”Det är hög tid och av yttersta vikt att Svenska kyrkan lyssnar till den samlade
visdomen om apartheid som brott mot mänskligheten och lyssnar till de vittnesbörd
och argumentationer som stödjer – såväl som till de argumentationer som inte stödjer
– uppfattningen att det är apartheid som praktiseras av Israel i både Israel och
Palestina.
Det är av vikt att det internationella samfundet och den världsvida kyrkan ingriper
i varje apartheidsituation. Inför folkrätten är vi alla lika”

– ur motion 2021:27

 

Israel är som bekant enda demokratin i området. Israel hjälper med räddningstjänst och sjukvård, ett ansvar den palestinska myndigheten inte tar. Något som Julia Kronlid (SD) också lyfte under debatten.

Därtill möttes Svenska Kyrkans beslut av reaktioner även från Martin Blecher, Generalsekreterare för vänskapsförbundet Sverige-Israel, som i sitt utspel i Expressen bland annat kommenterar följande:

En barriär för skydd – inte förtryck

Israels kritiker beskriver vägspärrar och säkerhetsbarriären som en ”apartheidmur.” Till skillnad från den så kallade Group Areas Act som höll svarta sydafrikaner åtskilda från vita medborgare som ett sätt att förtrycka dem, är Israels barriär inte byggd med syfte att vara en förtryckande struktur.
Den konstruerades endast efter flera år av självmords- och massmordsbombningar som dödade människor på restauranger, hotell, tonårsklubbar och synagogor. Dödsantalet har minskat med över 90 procent.  Det gynnar naturligtvis bägge sidorna då en utlösande bomb lika gärna kan träffa en arab som en jude, en palestinier som en israel.

Den mur, det skydd, som Israel har – är ett skydd som är synnerligen aktuellt i dagarna förstås.

För Umeå stadskyrka tycks frågan kring Hamas och Israel inte vara fullt så viktig, såvida man läser kommentarerna, ty Umeå stadskyrka gjorde just ett inlägg för att samla stöd mot ”angiverilagen”.

Jag har kommenterat den tidigare mer utförligt här.
Men i korthet är hela diskussionen kring detta en hypotetisk debatt som drevats på från vänsterhåll. En hypotetisk debatt runt en skrivning i tidöavtalet. Det rör sig inte om ett lagförslag.
Trots att vi haft en liknande lagstiftning som kom att plockas bort för inte länge sedan(ej med stöd av SD), har man valt att skapa en konfliktyta som inte finns. Man har försökt rama in det i ett hypotetiskt konkret förslag, och försöker att locka till sig vänsterkrafter inom arbetskårer innan det finns ett konkret förslag på bordet.
Det leder förstås enbart till att polarisera samhället, likväl som yrkeskårer inom kommuner och regioner.
Välfärden är inte lika viktig för vänsterpartierna. för västerpartierna handlar det om att vinna opinion genom populism och polarisering.

Densamma utvecklingen har genomsyrat Svenska Kyrkan.
Konservativa krafter behövs verkligen i svenska kyrkan. Blir man frustrerad över utvecklingen, välj att engagera dig i stället för att göra som liberaler och ”visa missnöje genom att gå ur”.
Det kommer inte att lösa utvecklingen inom kyrkan.

Avslutningsvis bör sägas att jag är övertygad om att anledningen varför man väljer att manifestera mot angiverilagen är för att saken är planerad. Men vore konservativa idealister drivande i Svenska Kyrkan är jag övertygad om att fokus hade varit att visa stöd för Israel i stället.

HBT+: Allt är inte politik!

Av , , 14 kommentarer 24
Jag fullständigt struntar i vad människor pysslar med i sina sovrum. Detta med HBT+ är inte en fråga för politik. Att den radikala vänstern gör bedömningen att allt är politik får stå för den.

Kommer väl ihåg debatter i kyrkomötet, där representanter har tydliggjort det narrativet.


