Jag fortsätter nu på den serie som jag påbörjat tidigare med att skriva om delar ur det handlingsprogram som finns inför valet den 14 september. idag kommer det att handla om skolan och de delar i vårt program som berör utbildning. Så här står det i programmet.

Ur handlingsprogrammet.

Skickliga lärare ska ges god löneutveckling. Låt lärare vara lärare, minska den administrativa bördan…Kd anser att skolpsykolog och skolkurator är ett viktigt stöd som fodrar ytterligare satsning…

Jag arbetar själv inom skolan sedan 15 år tillbaka och vet hur mycket personalen på skolan sliter för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt för att lyckas med sina studier. Dock har lärarna under lång tid fått allt mer administrativa och sociala uppgifter som inte direkt är kopplade till deras lärarutbildning. Allt mer ska dokumenteras och lärarna har även ett allt större ansvar rörande uppgifter som borde ligga på andra professioner med rätt utbildning, tex skolkuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor. En sådan förändring skulle göra lärarens roll mycket mindre splittrad.

Därför är det rimligt att en del av de uppgifter som i dagsläget ligger utanför de som är direkt kopplade till undervisningen sköts av de yrkesgrupper som har rätt utbildning och erfarenhet för dessa arbetsuppgifter. Bland annat därför vill KD se över resurserna för skolpsykologer, kuratorer och skolsköterskor. En ytterligare anledning till ökade resurser för dessa professioner inom skolan är undersökningar som tydligt visar att allt fler elever mår dåligt. Viktigt att dessa elever får det stöd som de har rätt till och behöver.

När det gäller resultaten i skolan är Vilhelmina är de varierande om man jämför med andra kommunen i landet. När det gäller behörighet från grundskolan att söka ett nationellt program på gymnasiet ligger vi för lågt och vad det beror på måste analyseras vidare. Dock ligger vi ganska bra till när det gäller elevernas sammanlagda betygssnitt.

Ett område som Vilhelmina ligger mycket bra till och som väldigt sällan uppmärksamma i medias mycket vinklade rapportering är hur Vilhelminas lärare sätter slutbetygen i årskurs nio i förhållande till resultaten på Nationella proven. Många kommunen med väldigt höga genomsnittliga meritpoäng på sina elever sätter slutbetyg som ligger långt över det resultat som nationella provet visade, tex D på nationella provet blir C eller B i slutbetyg.

I flera av våra grannkommuner skiljer det mellan 30-40% i vissa ämnen mellan provresultat och verkligt satt betyg i ett ämne. Detta faktum har en stor påverkan på skolans genomsnittliga meritvärde. I en klass med 20 elever har alltså 6-7 st högre slutbetyg än nationella provet visade. Detta faktum gäller även för en del friskolor i de större städerna, där konkurrensen om eleverna är hårdare. Längst ner i detta inlägg har jag tagit statistik från skolverket som visar på det jag sagt i texten ovan, dvs att Vilhelminas lärare i betydligt högre grad än riket i övrigt sätter det betyg som eleven fått på det nationella provet i slutbetyg. Detta tycker jag visar på en hög professionalism hos Vilhelminas lärare.

Ett tydligt exempel från vårt närområde kring skillnaden mellan provbetyg och slutbetyg är Storumans siffror från det senaste redovisade året 2013. I svenska hade eleverna i årskurs nio 35,3 procent högre slutbetyg och vad nationella provet visade. I matematik var den skillnaden hela 42,9 procent och i engelska 17,1 procent. Jämför gärna det med Vilhelminas resultat nedan.

Jag hoppas att jag genom detta inlägg kan sprida en mer rättvisande bild av skolan i Vilhelmina. Det finns saker som vi tillsammans både lärare, elever och föräldrar måste arbeta vidare med, men också många områden där vi ligger bra till bla. hur våra lärare sätter sina betyg i förhållande till nationella provet.

Om vi i kristdemokraterna får ert förtroende den 14 september kommer vi att fokusera ännu mer på skolan och dess verksamhet. Att lärarna har de verktyg som behövs för att kunna bedriva en god pedagogisk undervisning är en förutsättning för Vilhelminas framtida utveckling.

Tabell från skolverket.se. Skillnad provbetyg och slutbetyg, Matematik och engelska