Rickard norberg

Splittring i Malgovik rörande friskola? Missvisande rubrik i repotaget av svt.

Av , , Bli först att kommentera 25

Tittade nyligen på ett kortare inslag på svt om friskolefrågan i Malgovik. Repotage var som jag har förstår det föranlett av det faktum att kommunen i förhandlingar med Malgoviks idrotts och intresseföreningen erbjudit föreningen att köpa skolområdet för 1,5 miljoner kr. Med tanke på byggnadernas stora renoveringsbehov och det arbete byn gjorde vid anläggandet av gläntan där årskurs 1,2 och fritids finns idag är priset minst sagt upprörande. Strömnäs skola såldes som prisjämnförelse för 10 000 kr och Laktikberg 5000 kr.

Man behöver inte vara speciellt konspiratoriskt lagd  för att misstänka var den verkliga anledningen bakom det höga priset för byggnaderna är. Målet är att försvåra och kanske omöjliggöra att de kan användas till andra konstruktiva ändamål framförallt en eventuell blivande friskola. Sannorlikheten att kommunen kommer att ta god tid på sig innan området slutligen försäljs är därför hög. Återkommer till denna fråga i ett särskilt inlägg på denna blogg senare.

Tillbaka till repotaget i Svt. Rubriken till ett inslag eller artikel är ofta skrivna för att väcka maximal uppmärksamhet och skildra någon form av konflikt. I detta fall upplever jag att det inte finns någon konflikt mellan boende i området kring skolan eller ev. friskola. Rubriksättningen som är gjord av SVT är missvisande och speglar inte verkligheten.

Malgovik med omkringliggande byar har hela tiden verkat för att den kommunala skolan ska finnas kvar. När det inte längre var möjligt efter den 2 mars vet jag att en stor majoriteten stöder bildandet av en friskola för trygga barnens närhet till skolgång även i framtiden.

Detta visar sig tydligt i de många intresseanmälningar från föräldrar som inkommit till den förening som planerar att starta friskola om tillstånd beviljas av skolinspektionen.

Den splittring som beskrivs på ”byn” i repotaget handlar som jag förstått det efter personliga samtal  om Vilhelmina som ort och inte om någon splittring i själva byn Malgovik kring skolan. Det handlar i så fall om den debatt som förs i stort i kommunen om själva sakfrågan dvs kring de kommunala byaskolornas vara eller inte vara och inte om friskolan. Jag vet att det nu arbetas med att få till stånd en rättelse av SvT som bla innebär att rubriken till artikeln ska ändras.

Dock vet jag mycket väl utifrån egen erfarenhet vad de som intervjuas i svt’s repotage menar med splittring och att vissa människor inte uppträder som de gjort tidigare. När man tar ställning för något som uppfattas som känsligt eller på något sätt väcker debatt märker man att vissa människor slutar hälsa eller tittar bort när man möter dem. Jag upplevde detta själv mycket tydligt före och efter folkomröstningen om vojmån 2008. Vet att det är ytterst påfrestande att uppleva men ofta tyvärr ett pris man får betala för sitt engagemang.

Avslutningsvis vill jag säga att alla ni som nu kämpar för att även kommuninvånare utanför tätorten ska har rätt till någon form av basservice har mitt fulla stöd och jag kommer hjälpa till på de sätt jag kan.

Min förhoppning är att ännu fler av er som läser denna text också gör det och att vi tillsammans kan åstadkomma förändring.

Tänk på att det är enbart de som protesterar och vågar säga sin åsikt som ändrar historiens gång.

 

 

 

Bli först att kommentera

Hur stor blir besparingen kontra förlusten att lägga ner byaskolor?

Av , , Bli först att kommentera 22

När man läser olika inlägg på både Facebook och vk bloggen av politiker som aktivt beslutade att lägga ner de kommunala byaskolorna i Malgovik och Nästansjö kan man dra vissa slutsatser. Det verkar finns ett stort intresse från dessa att fokusera på de miljoner skolorna kostade att driva och som kommunen nu kan spara genom att avveckla dem.

Detta är ett tydligt och medvetet sätt att försöka styra debatten till att enbart handla om pengar och inte om barnens skolgång eller byarnas tillgång till kommunal service. Fler perspektiv behövs i debatten.

Väldigt lite av diskussionen fokuserar på vad dessa skolor spridda i kommunen tillför i attraktivitet, framtidstro och ökad inflyttning. Med andra ord. Vad ger dessa verksamheter varje år i skatteintäkter genom att de existerar och vad kostar det egentligen kommunen med mindre inflyttning och större utflyttning över tid?

Dessa områden växer och har gjort det under en längre tid. Det borde komnunen vara mer än tacksam för med tanke på den utveckling som är i stort och göra allt för att fortsätta stödja istället för att stjälpa. Vissa säger att skolor inte har någon betydelse för hur en bygd utvecklas. Generellt är det påståendet helt fel. Det vet vi utifrån den forskning som finns på området. Kommunal service inklusive skolor är viktiga för att långsiktigt skapa inflyttningsanledningar. Undantag finns naturligtvis även i vår kommun men tydliga exempel på motsatsen är betydligt fler.

När det gäller den beräknade besparingen på att lägga ner skolorna var det enligt förvaltningens beräkningar 5,7 miljoner för Malgovik och 1,9 för Nästansjö. Kring dessa beräkningar finns det flera osäkerheter. De elever med särskilda behov som idag går i dessa skolor kräver ofta ingen extra personal pga klassernas storlek. Vid en större skolenhet kommer det bli mycket svårare att klara detta utan extra pedagogisk personal. Risken är stor att en betydande del av besparingen försvinner enbart utifrån denna punkt.

Dessutom visar jämförelser utifrån faktiska elevkostnader för år 2019 vid Volgsjö, Nästansjö och Malgovik skolor att besparingen inte kan bli i den nivå som är beräknat. Mer om dessa siffror i ytterligare detaljer finns på Inez abramssons sida på Facebook.

Även om det nu vore så att dessa siffror stämmer så ska dessa miljoner ställas mot kommunens totala omsättning per år. Besparingen enligt beredningarna med att lägga ner skolorna ligger på drygt 1% av kommunens totala budget. Andra förslag och idéer för att istället spara på andra ställen i den kommunala ekonomin finns och kan beredas vidare. Olika förslag har diskuterats under senaste året men inte fått politisk majoritet.

När det gäller kommunens ekonomiska situation är den minst sagt ansträngd och har varit sviktande länge. Kortsiktigt måste vi spara kraftigt och prioritera hårt för att komma i balans.

Vad är viktigast och vad kan startas upp igen om ekonomin förbättras? Skolor som lagts ner brukar inte startas upp igen och detta trista faktum gör de extra prioriterade trots den mycket svåra ekonomiska krisen i kommunen. Långsiktigt måste vi också få en betydligt större rättvisa när det gäller fördelningen av skattemedel inom landet.

Riksrevisionens siffror visar att Vilhelmina kommun var underfinansierad i kostnadsutjämningssystemet med minst 31 miljoner för 2017. Troligtvis ännu mer idag. Vi måste få till en skattereform som gör att vi får tillbaka mer av de värden som produceras här. Annars är risken överhängande att besparingarna kommer att fortgå över tid med enbart korta tillfälliga avbrott.

Ta nu väl hand om varandra och fira påsk hemmavid för att minska spridningen av Corona.

Jag svarar på kommentarer så snart jag har möjlighet. Kan dock ta några dagar ibland.

 

 

 

Bli först att kommentera