Det är också ett bekymmer med utvecklingen vi fått se inom Svenska Kyrkan. En utveckling där man exkluderar, med
inkluderande som förevändning.
Sörjande kristna som söker sig till kyrkorummet i syfte att finna stöd och själavård möts av en prideflagga. En prideflagga i stället för ett kors eller svenska kyrkans flagga. Ni vet.
Korset, en universell kristen symbol.
Svenska Kyrkans flagga som symboliserar hela svenska kyrkan. Den tro, den historia, de anor som hon bär.

Samma bekymmer uppstår även avseende den svenska flaggan som symboliserar hela Sverige. När den svenska flaggan får ge vika för en regnbågsflagga så har man valt att inkludera enbart hbt+.

Arrangörer av exempelvis pride har exkluderat grupper baserat på ideologisk grund.
SD har exkluderats även i debatter med samma typ av ”inkludering”.

Även de inom SD som ingår inom HBT+.

Jag tycker dock inte det är lämpligt för egen del att delta i pride.
Som politiker representerar jag medborgare oavsett dennes sexuella läggning. Det är mitt uppdrag.
Kan av samma anledning tycka det märkligt även när statliga myndigheter väljer att göra det, polis, militär och andra.

Allting är inte politik. Jag hoppas att det gamla vänsterteoremet får ta mindre plats framöver.

I debatten har det lyfts att man vill att särskilda satsningar ska gå till exempelvis transvård.
Självklart måste man fråga sig ifall den ska prioriteras.

Personligen litar jag mer på profession och verksamhet att göra bedömningar. Staten kan ge mer utrymme för professionen och verksamheten genom generella statsbidrag.

Att rikta satsningar – till exempel transvård – innebär i stället att pengar låses dit. Resultatet blir att pengarna inte går att lägga på exempelvis kvinnosjukvård eller akutsjukvård. Dessutom innebär riktade bidrag mer administration.

Att viga vissa statliga sjukvårdsmedel till transvård inte är var vi bör börja ifall vi vill våra medborgare väl.
Där är jag av uppfattningen att det är centralt att politiken ger vården så bra förutsättningar som möjligt att ge patienter vård efter behov.


Passar på att tipsa om ett par böcker nedan, för den intresserade:
68-kyrkan : svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965-1989, av Johan Sundeen
ISBN: 9789188429209

Landet som glömde Gud : hur Sverige under 1900-talet formades till världens mest sekulärindividualistiska land av Per Ewert
ISBN: 9789172171398

Är islamistiska ideal förebilder för mänskliga rättigheter?

Av , , 48 kommentarer 29

Jag har sett en rad märkliga argument de senaste dagarna. Argument för att införa blasfemilagar i Sverige. Opinionsbildare och politiker som vill förbjuda brännandet av koraner.

Det är viktigt att hålla i minne att det man talar om här, är alltså enskilda personers rätt att yttra sig. Ett, förvisso, ganska dåligt sätt att yttra sig.
Men.
Människor som väljer att bränna en religiös text som den själv äger.

Det huvudsakliga argumentet – jag sett – är att det för ”tankarna tillbaka till tider då bokbål hölls”. Ni vet. Tider då man ville fullständigt radera böckers existens.
Vilket förstås är en helt annan sak. Mig veterligen är inte koranen förbjuden någonstans, med möjligt undantag av Nordkorea.

Det finns emellertid länder som förbjudit bibeln. Länder där kristna förföljs, och för den delen länder där konvertiter dödas, och den som konverterar kan dömas till döden.

Vissa länder med klara islamistiska ideal – vilka är djupligen oförenliga – med svensk lagstiftning, sätter press på Sverige. Länder menar att yttrandefrihet ska ge vika för blasfemilagar.
Även vissa lokala vänsterliberala profiler…

Lämnar länkar nedan för den intresserade

__________________

http://persecution.com/bibles/

https://en.wikipedia.org/wiki/Persecution_of_Christians#/media/File:Apostasy_laws_world_map.svg

https://euaa.europa.eu/country-guidance-iraq-2021/2153-christians

Nej. Sverige ska inte böja sig!

