Etikett: vänsterpartiet
VK prioriterar patientslakt över kulturslakt!
Norrköpings besparingar på kultur har vunnit medias uppmärksamhet de senaste dagarna, och med tanke på ämnet, kanske orimligt mycket.
Riksmedia har lyft det. Lokalmedia söderöver också.
Moderaterna i Norrköping har insett det orimliga i att lägga enorma medel på kultur i stället för att lägga det på kommunens kärnverksamhet.
Niklas Cserhalmi, chef för Arbetets museum i Norrköping, säger till DN att han inte är nervös för politisk klåfingrighet.
– I frågan om ”armlängds avstånd” mellan kultur och politik har jag förtroende för Sophia Jarl, jag har inte fått intryck av att hon vill in och peta i innehållet. Jag tror att detta handlar om en besparingsåtgärd.
Norrköping la 2019 – enligt myndigheten för kulturanalys – hela 1413 kr per invånare på kultur.
Hur mycket lade Umeå ut per invånare samma år? 2579 kr per invånare.
Skellefteå har fått ett kulturhus sedan 2019, vilket får mig att misstänka att de kommunala kostnaderna för kultur stigit väsentligt även för Skellefteå.
Övriga partier här i Västerbotten har möjlighet att tillnyktra i frågan, eftersom de inte delar Norrköpings åsikter om kultur kontra kärnverksamhet.
Lokalmedia i Västerbotten varit väldigt försiktiga att kommentera Norrköpings besparingar på kultur. Eller pja. Först i går såg jag en inlaga från VK:s kulturredaktör. Ett inlägg där hon frågar läsarna ifall ett ”Norrköping kan hända i Umeå?”.
En artikel där hon inkluderar begrepp såsom ”kulturslakt” – i traditionell VK-sensationell anda. Det hela är förstås en populistisk inlaga i en politisk debatt kring kulturen, där hon försvarar att majoritetspartierna ska styra kultur med skattemedel som invånare tvingas lägga på den lokala kulturen – hellre än välfärden.
Trots detta tycks hon försöka lura läsaren att hon menar att kulturen ska vara fri, och inte tjäna politiska syften.
Ifall det vore avsikten vore förstås den bästa vägen att inte finansiera kultur med skattemedel. Särskilt som budget och enskilda beslut fattas av de politiska partier som styr.
För regionens del är jag övertygad om att väljare vill se sjukvården prioriteras i Region Västerbotten. Speciellt nu med tanke på att regionens ekonomiska läge är synnerligen ansträngt. Återigen talar ingen om att förbjuda eller ta bort alla medel från kultur. Men. Att inte prioritera mellan verksamheter är ansvarslöst.
Eller för att formulera det i VK-sensationell anda: Hellre kulturslakt än övriga partiers och VK:s patientslakt.
Sveriges löjliga opposition!
Richard Jomshof har inget nytt sagt. Även signaturen ”brorson” har uppmärksammat att det enda man kan göra är att tolka honom illvilligt.
Varför gör då S,C,V och MP gemensam sak i att kräva Jomshofs avgång?
Jag tror det rör sig om tre skäl.
1. Medial uppmärksamhet
Det första skälet är förstås medial uppmärksamhet. Rent politiskt spel.
2. Man törs inte tala ur skägget
Det andra bedömer jag vara att man inte törs tala ur skägget. Dessa partier söker aktivt en specifik grupp väljare. De väljare som tycker att Sverige ska kröka rygg för islamistiska ideal.
Jag ger större respekt för Lennart Holmlund(S) än för de ledande företrädare som höll presskonferensen, där de krävde Jomshofs avgång.
Holmlunds inlägg,
I bland annat Holmlunds(S) inlägg ”Det måste bli ett slut på att bränna koranen och hetsen mot muslimerna och deras tro, de ska ha religionsfrihet i vårt land som alla religioner.” har han klart redogjort för sin uppfattning.
3. Man saknar lösningar.
Jag kommer väl ihåg när övriga sjuklövern i Sverige var överens om en höjd invandring. En rad bidrag som skulle betalas ut – till synes – till alla världens invånare. Försvaret skulle användas som budgetregulator.
