Rickard norberg

Låt kommunmedborgarna avgöra de svåra prioriteringarna i ett nyval.

Av , , Bli först att kommentera 22

Ett litet tag sedan jag skrev något senast. Mycket har hänt både i världen och Vilhelmina. Denna vår har ingenting varit som förut. Coronaviruset och dess följdverkningar påverkar oss alla oavsett var vi bor i världen. Här på det lokala planet fortsätter självavvecklingen av kommunen med nya dystra besked nästan varje dag. Egentligen är det som händer allt för tragiskt att i huvudtaget skriva om men som decentralist och landsbygdsvän kan jag inte låta bli att kommentera det som händer ändå. Dessutom är jag säker på att ingenting blir bättre om vi inte öppet diskuterar och söker möjliga lösningar på problemen.

Inom kort stänger den nya majoriteten i s och c de kommunala byaskolorna i Malgovik och Nästansjö. Ett beslut som trotsar all logik och som enbart kommer förvärra kommunens redan svåra situation både på kort och lång sikt. Bägge skolorna behövs om kommunen ska utvecklas positivt. Helt klart är dock  att centerpartiet genom sina aktiva beslut helt upphört att företräda landsbygden i kommunen. Även om de inte fick min röst i förra valet och definitivt aldrig  någonsin kommer att få det i framtiden kan jag ändå sörja deras val djupt. En tidigare stark röst för decentralisering har tystnat och de som förespråkar avveckling av landsbygden har vuxit sig ännu starkare.

Förutom detta väntar även massiva besparingar för gymnasieskolan i en storleksordning som äventyrar en betydande del av skolans framtid. Som det inte vore fullt tillräckligt med dåliga besked utreds även Dikanäs skolas framtid. Även i detta fall tillåter centerpartiet att utredningarna går vidare utan protester och vägen mot avveckling ligger helt öppen. När är det egentligen nog?

Svaret på den frågan måste ges av er kommunmedborgare. Det är hög tid att ni i ett nyval får bestämma hur kommunens ska prioritera i dessa svåra tider. I ett sådant nytt kommunalt val kan partierna öppet och ärligt beskriva hur de på kort och långt sikt prioriterar. Detta för att ge er en chans att besluta i ett val hur ni anser att Vilhelmina ska se ut i framtiden.

 

 

Bli först att kommentera

Splittring i Malgovik rörande friskola? Missvisande rubrik i repotaget av svt.

Av , , Bli först att kommentera 25

Tittade nyligen på ett kortare inslag på svt om friskolefrågan i Malgovik. Repotage var som jag har förstår det föranlett av det faktum att kommunen i förhandlingar med Malgoviks idrotts och intresseföreningen erbjudit föreningen att köpa skolområdet för 1,5 miljoner kr. Med tanke på byggnadernas stora renoveringsbehov och det arbete byn gjorde vid anläggandet av gläntan där årskurs 1,2 och fritids finns idag är priset minst sagt upprörande. Strömnäs skola såldes som prisjämnförelse för 10 000 kr och Laktikberg 5000 kr.

Man behöver inte vara speciellt konspiratoriskt lagd  för att misstänka var den verkliga anledningen bakom det höga priset för byggnaderna är. Målet är att försvåra och kanske omöjliggöra att de kan användas till andra konstruktiva ändamål framförallt en eventuell blivande friskola. Sannorlikheten att kommunen kommer att ta god tid på sig innan området slutligen försäljs är därför hög. Återkommer till denna fråga i ett särskilt inlägg på denna blogg senare.

Tillbaka till repotaget i Svt. Rubriken till ett inslag eller artikel är ofta skrivna för att väcka maximal uppmärksamhet och skildra någon form av konflikt. I detta fall upplever jag att det inte finns någon konflikt mellan boende i området kring skolan eller ev. friskola. Rubriksättningen som är gjord av SVT är missvisande och speglar inte verkligheten.

Malgovik med omkringliggande byar har hela tiden verkat för att den kommunala skolan ska finnas kvar. När det inte längre var möjligt efter den 2 mars vet jag att en stor majoriteten stöder bildandet av en friskola för trygga barnens närhet till skolgång även i framtiden.

Detta visar sig tydligt i de många intresseanmälningar från föräldrar som inkommit till den förening som planerar att starta friskola om tillstånd beviljas av skolinspektionen.