Av , , 17 kommentarer 41

Partiledare för partiet Nyans har gått ut i turkisk regimmedia och förkunnat att ”Sverige måste lära att böja sig”, efter att en rad mindre demokratiska stater kommit att kritisera koranbränningarna.

Det efter den uppmärksammade koranbränningen som utförts av Salwan Momika.

De mindre demokratiska staterna, likväl som partiledaren för partiet Nyans vill att Sverige ska böja på de demokratiska värderingar som vi ärvt av våra förfäder. De värderingar vi har att förvalta till kommande generationer.

I stället vill man införa blasfemilagar.

Det är emellertid inte bara partiet Nyans eller de mindre demokratiska staterna som verkar för en förändring i Sverige. Även demokratiskt tillsatta politiker i riksdagspartier. experter som ges utrymme i SVT, Även Sveriges kristna råd, likväl som biskopar inom svenska kyrkan.

Har ständigt vidhållit att jag inte tycker att koranbränningar inte är ett vidare vettigt sätt att nyttja de demokratiska rättigheterna, att betydligt bättre är dialog och debatt. Men de demokratiska rättigheterna som möjliggör dem är viktiga.

Nej. Sverige ska inte böja sig!

SVT och Ramadan!

Av , , 17 kommentarer 39

SVT Västerbotten valde i förrgår att uppmärksamma ett fotbollslag i Sävar som har valt att anpassa lagets upplägg för muslimer som fastar under Ramadan. Ramadan, en av islams fem grundpelare, firas efter den månad koranen uppenbarades för Muhammed, och innebär att alla vuxna muslimer måste fasta under en månad.

Lagets ledare valde att lyfta vikten av hur viktigt det var att forma träningen utifrån deras religiösa fasta eftersom de inte har den energi som krävs för att orka träna. Blir så när man inte äter. Frågan är dock: varför gör man det? Tränaren hade bara kunnat säga att man tränar på som vanligt; muslimer får, på gott och ont, anpassa sig till Sverige och vårt sekulära samhälle. Men i stället valde tränaren påpeka att denna gång är det anpassning för ramadan som gäller, nästa gång kan det vara någon som behöver anpassad träning på grund av pollenallergi.

Bara den liknelsen är helt bisarr. Pollenallergi går inte att välja bort. Islam är en religion som man väljer att tro på. Med andra ord: anpassningar för pollenallergiker är rimliga, medan att utforma hela lagets träning för att en del utifrån Guds ord måste fasta är raka motsatsen till rimlig. Skillnaderna är monstruösa, men det visar lite hur oförstående gemene man är när det kommer till islam (eller religion över huvud taget).

För att problematisera detta fenomen ännu mer: hur kan det komma sig att vi inte ser denna anpassning för judar, buddhister, hinduister eller kristna? Judar har till exempel varit en del av Sverige under många hundra år, men det civila samhället, eller staten, har inte behövt anpassa grundläggande sekulära normer (som att inte tvinga folk att fasta) för deras skull. Varför har islam denna särställning? Varför handlar det nästan alltid om att det svenska samhället ska böja sig för denna religion? Eller kommer vi kanske få se framöver att det svenska samhället tar ett steg tillbaka för att ge mer utrymme åt kristendomens påbud, till exempel den kristna fastan? Jag är tveksam.

Kristendomen är dock inte en politisk religion, men grunden till det demokratiska samhälle vi har i dag vilar på en kristen värdegrund. Kristendomen bygger på premissen att man som kristen ska leva efter jesu exempel. Jesus drevs såklart av kärlek, vilket inte är en sådan dum premiss för människor att följa. Islam däremot är en politisk religion, som tar sikte på att ta en central roll i samhällsbygget. Att följa Muhammeds exempel är med andra ord inte samma sak som att följa jesus kärleksbudskap. Muhammeds liv präglades mycket av krig, flera hustrur av varierande ålder, etc. Även om sunnimuslimer inte gör gällande att Muhammed var ofelbar, menar sunni att koranen är ofelbar.