Det var inte länge sedan SD:s politik ansågs vara alla former av ondska i den allmänna opinionen.
Successivt har övriga partier kommit att följa oss och vår politik – den politik som stöds av folket.
De partier som varit sist på bollen har varit V, MP, S och C.
Utifrån det läge som sjuklöverns politik fört Sverige och vår välfärd, så behövs inga fler snälla kaffe- och bullarlösningar.
Det blir alltså svårt för partierna att komma med några bra inspel – några faktiska lösningar.
Det enda verktyget partierna då besitter är populistiska angrepp på företrädare.
Jag är övertygad om att väljare ser detta, och ser igenom S,V,MP och C:s utspel.
Stötte på omslagsbilden på sociala media, vet ej vem som är ursprunglig upphovsman.
Lönekrav på 13 000 kr arbetskraftsinvandring är sjukt lågt!
Skrev ett bloggutkast för en tid sedan. Det blev i stället en debattartikel, som bland annat Pontus Persson (SD) och Lars Forsgren (SD) fick möjlighet komplettera och borsta av från de vanliga språkliga felaktigheter som inte sällan förekommer från min sida här på bloggen.
Det var i alla fall för ungefär en vecka sedan då man från alla möjliga håll hörde kritik kring högre lönekrav på arbetskraftsinvandring. Bland annat intressenter i form av rekryteringsbolag, politiker m fl. Samtidigt tycker jag det är rimligt för dem att fundera över deras hållning.
Tidigare var lönekravet 13 000 kr. Det räcker inte särskilt långt i Sverige och är på gränsen till slavlön.
Arbetskraften är precis som vilken resurs som helst och präglad av det klassiska ekonomiska teoremet kring tillgång och efterfrågan, och när då Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och andra partier som traditionellt sagt sig vurma för arbetare stått bakom 13 000 kronor i lönegolv blir det hela väldigt genomskinligt.
För den intresserade så går debattartikeln i VK att läsa i sin helhet här.
Ett kort inlägg på förmiddagen.
Passar också på att lyfta alla veteraner och alla de som betalat det högsta priset i arbetet för fred eftersom att det i dag är veterandagen.
Önskar er alla en trevlig vecka.
Några kommentarer om regionfullmäktige!
Lite kort kring regionfullmäktige. Tänker ta upp tre huvudområden som debatterades under RF.
Länkar också relevanta avsnitt under livesändningen för er som har tid och intresse att följa de olika avsnitten.
Årsredovisningen – Debatten kring årsredovisning går att följa här.
Vill förvarna läsarna om att presidiet tillät ett särskilt stort fokus kring rikspolitik trots att debatten i regionfullmäktige förstås ska fokusera på de frågorna regionen har rådighet över.
De ekonomiska förutsättningarna för Region Västerbotten är, som vi redan visste, riktigt svåra – så enkelt är det. Regionen behöver använda alla verktyg som den kan för att behålla och hitta ny personal, men även för att identifiera inom vilka områden vi kan göra besparingar. Ett bra exempel på en sådan besparing är Norrlandsoperan som i dagarna har fått uppmärksamhet i lokalmedia på grund av att operans nya föreställning är halvtom, det vill säga: västerbottningarna lockas inte till NO:s föreställningar trots att en majoritet av biljetterna var fribiljetter och hade någon form av rabatt (student/pensionär).
Detta är tydligen inget problem enligt den rådande klassen som är för Norrlandsoperans massiva skattefinansiering. Ola Nordebo försöker skifta fokus och ställer frågan “Vad är egentligen NO:s uppdrag?” och försöker driva narrativet att det inte är särskilt viktigt att gemene västerbottning gillar deras föreställningar. Med andra ord: undersköterskan i Dorotea ska finansiera biljetter för en liten klick i övre medelklassen i Umeå så att de kan gå på opera till ett billigare pris, oavsett vad undersköterskan tycker om föreställningen. Är det rimligt? Vi inom Sverigedemokraterna står på arbetarklassens sida och säger således nej till det. Dessa pengar ska gå till vård. Vård före kultur.
NO är dock bara toppen av ett enormt skatteslösande isberg, och jag har alltid varit uppe och lyft Sverigedemokraternas besparingar.