Den splittring som beskrivs på ”byn” i repotaget handlar som jag förstått det efter personliga samtal  om Vilhelmina som ort och inte om någon splittring i själva byn Malgovik kring skolan. Det handlar i så fall om den debatt som förs i stort i kommunen om själva sakfrågan dvs kring de kommunala byaskolornas vara eller inte vara och inte om friskolan. Jag vet att det nu arbetas med att få till stånd en rättelse av SvT som bla innebär att rubriken till artikeln ska ändras.

Dock vet jag mycket väl utifrån egen erfarenhet vad de som intervjuas i svt’s repotage menar med splittring och att vissa människor inte uppträder som de gjort tidigare. När man tar ställning för något som uppfattas som känsligt eller på något sätt väcker debatt märker man att vissa människor slutar hälsa eller tittar bort när man möter dem. Jag upplevde detta själv mycket tydligt före och efter folkomröstningen om vojmån 2008. Vet att det är ytterst påfrestande att uppleva men ofta tyvärr ett pris man får betala för sitt engagemang.

Avslutningsvis vill jag säga att alla ni som nu kämpar för att även kommuninvånare utanför tätorten ska har rätt till någon form av basservice har mitt fulla stöd och jag kommer hjälpa till på de sätt jag kan.

Min förhoppning är att ännu fler av er som läser denna text också gör det och att vi tillsammans kan åstadkomma förändring.

Tänk på att det är enbart de som protesterar och vågar säga sin åsikt som ändrar historiens gång.

 

 

 

Bli först att kommentera

Hur stor blir besparingen kontra förlusten att lägga ner byaskolor?

Av , , Bli först att kommentera 22

När man läser olika inlägg på både Facebook och vk bloggen av politiker som aktivt beslutade att lägga ner de kommunala byaskolorna i Malgovik och Nästansjö kan man dra vissa slutsatser. Det verkar finns ett stort intresse från dessa att fokusera på de miljoner skolorna kostade att driva och som kommunen nu kan spara genom att avveckla dem.

Detta är ett tydligt och medvetet sätt att försöka styra debatten till att enbart handla om pengar och inte om barnens skolgång eller byarnas tillgång till kommunal service. Fler perspektiv behövs i debatten.

Väldigt lite av diskussionen fokuserar på vad dessa skolor spridda i kommunen tillför i attraktivitet, framtidstro och ökad inflyttning. Med andra ord. Vad ger dessa verksamheter varje år i skatteintäkter genom att de existerar och vad kostar det egentligen kommunen med mindre inflyttning och större utflyttning över tid?

Dessa områden växer och har gjort det under en längre tid. Det borde komnunen vara mer än tacksam för med tanke på den utveckling som är i stort och göra allt för att fortsätta stödja istället för att stjälpa. Vissa säger att skolor inte har någon betydelse för hur en bygd utvecklas. Generellt är det påståendet helt fel. Det vet vi utifrån den forskning som finns på området. Kommunal service inklusive skolor är viktiga för att långsiktigt skapa inflyttningsanledningar. Undantag finns naturligtvis även i vår kommun men tydliga exempel på motsatsen är betydligt fler.

När det gäller den beräknade besparingen på att lägga ner skolorna var det enligt förvaltningens beräkningar 5,7 miljoner för Malgovik och 1,9 för Nästansjö. Kring dessa beräkningar finns det flera osäkerheter. De elever med särskilda behov som idag går i dessa skolor kräver ofta ingen extra personal pga klassernas storlek. Vid en större skolenhet kommer det bli mycket svårare att klara detta utan extra pedagogisk personal. Risken är stor att en betydande del av besparingen försvinner enbart utifrån denna punkt.

Dessutom visar jämförelser utifrån faktiska elevkostnader för år 2019 vid Volgsjö, Nästansjö och Malgovik skolor att besparingen inte kan bli i den nivå som är beräknat. Mer om dessa siffror i ytterligare detaljer finns på Inez abramssons sida på Facebook.

Även om det nu vore så att dessa siffror stämmer så ska dessa miljoner ställas mot kommunens totala omsättning per år. Besparingen enligt beredningarna med att lägga ner skolorna ligger på drygt 1% av kommunens totala budget. Andra förslag och idéer för att istället spara på andra ställen i den kommunala ekonomin finns och kan beredas vidare. Olika förslag har diskuterats under senaste året men inte fått politisk majoritet.