Men, tränaren har goda avsikter. Det tvivlar jag inte en sekund på, dock har jag högre krav på journalisten som intervjuade tränaren. Det var inte en intervju, utan snarare ett samtal där det var noll kritiska frågor. En fråga hade kunnat vara “Varför kör ni inte på som vanligt? ”Varför måste hela laget anpassa sig efter islam?”. Detta är ett symptom på den islamisering som sker i vårt samhälle: oförmågan att ställa kritiska frågor när det handlar om islam.

“Det sker ingen islamisering! Det är en myt!” säger vissa. De som säger detta får gärna förklara vad det är i stället, utifrån nyheten ovan samt alla andra rubriker, bland annat att skolelever i Malmö skulle få förutsättningar att slippa se andra elever äta under ramadan, eller att det i dag är förbjudet att bränna Koranen men inte Bibeln eller Toran. Eller hur elever på Dragonskolan i Umeå blev så upprörda över att skolan tog bort bönerummet (på grund av att skolan ska vara sekulär) att de ville anordna ett offentligt böneutrop vid skolans kafeteria. För att inte nämna det faktum att vi hade ett muslimskt parti som ställde upp i det senaste riksdagsvalet. Vad är detta om inte tecken på en pågående islamisering?

Förstå mig rätt. Har inget emot någon enskild tränare, eller enskilda elever, men folk måste förstå varför dessa konstanta anpassningar till islam är – ur ett systemperspektiv – extremt problematiskt.

Avhumaniseringen inom vänsterkyrkan!

Av , , 37 kommentarer 22

Jag vill börja inlägget med att göra något jag ytterst sällan gör, nämligen rekommendera er att kika igenom den senare delen av SVT:s Svenska Nyheter som handlar om svenska kyrkan och dess ”inkluderingsextremism”.

Kristna tidningen Dagen hade även en ledare om detta tema som skrevs av Frida Park. Jag känner inte henne, men klart är att jag inte delar hennes uppfattning kring huruvida religion är politik. Kommer även ihåg en debatt jag hade med biskop Åke Bonnier på ämnet där han tydliggjorde att hans mening var att allt var politik. Jämför gärna med det gamla 68-vänsterteoremet, ”Allt är politik”.

Min poäng är att kristen tro i sin natur är inkluderande. I skriften erbjuds alla tro och omvändelse. Svenska kyrkan ska därför också vara inkluderande. Det följer av missionsuppdraget, men att inkludera människor på särskilda premisser riskerar att exkludera andra, vilket delvis förklarar kyrkans medlemstapp senaste decennierna. Ett exempel på denna inkluderingsextremism är att lyfta miljöfrågor in absurdum och därmed ideologisera människors tro.

Ytterst är Svenska kyrkan uppbyggd av hennes medlemmar och deras tro. Därför ska den kristna tron också vara i fokus – inte ideologiska spörsmål.
När kyrkans företrädare förespråkar en miljöpolitik som bidrar till de stigande el- och bränslepriser, vilket resulterar i att de med ekonomiskt svaga förutsättningar får det väsentligt sämre.

Vidare innebär den migrationspolitik svenska kyrkan drivit, exempelvis kritik mot språkkrav för medborgarskap, också en sämre välfungerande välfärd – i synnerhet för äldre i Sverige eftersom en mer generös invandringspolitik för med sig större kostnader för välfärd över huvud. Dessutom innebär det mindre pengar för flyktinghjälp på plats genom exv UNHCR.

Det hela går inte ihop och blir symbolpolitik som väsentligen försämrar det dagliga livet för folk; för Svenska medborgare likväl som för de som är på flykt på riktigt.

Därav det anspråksfulla, men främst tankeväckande ämnet i dagens blogginlägg: ”Avhumaniseringen inom vänsterkyrkan!”

Religionsneutralt – Luciafirande!

Av , , 25 kommentarer 23

Såg att vår gruppledare i Umeå Kommun, Lars Forsgren (SD), skrivit ett inlägg på facebook i ämnet. Tänkte ändå erbjuda mina tankar i ämnet.