Jag har konsekvent lyft behoven att spara inom administration. Samtidigt har jag varit tydlig med att det krävs en politisk tydlighet kring vilka verksamheter man kan göra besparingar inom.
Det duger inte med planekonomiska lösningar såsom alliansens kapande av 100 administrativa huvuden, eller för den delen majoritetens märkliga förmåga att ducka undan ansvar genom att uppdra till tjänstemän att hitta vilka administratörer man kan prioritera bort.
Det behövs en politisk tydlighet helt enkelt.
Vi har exemplifierat verksamhet som memeolog, hbtq-diplomering och jämställdhetsintegrering. Vård ska som bekant ges efter behov, och detta vet våra anställda.
Vi behöver även göra besparingar på politikerorganisationen. De nya beredningarna som kom att ersätta de FOD-beredningar Sverigedemokraterna kommit att problematisera påtagligt är inte rimliga att lägga medel på. Arvodena i Region Västerbotten är fortfarande några av de högsta i landet.
Relocate– Debatten kring relocate går att följa här.
Utöver NO och administrativt trams som jag har nämnt ovan är projekt som Relocate symptomatiskt för den styrande majoriteten, men jag vill understryka att samtliga övriga partier var för projektet. Vi har haft debatter i ämnet tidigare och jag har skrivit inlägg kring Relocate förr. Det är endast Sverigedemokraterna som har problematiserat detta innan.
Ni får gärna själva göra en bedömning kring huruvida VK speglar debatten riktigt i sin artikel.
Projektet kastar miljoner kronor på att locka lågutbildade i storstädernas förorter (många är analfabeter och kan inte svenska) till Västerbotten och när det misslyckas totalt kallar man det för en “metodprövning”. “Vi ville bara få information om vad som fungerar”. Hur kan man, efter trettio år av misslyckade integrationsåtgärder och massinvandring, inte förstå att det saknas humankapital för att målgruppen ska kunna jobba inom svensk industri? Det är extremt provocerande.
BB i Lycksele– Debatten kring BB i Lycksele går att följa här.
Till sist handlade mycket av fullmäktige om BB i Lycksele och dess upphandling som kommer att gå till historien som den mest katastrofala upphandlingen i Västerbottens historia. Majoriteten och Alliansen är överens om att en upphandling och privatisering av BB är den bästa vägen framåt, trots att vi vet att offentliga upphandlingar tar flera år – ändå signalerar båda parter att BB kommer att vara operativ efter årsskiftet. I vilken värld brukar en upphandling, särskilt en sådan viktig som BB, ta mindre än ett år? Det är en omöjlighet.
Allt skatteslöseri ovan, oförmågan att agera resolut som politiska ledare gällande BB i Lycksele och skjuta över ansvaret till tjänstemän menar vi inom Sverigedemokraterna är en konsekvens av den styrande majoritetens politik och en opposition som köper styrets narrativ. Det finns en annan värld där detta slöseri och denna handlingsförlamning inte existerar, en värld där politiken prioriterar vård för västerbottningar, där politiker tar ansvar – en värld som Sverigedemokraterna står för. En värld väsentligen skild från majoriteten och alliansens – det vill säga – i stället för att skjuta över ansvaret till en diffus upphandling eller lägger över ansvaret på tjänstemän.
Avslutningsvis vill jag också skriva ett par kommentarer kring andra företrädare.
1. Tycker att Per Boström (KD) kom med intressanta inlägg. Delvis avseende Skellefteås perspektiv kring relocate. Han hade också en klar poäng i att uppmärksamma fullmäktige på att regionfullmäktiges ansvarsområde är just regionen. Att debatten bör fokusera på vad regionen kan göra. Samt att debattera just frågan huruvida man avser att godkänna Region Västerbottens årsredovisning, eller inte.
2. Tycker faktiskt att det var tråkigt att höra fullmäktige sucka när Hans Brettschneider (MP) svarade på en fråga från en moderat avseende kärnkraft. Om något kan jag tycka att presidiet kanske bör överväga avgränsa debatten när frågor kring tidigare riksdagsbeslut lyfts i en debatt kring regionens årsredovisning avseende fjolåret.