När det gäller kommunens ekonomiska situation är den minst sagt ansträngd och har varit sviktande länge. Kortsiktigt måste vi spara kraftigt och prioritera hårt för att komma i balans.

Vad är viktigast och vad kan startas upp igen om ekonomin förbättras? Skolor som lagts ner brukar inte startas upp igen och detta trista faktum gör de extra prioriterade trots den mycket svåra ekonomiska krisen i kommunen. Långsiktigt måste vi också få en betydligt större rättvisa när det gäller fördelningen av skattemedel inom landet.

Riksrevisionens siffror visar att Vilhelmina kommun var underfinansierad i kostnadsutjämningssystemet med minst 31 miljoner för 2017. Troligtvis ännu mer idag. Vi måste få till en skattereform som gör att vi får tillbaka mer av de värden som produceras här. Annars är risken överhängande att besparingarna kommer att fortgå över tid med enbart korta tillfälliga avbrott.

Ta nu väl hand om varandra och fira påsk hemmavid för att minska spridningen av Corona.

Jag svarar på kommentarer så snart jag har möjlighet. Kan dock ta några dagar ibland.

 

 

 

Bli först att kommentera

Naturresursåterbäring- Rättvisa för vår del av landet!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Var ett tag sedan jag skrivit något här och mycket har hänt sedan dess både i kommunen och riket som helhet. Besparingar, decemberöverenskommelsens kollaps, flyktingkris mm. Jag hittade idag en artikel på svt.se som belyser en fråga som jag aktivt argumenterat kring och skrivit mycket om under en lång tid. Jag är väldigt glad för att den nu äntligen börjar att diskuteras i lite vidare kretsar.  Frågan gäller egentligen på vilket sätt våra delar av landet kan få tillbaka mer av de värden som våra naturresurser skapar för landets ekonomi. Här finns det idag en mycket stor orättvisa som utarmar vår del av landet. Att få en rättvis uppgörelse i denna fråga är som jag ser det helt avgörande för vår framtid. Om staten inte säkerställer att det finns en stabil skattebas för att kunna finansiera välfärd och service även i inlandet kommer utflyttningen att öka dramatiskt tills vi tillslut inte kan finansiera någon basservice alls till våra invånare. Jag har själv läst kulturgeografi på universitetsnivå i Umeå och där diskuterade man den s.k. Glesbygdscirkeln. Mycket kort kan man beskriva den så här. Minskad befolkning leder till besparingar, de leder i sin tur till minskar service och färre arbetsplatser. Detta skapar i sin tur utflyttning och minskad befolkning osv.

Detta skapar en utveckling som snurrar runt runt och hela tiden försvagar en region. Enda sättet att bryta denna utveckling är nya pengar in i systemet eller fler människor och företag. Ofta handlar det om bägge. Förhoppningsvis kan denna artikel bidra till att en debatt kommer igång kring denna mycket viktiga fråga.

Nedan har jag kopierat in delar av artikel. Hela finns på svt.se

Utflyttningen är en direkt följd  av hur politiken har bedrivits under de senaste årtiondena. Det menar Madeleine Eriksson som är kuturgeograf vid Umeå universitet.

Hon tycker att de som bor i glesbygd är värda all respekt då de ofta kämpar i motvind för att få samma service som alla andra som betalar sin skatt. I slutänden blir det orättvist.

– Jag tycker absolut att det blir orättvist. Man ska få bo där man vill men då kanske man inte kan förvänta sig samma service som när man bor i storstan. Men däremot en viss basservice eftersom man betalar samma skatt som alla andra, säger Madeleine Eriksson.

Vill följa den norska modellen

Koncentrationen till städerna och de stora samhällena är svår att stoppa men med en attitydförändring och medvetna politiska beslut går utvecklingen att vända, ungefär som i Norge tror hon.

– Ja, där får kommunerna intäkter från sina naturresurser på ett helt annat sätt än i Sverige. Skulle samma system gälla i Sverige skulle det få stor betydelse, tror hon.

