Rickard norberg

Vilhelmina valde sin egen väg..

Det var ett bra tag sedan jag skrev här senast. Skönt kanske vissa av er läsare tycker men i en demokrati är det viktigt att medborgarna kan få flera olika perspektiv på det som sker i samhället. Tiden och orken att skriva om allt som pågår i kommunen som enligt min personliga åsikt är fel eller för den delen också intressanta möjligheter inför framtiden har helt enkelt inte funnits.

Nu när en hel del andra projekt går in i sin vinterdvala  finns det mer tid att fördjupa sig i en mängd olika områden som jag finner särskilt intressanta att skriva och reflektera kring tex näringslivsutveckling, företagande, kommunal ekonomi och viktigt av samhällsservice för lokal utveckling.

Ni som läser min blogg har säkert sett att jag ett flertal gånger tagit upp frågan kring vikten av kommunal service för att skapa grundförutsättningar för lokal utveckling. Den politisk majoriteten( s och c) valde i mars att lägga ner byaskolorna i Malgovik och Nästansjö trots en mycket god utveckling i bägge områdena. Dessa områden var kommunen enda befolkningmässiga tillväxtområden och hade en lång period av positiv befolkningsutveckling bakom sig före skolbesluten.

Under hösten har de flesta kommuner i Västerbotten antagit sina budgetar för 2021 eller tagit särskilda  principbeslut kring skolstrukturen. Faktum är att alla mindre kommuner i västerbotten tex Storuman, Lycksele, Sorsele, Vindeln valt att försvara sina byaskolor trots en mycket ansträngd ekonomisk situation för de flesta av dessa kommuner.

Den enda kommun som valde sin egen väg genom att lägga ner byaskolor var Vilhelmina. Dessutom valde man att göra det under en global pandemin vars konsekvenser över tid till stora delar kan förändra hur vi lever och arbetar. Pandemin har visat att det i många fall går alldeles utmärkt att arbeta digitalt och på distans från sitt eget hem oavsett var man bor någonstans i landet.

Denna förändring av vårt sätt att arbeta kan vara glesbygdens största chans till en mer positiv utveckling på många decennier MEN då måste de övriga strukturerna finns kvar som tex skolor och förskolor vilka tillsammans med arbete på distans möjliggör en flytt ut till vår glesbygd.

Detta faktum gör försvaret av mindre byskolor och övrig kommunal och kommersiell service livsviktig för att kunna dra maximal nytta av de möjligheter som digitaliseringen ger. Utan en nära kommunal service kommer vi inte att kunna dra full nytta av denna förändring. Även om man kan arbeta hemifrån måste övriga delar av vardagslivet fungera. Med detta sagt är jag övertygad om att Vilhelmina kommuns beslut att lägga ner byaskolor är om möjlig ännu mer skadligt för komnunens långsiktiga utveckling. Framtiden får helt enkelt visa vilka kommuner som valde rätt väg för att möta framtidens möjligheter och utmaningar. Jag är personligen övertygad om vilka som gjorde rätt val..

 

2 kommentarer

  1. Hans Sparrman

    Förstår inte att man var så dramatisk i sitt nedläggningsbeslut. Vi sopar bort byskolorna i ett svep. Man kunde väl ha tagit det lite lugnare och behållit Malgovik i varje fall årskurs ett till fem. Var det suget efter behöriga lärare till Vilhelmina som spelade roll.??

    • Rickard (inläggsförfattare)

      Hej Hans!

      Jag kan bara hålla med. Byaskolorna har bidragit till inflyttning och framtidstro och de områden som drabbades av dessa nedläggningar var kommunens befolkningsmässigt enda tillväxtområden. Dessa beslut kommer att bli dyra för kommunen.

Lämna ett svar till Hans Sparrman Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.