Ett minne jag tror många delar är av barndomens luciafirande. Helgonet Lucia. Lussekvinnan/Lussemannen. Ljus som står i klar kontrast till mörkret som präglar årstiden.
Doft av bränt stearin och självklart lussebullar.

Luciafirandet – En tradition som i Sverige kommit att präglas både av vårt kristna arv, och rimligen även hedniska traditioner.
Kristendomen i Sverige reformerades som bekant i mitten av 1500-talet. Svenska Kyrkan är idag protestantisk. Protestantismen tillber – till skillnad från katoliker – inte helgon.
Katolicismen har förstås också varit en del av Sveriges historia.

Däremot sjunger vi traditionsvunna psalmer i lucia. Vissa mer moderna musikstycken har förstås också fått ta plats i vårt firande. Så som Niklas Strömstedts och Lasse Lindboms ”Tänd ett ljus”.
Men Lucia är en högtid som någonstans samlat en stor del av våra svenska traditioner.

Det finns gott om melodier att välja bland, utan att låta en alltför stark woke-kreativitet ta överhanden.

Läste VK-artikeln i ämnet, Naturligtvis ska inte dödshot förekomma.

Det är viktigt att problematisera religionsneutralt luciafirande som sådant.

Man gör väl i att minnas att droppar urholkar stenen. Såvida vi öppnar upp för ett mer neutralt ”firande” av lucia, riskerar det att bana väg för mer neutralt firande av andra högtider.
Det kan givetvis också komma att påverka fler områden i vårt samhälle.

Det är viktigt att slå vakt om våra traditioner och värderingar i Sverige. Även våra kristna värderingar och traditioner. Även i Umeå.

Kyrkomötet – en kort summering

Av , , 2 kommentarer 19

Kyrkomötesveckan är en väldigt intensiv arbetsvecka. Generellt sett börjar dagen mellan åtta och nio på morgonen, för att avslutas ungefär vid 23-24.
Kyrkomötet är uppdelat på två sessioner per år.

Den första sessionen sammanträder utskotten. Utskotten behandlar ärenden inom sina respektive områden, och sammanställer betänkanden av de ärenden som ligger inom utskottets områden.
Under den andra sessionen så debatteras betänkandena, utskott för utskott.

Lite kort om första sessionen, ska jag ha sagt att jag är tacksam över de effektiva och bra överläggningar som samtliga ledamöter och ersättare i organisationsutskottet har bidragit med. Ska också där tacka särskilt Luleå stifts Roger Larsson (POSK), samt Maria Andersson (FK).
Naturligtvis har vi haft olika inställningar i behandlingen av ärenden, men överläggningen har varit hedersam och god.

Under den andra sessionen har jag bland annat fått frågor av media kring de mer uppmärksammade frågorna.
Har tidigare skrivit kring Socialdemokraternas tämligen radikala inställning avseende omvändelse. Därtill har jag emellertid fått frågan kring väjningsrätten, det vill säga rätten för en präst att inte tvingas att viga ett par på premissen att det är samkönat. Kring samkönade äktenskap, ska sägas att kyrkan viger samkönade idag, men väjningsplikten gäller också.

Två motioner lämnades in under utskottets behandling som rörde möjligheten att avkraga (obehörigförklara) präster, på grund av att man av religionsfrihetliga skäl väljer att inte viga samkönade. Den ena motionen var tillräckligt radikal och oproportionerlig att biskoparna gjorde något så ovanligt som att lägga veto i det fall mötet fattar beslut i enighet med motionen. Den andra var inte väl skriven.

Jag värnar väjningsrätten. Jag menar att religionsfriheten är viktig.
Är vidare glad över att präster får behålla den, om än med endast 15 rösters marginal.

Är vidare glad över att Socialdemokraternas förslag att skjuta upp frågan kring drift av kyrklig begravningsbyråverksamhet inte vann gehör. Tack vare att utskottets linje vann gehör så innebär det att vi inte skapar organisatorisk dissonans.

