Petter Nilsson(SD)

Etikett: Våld i nära relationer

Myndigheten: Kvinnors våld mot barn går under ”mäns våld mot kvinnor”.

Av , , 8 kommentarer 23

Jag har tidigare skrivit om att jag oroar mig över osynliggörandet det medför att kalla äpplen för päron i någon slags försök att skylla samhällets problem på patriarkala strukturer.

Nyheten ”Jämställdhetsmyndigheten: ’Mäns våld mot kvinnor’ när kvinnor slår män” i kvartal, uppmärksammades överallt under gårdagen.

Så naturligtvis såg jag goda skäl att också läsa själva handboken, ”inget att vänta på”. I handboken ser jag en rad besynnerligheter, men direkt relaterade till artikeln i kvartal, så reagerar jag kraftigt på följande:

Våld mot barn inkluderas i begreppet våld i nära relationer. Våld i nära relationer inkluderas i mäns våld mot kvinnor. Alltså ingår våld mot barn i ”mäns våld mot kvinnor” – oavsett könet på förövaren.
Låt oss säga att man som man uppmärksammar att ens son kommer hem med blåmärken efter att ha varit med mamman, och att den unge sonen berättar om ett övergrepp som mamman gjort sig skyldig till.
Kommer det påverka pappans anmälningsbenägenhet utifrån att myndigheterna har rubricerat företeelsen som ett exempel på mäns våld mot kvinnor?

Att riskera att våld mot barn osynliggörs (för att en kvinna inte anses vara en trolig förövare), eller att de i homosexuella förhållanden anses vara befriade från problem (eftersom de inte med önskvärd tydlighet passar in i paraplybegreppet mäns våld mot kvinnor), kan endast leda till osynliggörande.

Sannerligen bör samhället istället ha en klar lagstiftning och kännbara straff – likväl som en god rättssäkerhet. Problemet måste analyseras på individnivå. Och man måste också skydda individer, och se till att de får vård och stöd – oavsett kön eller sexuell läggning på förövaren.

Jag har alltid förespråkat begreppet ”våld i nära relationer” som paraplybegrepp. Till skillnad från övriga partier i regionen exempelvis. Men har också varit tillfällen vi debatterat ämnet i andra fora.

Vill man motarbeta våld i nära relationer på allvar så är det som sagt tydlig lagstiftning, kännbara straff och en bra rättssäkerhet som gäller. Myndigheter och politiker ska inte använda våld i nära relationer som ett verktyg för att föra fram ideologisk propaganda.

V:s Sharia-nämndeman!

Av , , 14 kommentarer 32

Vänsterpartiet säger att man avser granska sharianämndemannen som skrivit texter bland annat för männens rätt att slå sin kvinna om hon beter sig upproriskt.

”I extrema fall, då hustrun beter sig upproriskt, och större skada, så som skilsmässa, därför är ett troligt alternativ, tillåter den mannen att ge sin fru ett lätt slag som inte får träffa ansiktet, inte orsaka någon fysisk skada på kroppen eller lämna någon form av märke. Detta gör det mer till en symbolisk åtgärd än en straffande. Det kan, i vissa fall, tjäna till att göra hustrun uppmärksam på allvaret om hon skulle fortsätta med sitt oresonliga uppförande”.

Då är frågan ifall detta kommer att anses bryta mot V:s stadgar, kanhända § 5.
”§ 5. Medlemskap kan av partiförenings styrelse nekas den som är medlem i konkurrerande politiskt parti, som uppenbart inte har för avsikt att verka för partiets politik eller som på annat sätt kan förväntas allvarligt skada partiet.”

Vänstern arbetar ju rätt hårt för att osynliggöra människor genom att använda begreppet ”motverka mäns våld mot kvinnor” i stället för det mer inkluderande ”motverka våld i nära relationer”.
Det senare anser jag är bättre, och också inkluderar en – oavsett könstillhörighet eller typ av relation.

Osynliggör inte de som utsätts för våld i nära relationer!

Av , , 3 kommentarer 22

Signalpolitik är ett allvarligt bekymmer.

Kommunal likväl som regional verksamhet styrs genom ramar som beslutas av politiken. Däribland nationell kunskapsstyrning.
Samtidigt kräver verksamheterna kvalificerad arbetskraft. Arbetskraft som ges utbildning.

Detta till trots diskuterades Vänsterpartiets motion som föreslog att utbilda personal kring ”mäns våld mot kvinnor”.

Det är förvisso en ekonomisk kostnad som verksamheterna förstås får bära. Men det jag vänder mig emot i detta inlägg är begreppskonstruktionen som möjliggör signalpolitiken i sig.

Sverigedemokraterna yrkade avslag på motionen. Viss heder till moderaterna som ansåg den besvarad.
Tyvärr var en majoritet för delar av motionen.

I det här fallet menar jag att begreppet i sig är skadligt. Det riskerar endast att osynliggöra de som drabbas. Det finns inga som helst skäl att använda sig av det.

Vi ska självklart både arbeta preventivt mot våld i nära relationer. Naturligtvis ska vi verka för att uppmärksamma och hjälpa de som drabbas.
Men det är inte rimligt att använda oss av begrepp som riskerar osynliggöra de som drabbas.