Kategori: Energi

Frikoppling

Av , , 1 kommentar 0

Flygplan kraschar ibland. Inte särskilt ofta, men det händer, med oftast ganska tråkiga följder. Därför försöker man minska risken att detta händer med olika metoder. En del vill ha ner risken till 0, men att tro att det går är bara okunnigt. De riskkällor som finns är lägesenerggi, kinetisk energi och kemisk energi i bränslet. Det enda sättet att nå 0% risk är om planet står stilla, på marken, utan bränsle. Men då kan man ju inte flyga, eller hur?

På samma sätt finns det de som resonerar mellan kopplingen mellan ekonomin och miljöpåverkan. Vissa vill tro att det går art drikoppla dessa två, men det är lika lönlöst som att frikoppla flygning från risk. Miljöpåverkan upppstår av all produktion och användning  av varor och tjänster – gör man något påverkas miljön. Antag vidare att man skulle luckas med 100% frikoppling, vad har man då? En pengasnurra som snurrar på utan att det sker någon påverkan på något överhuvudtaget, och vad vore syftet med det? Att frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan är som att frikoppla flygning från risk – ett lönlöst spel för gallerierna, om det ens går. Glöm inte detta nästa gång du läser om frikoppling!
 
 
"Men, jag förstår inte riktigt kopplingen mellan ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan." Jag föklarar:
 

Som bilderna ovan visar så ger "ekonomiska processer" avfall av olika slag, alltså miljöpåverkan. (Även om den inte för t.ex. en enskild människa inte är stor, men har man 7 miljarder så får man snabbt icke försumbar miljöpåverkan. Miljön har en förmåga att absorbera viss miljöpåverkan, men inte hur mycket som helst, men mer om detta senare)
 
Vad gäller vid odling och andra uttag av natturresurser då? Vid första ögonkastet så kan t.ex. ett odlat fält se ut att bara ge och ge, att man kan plocka ut råvaror i en evigt flödande ström. Detta stämmer dock inte.

Som bilden visar, så krävs en hel del inputs för att odlingen ska fungera. En naturlig miljö fungerar såklart av sig själv, men ofta då med ett begränsat utflöde. I moderna jordbruk så stoppas det in väldigt mycket både konstgödsel och bränsle till traktorerna, då de naturliga flödena inte räcker till. Miljöpåverkan från detta blir förutom landanvändningen, en utarmning av näringsämnen och minderaler ur jordarna, samt indirekt genom produktion av bränslen och konstgödsel.
 
Ekonomisk aktivitet kan alltså ses som ett flöde av energi och materia genom en "ekonomisk enhet", alltså en maskin, fabrik, människa, odling osv. Det går inte att skapa en "ekonomisk enhet" som bara producerar "nytta" utan annan miljöpåverkan såsom avfall eller andra utsläpp, något som bevisas av termodynamikens andra huvudsats (den säger i stort sett att man alltid får ett spill, att ingen process kan ge 100%).

Enda sättet att inte få någon miljöpåverkan är att inte ha något flöde, alltså ingen ekonomisk aktivitet. Man kan alltså inte frikoppla ekonomisk aktivitet från miljöpåverkan.

Iran hotar strypa oljeflödet

Av , , Bli först att kommentera 0

I en artikel i DN och SvD så skrivs det att Iran varnar för dubblade oljepriser om sanktionerna mot landets oljeindustri fortsätter. Inte nog med att landet är en av världens största oljeexportörer, Iran ligger också väldigt nära Hormuz-sundet, ett sund där 20% av världens olja, en tredjedel av all sjögående export, passerar.

Landet kan med lätthet både sluta exportera sin egen olja, och stänga igen detta sundet, vilket skulle skapa totalt kaos på världens oljemarknader. I oljekrisen på 70-talet ledde en minskning på 8% av oljetillgången till en fyrdybbling av oljepriset och kaos i många västländer. Man kan då knappt tänka sig vad en mer än dubbelt så stor minskning skulle innebära

Innanför sundet ligger samtliga oljehamnar från Irak och Kuwait, de flesta av Saudiarabiens oljehamnar, samt några mindre länders, typ Bahrains.

Skärpning! – en historia om energi och materialflöden

Av , , 2 kommentarer 0

Jag såg en debatt på tv imorse, där dom pratade om utvecklingen sedan efterkrigstiden. Deras tankar var i stil med: Det är våra politiska ideer som skapat välfärden under efterkrigstiden. Dom hävdade alltså att dom enbart med ideer skapat välfärd, att socioekonomiska/politiska ideer är det viktigaste, att ideer och initiativ är det enda som behövs för att skapa en välfärdsstat.