Källa svt.se

Bli först att kommentera

sveket mot vilhelmina och glesbygden

Av , , 1 kommentar 25

Det var ett tag sedan jag skrev något, men nu hoppas jag att det ska finnas tid att i alla fall skriva några gånger i veckan. Har ikväll snabbläst igenom regeringens budgetproposition till riksdagen den sk. vårbudgeten. Kort kan man säga ett det är en tydlig skattehöjarbudget som slår mot medelinkomsttagarna hårdast och speciellt hårt mot glesbygden. Detta är extra allvarligt i en tid där de flesta kurvor pekar nedåt för vår del av landet och ett klart löftesbrott mot vad som lovades före valet. Den ekonomiska klyftan mellan norra och södra delen av landet växer i en allt snabbare takt och det är minst sagt oroande. Fortsätter denna utveckling hotas på lång sikt både landsbygdens överlevnad och sammanhållningen inom landet. Denna utveckling har oroat mig en längre tid och är mycket tydlig när man reser runt i södra delen av landet.

Listan på förslag i både vårbudgeten och den kommande höstbudgeten som försvårar för glesbygden kan göras lång. Här är ett axplock. Höjda koldioxidskatter dvs högre bensin och dieselpris , höjda skatter på naturgrus, särskild skatt på lastbilstransporter dvs ännu dyrare frakter.

Sammantaget försvårar och fördyrar detta ytterligare för privatpersoner och företag i norra delarna av landet. Företag i norr har redan betydligt högre utgifter för tex frakter och längre till en större marknad för sina produkter och tjänster. Detta kommer att göra en redan svår konkurrenssituationen ännu tuffare för dem.

Innan valet hade vi en regering som inte brydde sig nämnvärt om glesbygden/landsbygden. Nu har vi fått en regering som aktivt försämrar/försvårar för de glesa delarna av vårt land. Det är minst sagt upprörande och jag hoppas att rikspolitikerna tar sitt förnuft till fånga när det gäller de delar i budgeten som påverkar glesbygden negativt även om jag inte tror det.

Avslutningsvis skickar jag två öppna frågor till nuvarande regering.

Vad hände med löftet om att inte höja klimatskatterna på drivmedel? (socialdemokraterna)

Var tog de utlovade satsningarna på hela landet vägen?

PS för övrigt anser jag att decemberöverenskommelsen mellan regeringen och alliansen för demokratins skull snarast bör upphöra.

 

 

1 kommentar

Gå och rösta imorgon för en ny majoritet i vilhelmina!

Av , , Bli först att kommentera 19

I morgon den 14 september är det val till kommunen, landstinget och riksdagen. Jag hoppas att ni som läsare och väljare då utifrån den information som bl.a. presenterats i denna blogg kan känna er trygga i vilket parti ni ska rösta på.

Om ni tycker att socialdemokraterna har lyckats med att utveckla Vilhelmina kommun och skapat tillväxt ska ni naturligtvis rösta på dem, men anser ni precis som jag att de har misslyckats med uppdraget att skapa tillväxt och minska Vilhelminas arbetslöshet ska ni rösta på oss i Kristdemokraterna.

Vi har i vårt handlingsprogram och bloggar här på VK beskrivit och förklara hur vi vill utveckla kommunen och vad vi anser är viktigt för kommunen i framtiden. Dessa förslag rör allt ifrån att underlätta för företagare i kommunen till att satsa på att skapa goda arbetsplatser för kommunens personal.

Vi är beredda att arbeta hårt för att vända kommunens utveckling och vi lovar att om vi får förtroende från er vilhelminabor att lyssna till alla förslag som kan skapa tillväxt i kommunen.

 

Rickard N Kristdemokraterna

 

PS Glöm inte att rösta rätt i landstingsvalet. Rösta på partier som vill bevara en grundservice i inlandet med ambulanser och akutplatser i varje kommun.

 

Bli först att kommentera

Naturresursåterbäring – ett måste för framtiden

Av , , 4 kommentarer 20

Idag tänker jag ta upp en ämne som ligger mig personligen och lokalföreningen för kristdemokraterna i Vilhelmina mycket varmt om hjärtat. Det är frågan om att skapa och införa ett system för ekonomisk återbäring för en del av de stora värden som skapas i norra Sverige.

Hur det ser ut idag känner ni säkert till. Stora värden skapas i norra Sverige inom skogsnäringen, gruvorna och vattenkraftsproduktionen. Men mycket lite av dessa stora ekonomiska värden tillfaller de områden där värdena skapas. Så här har det varit under en mycket lång tidsperiod och man kan med rätta säga att vi blir behandlade som en koloni dvs att någon annan utifrån berikar sig på de resurser som finns omkring oss och vi får del av småsmulorna som blir över.