Bra jobbat till alla er som tagit er igenom denna textvägg. Önskar er alla en trevlig dag!
Den inhumana reduktionsplikten!
Läste nyligen att miljöorganisationer sågar reduktionsplikten som en falsk klimatlösning.
Reduktionsplikten har setts som en lösning och en varm snuttefilt främst av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet medan vi inom Sverigedemokraterna har problematiserat dess effekt och påverkan på vanligt folk. Punktskatter som den de facto drabbar alltid låginkomsttagare värst, och det förvärras när bränsle – och främst dieselpriserna drar iväg.
Lyft problemen för lokal livsmedelsproduktion, exempelvis mejerivaror, blir dyrare att producera och – till följd – att köpa in för konsument.
Det godhetssignalerande vurmandet för reduktionsplikt är i alla väsentliga avseenden inhumant. Målsättningen måste vara noll. Detta är förenligt med EU.
Väldigt bra av Oscar Sjöstedt i Aftonbladet: ”Blir regeringen och SD inte överens ’har vi stor dramatik, kan jag säga’”.
Regionmajoritetens uteblivna ursäkt!
Såg att VK skrivit om en av våra interpellationer vi ställde i Regionfullmäktige förra veckan som handlade om regionmajoritetens besynnerliga artikel i folkbladet; en text om tidöavtalet – och som därmed endast är något hypotetiskt i dagsläget. En artikel som blandar begrepp, och som inkluderar vantolkningar kring vad som står i Tidöavtalet. Den syntes bland en rad artiklar som fokuserade på kris och kaos inom regionens sjukvård.
Interpellationen lyfte det ansvarslösa i att ta upp detta. Majoriteten borde lyfta lösningar för vård och vårdpersonal, men de valde i stället att problematisera anställdas ideologiska inriktning och hypotetisk rikspolitik.
Jag har förståelse för att anställda, precis som jag, uppmärksammar att illegala – alltså de som inte har rätt att vara i Sverige trots att deras sak prövats rättsligt under en tidigare väldigt generös invandringspolitik – också erbjuds vård i vårdköernas Västerbotten.
Det är min fasta övertygelse att anställda som uppmärksammar det, och också problematiserar detta i någon mån, rimligen kan komma att uppleva det märkligt när majoriteten lägger fokus på en skrivning i ett avtal som berör rikspolitik – och dessutom i en ej ännu verkställd punkt i avtalet.
Varför skrev regionmajoriteten artikeln?
Skriver här precis som jag lyfte i mitt sista debattinlägg under debatten:
I bästa fall handlade det för S, V och MP om att försöka skifta fokus från problem som de har skapat och som de inte kan lösa.
I värsta fall valde man att skriva artikeln för att skapa vi-mot-dem motsättningar inom regionens personal, det vill säga: endast inkludera dem inom personalen som delar deras ideologiska grund.
Det är hyfsat vågat med tanke på bristen på personal vi har i Region Västerbotten. Vi behöver alla vi kan få i regionen, oavsett ideologisk hemvist eller vad man röstar på. Jag har själv inga som helst bekymmer med att delar av professionen röstar V, MP eller C.
Vad man röstar, eller hur man resonerar kring olika politiska problem är svårligen summan av en människa. Även om det tycks göra det lättare för regionmajoriteten för att sätta värdet på människor, samma majoritet som hela tiden talar om alla människors lika värde. Det är ganska paradoxalt.
Personalklubbens årsmöte och årsmötesperioden
Våra föreningar är fortfarande i mitten av årsmötesperioden. Har varit några fantastiskt fina årsmöten och avtackningar än så länge även inom vårt parti. Kommer förstås skriva om dem senare, när alla årsmöten är klara.
Det är samtidigt en hyggligt arbetssam period för många ideella krafter. Inte enbart inom vårt parti, eller enbart för politiken.
Vill ändå lyfta personalklubben Umeås årsmöte i fredags.
Personalklubbarna inom regionen väljs demokratiskt. De byggs upp av ideella krafter som arbetar inom regionen, och kör olika aktiviteter inom friskvård.