Tala om att vara ute och cyckla

För vad har hänt under efterkrigstiden? Jo vi har med hjälp av billig energi från olja, vattenkraft och senare kärnkraft kunnat öka genomströmmningen av energi – vi har med våra gruvor och skogar pumpat ut ohyggliga mängder material som snurrar genom vårt ekonomiska system. Detta är den största bidragande orsaken till att vårt välstånd ökade. De politiska och socioekonmiska tankarna, ideerna och systemen ligger bara ovanpå och skvalpar, dom ligger där ovan och reglerar litegrann.

Många som tänker som de i debatten ovan- och det är alldeles för många-  tar alldeles för mycket för givet. Dom har sett att vi alltid, under deras livstid och kanske tillochmed under deras föräldrars livstid har haft ett ökande energi och materialflöde i vårt samhälle- utan att riktigt fundera på varifrån det kommer. Detta är oerhört naivt och och okunnigt. För har man ökande energi och materialflöden i ett samhälle är det lätt att få till välfärd, man kan nästan tillämpa vilken sorts ideer som helst. Och tvärtom, har man inget eller ett minskande energi och materialflöde i ett samhälle så är det mycket svårare.

Ingen energi – ingen välfärd, hur bra ideer man än har.

När ska vi sluta ta detta för givet? Ett bra ställe att börja på att jobba med dessa frågor är i skolan. För mig är det ett mysterium att vi inte har "hållbar utveckling" på schemat i grundskolan, att man inte får lära sig om energi och materialflöden och dess påverkan och inverkan på våra ekosystem och vårt ekonomiska system. Lika så på ekonomutbildningarna på högskolan bör man införa lite hållbar utveckling och ekologi eller industriell ekologi på schemat, särskilt som våra ekonomer ofta blir våra makthavare och beslutsfattare. Vi lever inte frånkopplat från vår planet, vi kan inte uppföra oss hur vi vill utan att ta konsekvenserna för vad vi gör, vi kan inte tro att ekonomisk tillväxt ska vara frånkopplat från miljökonsekvenser, vi kan inte bara öka energi och materialflöden genom vårt samhälle utan att tro att det kommer få konsekvenser, vi kan inte bara hoppas på att naturens känsliga ekosystem pallar med allt vi gör.

Vi är en del av det globala ekosystemet och det är dags att vi börjar agera så också.

Overshoot & collapse?

Av , , Bli först att kommentera 1

Inom ekologin finns något som heter bärförmåga, eller carrying capacity på engelska. Det är den gräns för hur stora populationer ett ekosystem kan hantera i ett visst område. Under denna gräns återhämtar sig omgivningen snabbare än vad populationen kan "förbruka" den, t.ex att växterna växer snabbare än renarna hinner med att äta upp. Oftast sköter naturen själv att hålla populationerna under gränsen för bärförmågan, t.ex. att växterna blir mer otillgängliga då populationen närmar sig gränsen, vilket gör att antalet renar som föds minskar. Ungefär som på denna bilden:

Den gröna linjen är bärförmågan, den svarta populationen storlek, och x-axeln är tid.

So far so good. Ibland händer dock att en population går över gränsen. Då finns två alternativ: en mjuk tillbakagång, eller kollaps, för tillbaka under bärförmågan måste man.

En mjuk tillbakagång kan vara att populationen blir mer och mer ansträngd och sakta faller tillbaka under bärförmågan.

Det andra alternativet är kollaps. Detta har jag pratat om i ett tidigare inlägg då ett gäng renar utvandrade till en ö i alaska där de växte exponentiellt, växte över bärförmågan för att sedan krasha totalt. En bild över en sådan krash ser ut något som följer:

Efter att populationen överträdit bärförmågan, så minskar bärförmågan – populationen förstör naturens förmåga att försörja. Detta leder till ett stort glapp mellan populationen och de resurser den behöver, vilket leder till en krash ner under bärförmågan igen.

Hur är detta relaterat till människor på vår planet?

Faktum är att vi sedan länge överstridit bärförmågan, den överstegs någon gång på 90-talet, eller tidigare.

Frågan blir hur vi hanterar detta? Kommer vi att minska populationen och bördan på ekosystemen – bärförmågan, för att få en smidig återgång till nivåer under den?

Tittar man på vårt nuvarande ekonomiska system så kan man konstatera att så knappast är fallet. Faktum är att vi snarare agerar de röda pilarnas riktning: Vårt ekonomiska system är baserad på tillväxt, som driver den svarta kurvan uppåt, samtidigt som det inte tar någon som helst hänsyn till skador på ekosystem och vår miljö, vilket drar ner bärförmågan.

Så hur kommer detta sluta? Kommer vi lyckas ta vårt förnuft till fånga och vända denna utveckling? Eller kommer kanske teknikutvecklingen att rädda oss genom att öka bärförmågan? Eller kommer vi likt bakterier på en petriskål, likt renar på en arktisk ö, att fortsätta växa långt över bärförmågan och sedan krasha spektakulärt?

Detta får framtiden utvisa.

