Fredrik Leek, Jan Johansson - Tillväxtbloggen

Gutang 4 – Hemma bra men borta bäst

Av , , Bli först att kommentera 7

Nu är det midsommarvecka och en av högtidsstunderna för grillning. För Gutang-familjen höll lanserings-sommaren på att ploppa-bort helt efter ett oförklarligt fel. Här berättar Joacim mer om vad som gick snett och hur de löste det.

Efter en lång och orolig vår då vi inte visste om vi skulle ha någon sås att sälja eller inte så kom äntligen beskedet. Vi var mitt i säsongen då vi fick svaret, första veckan i juni 2017. Och svaret som kom var både positivt och negativt.

Det visade sig att de tomater som användes till chilisåsen inte hade tvättats ordentligt vilket skapade en reaktion med andra kryddor som i sin tur fick såsen att oxidera och svälla vilket gjorde att locken på burken ”exploderade”. Fördelen var att det inte var något som var farligt eller skadligt att äta. Nackdelen var att det inte fanns några garantier för att det inte skulle hända igen.

Det fanns vissa steg för att minimera risken och vi funderade även över alternativet att hitta en extern produktion. Vi bestämde oss för att påbörja letandet utav en extern tillverkare.

Vi lyckades under sommaren att tillverka såsen utan fler missöden men då började det riktiga arbetet. För att hitta en leverantör som gjorde såsen som vi ville hade vi några önskemål:

  • Producera mindre kvantiteter (många tar bara 5 ton och upp åt gången)
  • Kvalitet på såsen – den skall smaka exakt likadant som vår
  • Bra kemi – möjligheten att skapa en bra relation mellan tillverkaren och oss
  • Pris – det måste vara ett rimligt pris för både oss och i slutändan vår kunder
  • Design – har de möjligheten att tillverka samma typ av burk, lock m.m.

Läs mer om processen att hitta rätt leverantör här: Gutang-historien-om-en-bbq-sås-del-4

När vi till sist hittat en ny tillverkare så släppte en stor press och oro från oss. Nu hamnade vi i en ny situation: hur mycket skall vi satsa? Nu fanns det i realiteten inte några begränsningar och nu blev vi plötsligt satta i en situation där vi har möjligheten att växa mer än vi hade förut. Då uppstod frågor som:

Hur stora vill vi bli?
Hur stora kan vi bli? – vad krävs för att nå det?
Hur funkar det med frakt – vid detta tillfälle betalade vi mycket för frakt (mer än idag) vilket medförde att vi gjorde privata leveranser, dvs vi körde själva fram och tillbaka till våra återförsäljare själva.

Ett problem löst och nya uppstår! Dessa frågor kommer jag att diskutera mer i nästa avsnitt!

/Joacim

Bli först att kommentera

Gutang 3 – när det inte går som man tänkt sig

Av , , Bli först att kommentera 2

Historien om barbecuesåsen Gutang från i vintras fortsätter nu när grillsäsongen har tagit fart på allvar. I detta avsnitt berättar Joacim om när allt äntligen börjar rulla och när det sen inträffar något som inte var planerat.

Affärerna med fler återförsäljare som börjar sälja Gutang har tagit fart. Jobbet för att få nya återförsäljare är dock krävande och kan beskrivas som tre faser som jag tror många säljare känner igen sig i.

Först en prospektering där vi undersökte vilka olika typer av återförsäljare som skulle vara attraktiva för oss då de var tvungna att ha samma syn på råvaror som vi hade. Det vill säga kvalitet framför kvantitet och gilla att jobba nära kunden. Därefter en första kontakt med potentiella kunder för att boka in ett möten där de får smaka på Gutang. Ofta tidsödande då det ibland är svårt att få tag på folk som har tid.

Med möten bokade gjorde jag då en liten Sydsverige-turné där jag åkte runt med en stor mängd burkar i bagaget för jag räknade så klart med att de skulle köpa på stående fot. Det finns en till anledning till varför jag ville åka runt personligen till alla och inte bara skicka prover. Skickar man prover så skapar man ingen relation till dina kunder, då ser de dig bara som ”ett mail” men är man där personligen så ser de dig som en person av kött och blod och då skapar du en relation som du kan bygga på framöver. Efter min tuné så kände vi alla att nu är vi verkligen på rätt väg då vi hade skaffat oss ett gäng nya kunder som kunde göra att Gutang växte och allt såg ljust och fint ut inför sommaren. Riktigt så enkelt blev det inte.

Det hela började en dag när jag satt hemma hos min mamma och pappa (det stora lagret av sås) och jag hörde ett pop. Och sedan ett till, och ett till. Jag undrade vad i hela världen är det som poppar, så jag stänger av musiken och lyssnar men hör inget. Precis innan jag slår på musiken igen så hör jag det och det kommer från rummet där vi har alla Gutang-burkar. Ovetandes vad som väntad så öppnade jag en kartong av Gutang och blir plötsligt beskjuten utav ett lock som kommer flygande emot mig. H*** tänker jag. Det var början på en lång och tråkig process.

Då vi fortfarande tillverkade Gutang själva så kunde vi inte skylla på någon annan och vi blev oroliga över om det var skadligt att äta den? Hur många har fått dessa? Skall vi nu ringa och ta tillbaka alla? Vi kan inte göra en ny sats för att ”hoppas” att den blir som vanligt då vi inte vet vad som var felet. Det var då det riktigt tråkiga jobbet började.

Det var bara att börja ringa runt till alla som hade fått denna dåliga batch och hoppas att de inte sålt så många vidare. Efter det åkte jag precis samma resa som jag hade gjort en vecka tidigare för att plocka upp burkarna så vi kunde försäkra oss om att de inte skulle säljas vidare och därmed inte potentiellt göra någon sjuk (vi visste ju inte vad det var som var fel och om det kunde göra dig sjuk). Det var en av de jobbigaste resor jag har gjort, jag var tillbaka till personer som jag en vecka tidigare hade berättat om såsen och sålt in den till som en familjeprodukt som är helt handgjord. Här står jag nu och hämtar in alla de burkar som jag levererat utan att ha ett svar på vad som var fel. Vi lovade dock alla som hade fått en leverans av den batchen att vi skulle hålla dem uppdaterade om undersökningen vi nu gjorde. Vi hade redan då skickat in ett prov till livsmedelsverket för att undersöka varför allt hade gått som det hade gått. För att göra saken värre så var det här i slutet på april och med sommarens intåg (vår viktigaste tid) så visste vi inte om vi skulle kunna sälja någon sås alls för vi visste inte hur lång tid det skulle ta för undersökningen på livsmedelsverket.

Det tog ett par veckor innan vi fick ett slutgiltigt svar om vad det var för fel på såsen. Men vad som var fel och hur vi gick vidare därifrån får ni läsa i nästa del!

Bli först att kommentera