Jag är övertygad om att det arbete de lägger ned hjälper regionen och vården att fungera bättre.
Årsmötet var fint av många olika anledningar. Dels var det ordentligt bra av de många politiker som hade möjlighet att närvara på inbjudan av personalklubben. Det är viktigt att hålla ihop. Jag är också glad över att Hans-Inge valde att skriva om årsmötet i ett blogginlägg tidigare.
En bild som togs på de samlade politikerna av Pontus Persson (SD).
Det är som sagt viktigt att hålla ihop och visa engagemang för varandra. Även om politiker och partier har olika prioriteringar och tankar om hur vi ska få vården bättre – så verkar faktiskt alla för samma sak; ett bättre Region Västerbotten.
För mer om partiernas olika budgetförslag från i fjol finns de samlade här.
Tack till alla ideella krafter, och även tack till politiker som tog sig tiden att närvara.
Majoritetens besynnerliga Regionpolitik!
I Regionen var endast Sverigedemokraterna för att regionen måste ta ansvar för BB i Lycksele – på riktigt. Det innebär att man som politiker inte ska försöka skjuta över ansvaret eller skylla ifrån sig.
Vi har skrivit och fått några debattartiklar publicerade i ämnet ett par veckor efter vårt förslag till beslut i HSN var inlämnat.
Därför var det glädjande att även se en insändare i ämnet i VK, där skribenten också ser problem med detta. Styret är nämligen redo att släppa allt till den ”fria marknaden” som de ofta kritiserar. Eller som man i stället kan uttrycka det: det är märkligt att se majoriteten skyffla ifrån sig ansvaret på privata aktörer, inte minst i ljuset av den svansföring man haft inför valet kring ”vinster i välfärden”.
Det är möjligtvis smidigt och bekvämt för styret för då kan man skylla allting på marknaden när det efter ett tag visar sig att det inte kommer lösa någonting. Men vi lever i en representativ demokrati, vilket innebär att det är ytterst politikerna som måste ta tag i problemen när det handlar om vår välfärd. Det handlar helt enkelt om ansvarsutkrävande, ett ansvar som majoriteten försöker undvika.
Gängkriminell kupp inom S?
Min kontorskollega, också politisk sekreterare i regionen, Pontus Persson uppmärksammade mig på en kommenterande text i Aftonbladet.
En text skriven av Oisín Cantwell, titulerad ”Kriminella inblandade då ledande politiker kuppades bort”.
För det första. Om det stämmer att gängkriminella har kommit att samarbeta sig med en politisk falang inom ett politiskt parti så är det oerhört!
Det sagt.
Man har sett människor hantera sina kliv ur politiken på väldigt olika sätt, särskilt när politiker förlorar förtroendet inom sitt parti för att man driver politik tvärtemot viljan hos de som bygger upp partiet. Då brukar det oftare än inte präglas av diverse falsarier.
Själva anledningarna är förstås höljda i mörker. Partier vinner inget på att lyfta att det sker. Enskilda representanter kan ha anledning att vilja svära sig fri från ansvar, skylla på faktorer utom sig själv, eller bedyra sin oskuld.
Säkert finns det sällan en enskild klar förklaring.
Det är förstås en handfull som vet ungefär vad som inträffat.
Oavsett finns det en klar lärdom som jag vet att jag och representanter från andra partier har lyft: Vill vi ha en välfungerande demokrati i Sverige, måste människor engagera sig för demokratin – inom partierna. Det är dessutom en garanti mot korruption eller radikal populism och skapar legitimitet för systemet.
Jag rekommenderar dig att engagera dig i det parti som står dig närmast. Kanske inte är en hit att höra det av en skallig gubbe från SD om du är ung och miljöpartiet eller vänsterpartiet är ditt hjärta närmast, men jag tror i ärlighetens namn att det är viktigt för demokratin oavsett vilket parti du engagerar dig i.
Inte bara demokratin, utan även för medborgarna och samhället i stort. Sen begår jag kanske tjänstefel om jag inte särskilt lyfter att du som har SD nära hjärtat, på ett enkelt sätt kan bli medlem här.
Senaste kommentarerna