Kristdemokraternas lokalavdelning i Vilhelmina har länge kämpat för att ändra på detta förhållande och vi har i alla fall haft en viss framgång i det arbetet här i länet.

Så här står det i länsprogramet för kristdemokraterna inför valet nu på söndag: Programmet har 24 olika punkter.

13. Att möjligheten till lokal återbäring av producerad vatten och vindkraft ses över..

Skrivningen kan tyckas något vag, men det är i alla fall en bit på väg mot målet. Vi kommer att fortsätta arbeta för dessa frågor, oavsett vilken regering som väljs på riksplanet på söndag.

Om ni vill ha företrädare i kommunen som brinner för dessa frågor ska ni rösta på kristdemokraterna. Vi kommer naturligtvis om vi vinner valet på söndag att återigen bli medlem i Sveriges vattenkraftskommuner som har som övergripande mål att vi ska få tillbaka resurser från vattenkraftsproduktionen.

Socialdemokraterna i Vilhelmina vill av någon konstig anledning inte vara med i föreningen. Direkt efter valvinsten 2010 lämnade Vilhelmina föreningen genom ett beslut i kommunfullmäktige. S både lokalt och riks är helt ointresserade att ens diskutera denna för oss mycket viktiga fråga. En röst på socialdemokraterna på söndag innebär att frågan om en återbäring av en del av de värden som våra naturresurser skapar helt kommer att försvinna från den politiska dagordningen i Vilhelmina kommun.

Rösta på de som är beredd att kämpa för en ökad rättvisa för Norrland!

Rickard N Kd

 

4 kommentarer

Bokslut över socialdemokraternas mandatperiod

Av , , 3 kommentarer 30

Nu är det fyra dagar kvar till valet på söndag och jag kommer i denna blogg att helt kort presentera några fakta kring hur Vilhelmina kommun har utvecklats.

Utifrån dessa fakta får ni som läsare själv dra slutsatsen hur majoriteten lyckats med att utveckla kommunen.

Befolkningsutveckling 2006-10 (alliansens period vid styret i Vilhelmina) 1 nov 2006= 7295 Invånare 1 nov 2010 = 7128 invånare. Sammantaget minus 167 personer.

Befolkningsutveckling 2010-14 (hela periodens resultat kan inte ges ännu men så här ser det ut nu enligt de senaste siffrorna från SCB) 1 nov 2010 = 7128, Juni 2014 = 6871 invånare. Sammantaget minus 257 invånare. Vi vet av erfarenhet att tredje kvartalet brukar vara ett kvartal när många flyttar till jobb eller studier. Därför kan man anta att befolkningssiffran kommer att vara betydligt lägre för kommunen den 1 nov.

Arbetslöshetsutveckling 2010 ca 11,5%                   2014 ca 13,5 % (medelsiffror)

Låneskuld 2010 ca 8 miljoner      Låneskuld 2014 ca 65 miljoner

Företagsranking 262-289 plats

Det finns flera rankingar som mäter företagsklimat, men i alla dessa befinner sig Vilhelmina på den nedersta delen. Resultaten har även tidigare år varit mycket låga, men sammanväger man resultaten från alla olika företagsrankingar så är det ingen ljus bild som framträder och snarare verkar vi ha fastnat på en plats bland de sista. Nya idéer måste till för att bryta denna utveckling.

Utöver dessa rankingar finns det en stor mängd flera som man kan kolla vidare på tex medelinkomst, skattekraft, andel högskoleutbildade i kommunen, nyföretagande, meritvärden i skolan mm. Kolla gärna in även dessa för att bilda er en egen uppfattning hur det ser ut i kommunen.

Om ni då tycker att kommunen är på rätt väg och utvecklas positivt ska ni rösta på socialdemokraterna, men tycker ni precis som jag att det är dags för en nystart för kommunen ska ni rösta på oss i kristdemokraterna.

Rickard N Kd

 

3 kommentarer

Vad vill kd i Vilhelmina? – Äldreomsorg, privat eller kommunal?

Av , , Bli först att kommentera 33

När det gäller äldreomsorgen har vi fler förslag och idéer i handlingsprogramet och även en del som inte står i själva programmet, men som partiet har diskuterat på olika möten. Nedan kommer jag att skriva om några av dessa förslag. I handlingsprogramet står det bla. följande:

Fler boendeformer

Kd vill införa seniorboende – trygghetsboende

Äldre ska själv kunna välja att leva i gemenskap även om man inte har ett vårdbehov.