Samtliga motioner som lagts i Luleå stifts ledamöter återfinns här.

Vill också nämna mina tankar kring ett par av de motioner som hanterats inom organisationsutskottets område.
Dels vänsterpartiet i svenska kyrkans motion för nationella listor.
SD är ett stort parti idag, men vi har varit små förr. Jag förstår att det kan vara svårt att hitta tillräckligt många representanter i samma stift. Jag tycker att nomineringsgrupper ska ha möjlighet att hitta stöd på sina premisser i större utsträckning.
Jag är inte vidare värst nöjd över Socialdemokraternas motion att utreda införa en spärr till kyrkomötet.

Diskussionerna i kyrkomötet kom att präglas mer kring vad som är bekvämt för kyrkomötets organisation. Det är emellertid fel fokus.
Rätt fokus måste vara: Gör det möjligt för Svenska kyrkans medlemmar att hitta god representation.
Jag är övertygad om att detta också skulle bidra till ett större valdeltagande, och en starkare – mer livkraftig kyrka.

Båda dessa ställningstaganden gick inte i min önskade riktning dock.

Omvändelseterapi – Kyrkan(S) avståndstagande

Av , , 11 kommentarer 21

Sossarna i svenska kyrkan vill att svenska kyrkan ska ta avstånd från omvändelseterapi.Det finns emellertid viss begreppsförvirring.

Begreppet omvändelseterapi är förstås relativt oklart. Delar med mig av en artikel i ämnet från världen idag, och saxar lite kring de definitionerna.

– Det kan till exempel handla om att man tar sitt barn till en psykolog eller läkare som ska tala barnet tillrätta. Man kan också låsa in sitt barn tills det lovar att ʼbättra sigʼ. Det förekommer också att man för ut barn till hemländer och gifter bort dem, säger Robert Hannah(L) till tidningen.

samt;

Hur ser du på kristen, frivillig verksamhet med själavård och samtalsterapi till människor som brottas med sin sexualitet? Vill du förbjuda även detta?

– Det finns gränsdragningar som behöver dras – var den ska gå kan jag inte svara på förrän kartläggningen har genomförts.

Det råder en begreppsförvirring med andra ord. Dels finns det en väldigt destruktiv betydelse av begreppet som grundas i hedersförtryck. Dels finns det de som frivilligt söker stöd.

Sossarna vill som sagt att Svenska Kyrkan ska ta avstånd från all omvändelseterapi.

Den som är bekymrad kring sin sexuella läggning, eller för den delen är oklar över sin könstillhörighet kan i dagsläget frivilligt söka – och få någon att snacka med inom kyrkan. Samma möjlighet inom psykiatrin kan som bekant vara desto svårare få – särskilt inom en rimlig tid.

Man slår någonstans knut på sig själv kring detta. Visst är det klokt att lagstifta mot den omvändelseterapi som är destruktiv, i de fall lagstiftning saknas. Men att få stöd och möjlighet att tala med någon om man har bekymmer – genom kyrkan – kan svårligen vara av ondo.

Ytterst har jag svårt att se att ett eventuellt avståndstagande till all form av omvändelseterapi skulle innebära att man får slut på rotorsaken till den destruktiva omvändelseterapin. Hedersförtrycket.

Värna gruvnäringen!

Av , , 10 kommentarer 17

Har kommenterat gruvetableringen i Kallak tidigare. Länkar in den livesändningen från ett par månader sedan nedan.

Ser att Nils-Seye Larsen i ett blogginlägg försökt attackera gruvetableringar, och förstår i ärlighetens namn inte alls hans ingång i detta. Det sagt är de få procent som önskar ökat politiskt inflytande från MP lätt räknade på en hand.
Det finns förstås skäl till det.

Ytterst måste vi värna gruvnäringen. Hela Västerbotten ska leva, och det kräver också en öppenhet mot etableringar.
Att stärka Sverige som gruvnation är viktigt, men inte minst för oss i Västerbotten.

Stärkt infrastruktur, stärkt samhällssservice och välfärd behövs i glesbygd.