När man läser olika inlägg på både Facebook och vk bloggen av politiker som aktivt beslutade att lägga ner de kommunala byaskolorna i Malgovik och Nästansjö kan man dra vissa slutsatser. Det verkar finns ett stort intresse från dessa att fokusera på de miljoner skolorna kostade att driva och som kommunen nu kan spara genom att avveckla dem.

Detta är ett tydligt och medvetet sätt att försöka styra debatten till att enbart handla om pengar och inte om barnens skolgång eller byarnas tillgång till kommunal service. Fler perspektiv behövs i debatten.

Väldigt lite av diskussionen fokuserar på vad dessa skolor spridda i kommunen tillför i attraktivitet, framtidstro och ökad inflyttning. Med andra ord. Vad ger dessa verksamheter varje år i skatteintäkter genom att de existerar och vad kostar det egentligen kommunen med mindre inflyttning och större utflyttning över tid?

Dessa områden växer och har gjort det under en längre tid. Det borde komnunen vara mer än tacksam för med tanke på den utveckling som är i stort och göra allt för att fortsätta stödja istället för att stjälpa. Vissa säger att skolor inte har någon betydelse för hur en bygd utvecklas. Generellt är det påståendet helt fel. Det vet vi utifrån den forskning som finns på området. Kommunal service inklusive skolor är viktiga för att långsiktigt skapa inflyttningsanledningar. Undantag finns naturligtvis även i vår kommun men tydliga exempel på motsatsen är betydligt fler.

När det gäller den beräknade besparingen på att lägga ner skolorna var det enligt förvaltningens beräkningar 5,7 miljoner för Malgovik och 1,9 för Nästansjö. Kring dessa beräkningar finns det flera osäkerheter. De elever med särskilda behov som idag går i dessa skolor kräver ofta ingen extra personal pga klassernas storlek. Vid en större skolenhet kommer det bli mycket svårare att klara detta utan extra pedagogisk personal. Risken är stor att en betydande del av besparingen försvinner enbart utifrån denna punkt.

Dessutom visar jämförelser utifrån faktiska elevkostnader för år 2019 vid Volgsjö, Nästansjö och Malgovik skolor att besparingen inte kan bli i den nivå som är beräknat. Mer om dessa siffror i ytterligare detaljer finns på Inez abramssons sida på Facebook.

Även om det nu vore så att dessa siffror stämmer så ska dessa miljoner ställas mot kommunens totala omsättning per år. Besparingen enligt beredningarna med att lägga ner skolorna ligger på drygt 1% av kommunens totala budget. Andra förslag och idéer för att istället spara på andra ställen i den kommunala ekonomin finns och kan beredas vidare. Olika förslag har diskuterats under senaste året men inte fått politisk majoritet.

När det gäller kommunens ekonomiska situation är den minst sagt ansträngd och har varit sviktande länge. Kortsiktigt måste vi spara kraftigt och prioritera hårt för att komma i balans.

Vad är viktigast och vad kan startas upp igen om ekonomin förbättras? Skolor som lagts ner brukar inte startas upp igen och detta trista faktum gör de extra prioriterade trots den mycket svåra ekonomiska krisen i kommunen. Långsiktigt måste vi också få en betydligt större rättvisa när det gäller fördelningen av skattemedel inom landet.

Riksrevisionens siffror visar att Vilhelmina kommun var underfinansierad i kostnadsutjämningssystemet med minst 31 miljoner för 2017. Troligtvis ännu mer idag. Vi måste få till en skattereform som gör att vi får tillbaka mer av de värden som produceras här. Annars är risken överhängande att besparingarna kommer att fortgå över tid med enbart korta tillfälliga avbrott.

Ta nu väl hand om varandra och fira påsk hemmavid för att minska spridningen av Corona.

Jag svarar på kommentarer så snart jag har möjlighet. Kan dock ta några dagar ibland.