Detta inlägg är inspirerat av boken "limits to growth", en mycket bra bok som verkligen rekomendera av de som är intresserade av detta ämne.

 

Risken att vindkraften blir värdelös

Av , , 2 kommentarer 0

En av orsakerna till 1930-talets ekonomiska depression var överproduktion. Med intåget av massproduktion, så som löpandebandtekniken så skapades mer varor än folk ville ha, vilket drog med sig priserna, och därmed också lönsamheten i de nya fabrikerna ner i en depression.

Nu, ca 80 år senare står vi inför en ny revolutionerande teknik. Det handlar om den italienska uppfinnaren Rossis apparat för kall fusion. Tydligen ska den kunna producera energi för några kronor per MWh (ja, MEGAwattimme – 1000 kilowattimmar), en bråkdel av dagens pris. Dessutom har den just ett investeringspris på 2000$/kw, i linje med dagens vindkraftverk. Dock så beräknas denna kostnad minska till i storleksordningen 100$ per installerad kw då massproduktion kan komma igång. För att inte tala om att den kommer i en behändig 1MW-storlek, inbyggd i en vanlig 20-fots container, samt i framtiden kommer i 5kw-version, för hushåll.

Dessa priser är mycket mindre än dagens energikällor, upp mot en faktor 100. Vad kommer detta innebära för nya energiinvesteringar? Görs utbyggnaden för snabbt så riskerar vi att få en effekt likt den på 30-talet. Alla nya energiinvesteringar – vindkraftverk, finska kärnkraftverk och alla kall fusions-kraftverk riskerar att bli värdelösa.

Finns det nog med avsättning för så mycket energi? Kan energi bli för billig? Och vilka effekter får detta på vår ekonomi?

Även om frågorna är många är förhoppningarna stora på denna nya tekniken. Billig energi i ett smidigt format är det vi behöver för att revolutionera vår värld mot en hållbar framtid.
 

SVT om peak oil

Av , , 2 kommentarer 0

I ett avsnitt av korrespondenterna så tar man upp peak oil. Man erkänner att vi har gått förbi peak oil, även om man inte pratar om innebörden och alla dess konsvekvenser.

Jag tänker inte gå in djupare i ämnet, men som dom säger i avsnittet, måste vi göra slut på all olja innan vi kan byta?

Länk till hemsidan: http://svt.se/2.165868/1.2563036/del_6_peak_oil

Svt play: http://svtplay.se/t/103500/korrespondenterna

Oljans påverkan på ekonomin

Av , , Bli först att kommentera 1

Oljan och oljeprisets påverkan på vår ekonomi är något som jag skrivit om i många inlägg på denna bloggen. Jag tänkte nu införa en annan aspekt på denna frågan.

Naturresurser behandlas ofta i de ekonomiska teorierna som om dem vore oändliga. Det enda som styr tillgången är priset och efterfrågan enligt dessa teorier. Om vi då tittar på oljeprisökningen från mitten av 2000-talet fram till 2008, så var detta något som slog hårt, och höll nästan på att slå omkull hela den globala ekonomin – detta har jag som sagt skrivit många inlägg om tidigare. Dock så tänkte jag nu som sagt fokusera på en annan aspekt.

Då 2008, då oljepriset ökat med nästan 50% på ett halvår, då om någon gång så borde alla oljeproducenter producerat så mycket de bara kunnat enligt de ekonomiska modellerna, produktionen borde ha ökat under denna perioden. Detta hände inte. Oljeproduktionen har stått relativt stilla sen 2005. Detta visar att de ekonomiska teorierna inte fungerar längre. Geologiska processer skiter i ekonomiska teorier.

De ekonomiska teorierna gör allt för många förenklingar och antaganden, antaganden som börjar bli allt mer ifrågsatta nu när ekonomin vaklar och synas i fogarna. Ett annat exempel är antagadet om att människan alltid gör rationella val, ett antagande som granskas i en artikel i Svenska dagbladet.

Energipyramiden

Av , , Bli först att kommentera 3

Inom ekologin så talar man ofta om näringskedjan. Man kan tänka sig den som en pyramid, där näring koncentreras mer och mer, och med förluster i varje steg. I botten finns växterna, som får sin energi från solen, därefter hittar vi växtätarna och sedan rovdjuren.

På samma sätt kan man betrakta "saker", både konkreta saker, som en bok, och mer abstrakta, så som utbildning. Man har i botten en energikälla, solen, och sedan förädlas "saken" i ett eller flera steg, med energiförluster i varje steg.


Jag hoppas att detta exempel på ett annorlunda synsätt hjälper till i förståelsen om hur viktig energi är i vårt samhälle.

För tyvärr har våra ekonomer, som ofta har beslutsfattande positioner, ingen utbildning inom vare sig energi eller ekologi, som ju är det som hela vår ekonomi är byggd på.