Om man som äldre har ett kartlagt vårdbehov så erbjuds man i dag en plats på ett av kommunens äldreboenden, men det finns även många äldre som inte har ett vårdbehov som idag saknar en social samvaro med andra. Ett seniorboende kan då vara en boendeform som jag tror kan skapa gemenskap och ökad livskvalité. Detta är dock något som i många kommuner görs i nära samarbete med de bostadsbolag som finns på orten. Generellt kan man säga att seniorboende/trygghetsboende är lägenheter speciellt anpassade för äldres behov tex gäller det anpassning av trösklar, toalett mm. Även gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider. Åldersgränsen för att få flytta till ett trygghetsboende är dock ofta högre än för seniorboenden.

Hur detta skulle kunna tillskapas i Vilhelmina är en fråga som jag veta att socialnämnden tittat på ett antal gånger. Hittills har det inte blivit något av planerna men vi tycker att frågan förtjänar ytterligare utredning. Detta är en fråga som vi I KD kommer att titta vidare på efter den 14 september om vi får väljarnas förtroende.

Nej till upphandling av äldreomsorgen

En annan fråga rörande äldreomsorgen som inte finns i programmet,  men som jag ofta får frågor om är vår syn på privat och kommunal äldreomsorg och om vi kan tänka oss att lägga ut till äldreomsorgen på privata utförare. Det korta svaret är ett tydligt nej. Vi kommer inte att medverka till en upphandling av något av våra kommunala äldreboenden. Jag tycker det är viktigt för väljarna att tydligt få veta hur vi i KD ser på denna fråga.

Kommunen som arbetsgivare

Däremot har vi i partiet diskuterat mycket kring hur vi som arbetsgivare kan bli bättre i vår arbetsgivarroll. Jag har under den senaste tiden pratat med många anställda inom omsorgen som är mycket besvikna med hur kommunen sköter sin roll som arbetsgivare. Många vittnar om en stor otydlighet i styrning och ledning. Besked saknas om hur det ska bli framtiden och man tycker att ledningen inte tar till sig de anställdas åsikter. Detta är mycket allvarligt och skapar stor otrygghet och risk för sjukskrivningar. En nya majoritet har här en stor och viktig arbetsuppgift i att återskapa ett förtroende för kommunen som arbetsgivare.

Utan ett grundläggande förtroende för kommunen som arbetsgivare kommer vi inte att tillsammans kunna skapa goda arbetsplatser och utveckla en allt bättre omsorg. Jag kan inte lova att det alltid blir som alla anställda helst skulle vilja ha det. Förändringar är ibland nödvändiga att genomföra både för verksamhetes skull och av ekonomiska skäl men stor tydlighet vad som kommer att ske, både för den enskilda arbetstagaren och arbetsplatsen i stort måste finnas. Kommunens måste ta sitt tydliga arbetsgivaransvar för sina anställda och inte skapa onödig otrygghet som i sin tur skapar ohälsa. Detta måste skyndsamt tittas över och åtgärdas.

 

Rösta för förändring den 14 september !

 

Rickard N KD

 

 

Bli först att kommentera

Svt västerbottensnytt och svar på frågor

Av , , 5 kommentarer 19

Har i kväll haft fullt upp med alla möjliga göromål och tiden framför datorn är inte så stor, men jag tänker ändå helt kort kommentera några saker. Tittade sent igår kväll på Västerbottens nytt och deras inslag från Vilhelmina och valet. Flera vilhelminabor och politiker fanns med i inslaget. Som vanligt när man blir intervjuad av media kommer ytterst lite med av vad man sagt och det är alltid lite nervöst att se hur det blev. Tydligt var dock att vilhelminaborna önskade mer av samsyn och sammarbete för att kommunens ska kunna utvecklas positivt. Annika Andersson ( c) hade ett mycket bra inlägg kring det klimat som varit och en tydlig önskan om förändring. Även i min egen del av detta inslag kommenterade jag detta ämne även om mitt inslag blev mycket kort.

Det som gör mig bekymrad är kommunalrådets inställning och kommentarer kring det politiska klimat som varit .Tycker att ni som läsare ska titta på inslaget och bilda er en egen uppfattning om dess innehåll. Finns under regionalt, Västerbottensnytt på svt.se .

På en grannblogg här på vk finns det en genomgång av Kd´s valprogram, vilket jag välkomnar. Genom de inlägg som vi i Kd gjort kring majoritetens handlingsprogram tror jag att vi bildat skola för hur man kan analysera och föra en diskussion kring ett annat partis valprogram. Det är mycket bra för den lokala demokratin att fler gör på samma sätt.

Några reflektioner utifrån analysen i bloggen med korta svar.

KD: Satsa på lärarna
Skickliga lärare ska ges god löneutveckling. På denna fråga från vårt handlingsprogram undrar frågeställaren från s helt enkelt hur vi ska prioritera och vad pengarna ska tas ifrån.

svar: Utan att vi prioriterar lärarlöner kommer den brist som redan finns att öka och vi kommer i framtiden att få svårt att kunna rekrytera den personal som behövs. För att kunna satsa mer på detta område måste vi prioritera bland de olika verksamheter som finns. Vad kostar det att inte göra något? Hur det ska ske och i vilken takt måste ske i samråd mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. En del i detta är systemet med förstelärare som jag tro långsiktigt kommer att öka lönerna för alla. Hoppas att detta system kan fortsätta även vid ett ev. maktskifte på riksnivå.

Kd Låt lärarna vara lärare, minska den administrativa bördan. Frågan från s i väldigt korta drag. Vad KD i Vilhelmina rent konkret vill göra åt detta skulle vara intressant att veta.

Svar: Precis som frågeställaren riktigt påpekar styr inte kommunen allt när det gäller skolan utan en del är reglerat från staten vad skolan ska göra, men hur skolorna gör arbetet och av vem finns det mycket att förändra och förenkla tillvaron för lärarna. Är fullt möjligt att kunna förändra situationen märkbart om ett större arbete genomförs på denna punkt av kommunen.

KD: Säkra byskolorna

KD vill säkra byskolorna. – Frågeställaren från socialdemokraterna Här är vi överens. Punkt!

svar: Från kd är detta självklart. Utan byaskolor spridda i kommunen kommer utveckling att påverkas mycket negativt. Men jag synar ända detta löfte från s. I programmet står att skolorna ska vara kvar så länge de är ”pedagogiskt försvarbara”. Vad det innebär har vi egentligen inte fått svar på från S. Jag ser det som ett blankt löfte som man kan ändra när man vill utan att riskera en svekdebatt.

Kd.Utveckla tekniken för fjärrundervisning. Från frågeställaren i s och analysen i mycket korta drag. Det är inget nytt, Vilhelmina i framkant när det gäller detta

svar: ja, kommunen gör detta idag men det kan byggas ut betydligt mer. tror att vi enbart står i början av att utveckla denna teknik. Viktigt om vi i framtiden ska kunna säkra kompetens även på små skolenheter och möjliggöra en större gruppdynamik. Finns mycket mer att göra.

KD: Flera skolkuratorer   Från frågeställaren i s och analysen i korta drag . i inlägget undrar det bland annat hur vi ska lyckas med det mycket pga. den bristsituation som finns när det gäller skolkuratorer.  

Svar: En viktig del i detta är att vara en god arbetsgivare. Utan en bra personalpolitik kommer vi inte att kunna rekrytera den kompetens vi behöver. Detta är ett kraftigt eftersatt område i Vilhelmina kommun som jag återkommer till i senare blogginlägg.

KD: Bibliotek och museum    KD: Kultur och natur.      Från frågeställaren i s och analysen. Vad fint. Men vad vill ni förutom att fylla ut en sida?

Svar: Dessa två områden i handlingsprogramet är kanske de minst konkreta, men vi menar att dessa områden är viktiga för att skapa en positiv självbild rörande sin egen identitet och kulturen är även viktig för att skapa reseanledningar för besöksnäringen. Kulturmiljöer som tex kyrkstan, rymmer stora möjligheter för utveckling och förtagande.

För att hitta hela inlägget med de analyser som mina svar bygger på kan ni kolla på Magnus Johansson blogg här på Vk. Kd- alliansens företrädare i Vilhelmina

Jag är fullt medveten om jag inte tagit med all text som fanns skriven på analysdelarna av utrymmesskäl, men jag hoppas att jag i alla fall kunnat besvarat de viktigaste av de frågetecken som författaren till inlägget hade. Annars går det bra att återkomma med fler frågor och analyser.          

Rickard Norberg KD

 

 

 

5 kommentarer