Avtagande avkastning och tillväxt

Av , , Bli först att kommentera 1

Inom den ekonomiska läran finns det ett begrepp som heter "avtagande avkastning", eller "diminishing returns" på engelska. Ett sätt att illustrera detta begrepp är att ta ett exempel om äpplen. Antag att du är hungrig och inte har ätit äpplen på ett tag. Det första äpplet du äter blir därför fantastiskt gott. Får du ett till äpple så slinker det ner, ganska gott. Ett tredje äpple kanske går ner, men du börjar bli lite småless. Ett fjärde äpple säger du nog helst nej till, och alla äpplen utöver detta skulle bara förbli oätna. Detta är avtagande avkastning, alltså att "värdet", eller "avkastningen", minskar med ökad mängd. Detta är ett ganska centralt begrepp för ekonomer, och, tycker jag, stämmer ganska bra med den empiriska, "upplevda", verkligheten.

Däremot då det gäller tillväxt så vill inte ekonomerna känna till begreppet helt plötsligt. Trots att det i fler och fler studier påvisats att vi efter en viss nivå inte blir lyckligare av mer tillväxt, (det är alltså även där avtagande avkastning) och att vi får ut allt mindre ur våra ekosystem (också där ser vi alltså avtagande avkastning) så agerar ekonomerna inkonsekvent och låtsas som att begreppen inte gäller! Tillväxt till varje pris, trots att det snart ger negativ "avkastning".

Min fråga får därför bli än en gång: Hur kan vi låta oss styras av sådana okunniga och inkonsekventa ekonomer?

Läs gärna mer, tex: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1325368&fileOId=1325369

Bli först att kommentera

Finanskrisen

Av , , Bli först att kommentera 0

När jag tittar på vetenskapens värld från november 2012 så säger dom att ingen såg finanskrisen komma (jag har säkert tagit upp detta tidigare).

Och det är sant, inga ekonomer såg krisen komma. Tittar man på resurssidan så var det betydligt mer uppenbart att något skulle hända, något som t.ex jeff rubin såg och skrev om i sin bok "the end of growth".

Tillväxten efter IT-bubblan i början av 2000-talet kunde inte fortsätta på grund av främst brist på olja. Vi hade alltså en förväntad tillväxt som energitillgången inte kunde hänga med och leverera till.

För att citera Top Gun: your ego is writing checks your body can’t cash. Alltså, vi förväntade oss saker som vår planet inte kunde leverera. Detta på grund av ekonomers okunninghet inom energi.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Onödigt Wywallet

Av , , Bli först att kommentera 0

Fick ett brev häromdagen från Wywallet. det innehöll (endast) ett blad med  texten:

"Välkommen till WyWallet!

Om du inte har laddat ner appen än så finns den på App Store och Google Play. För övriga mobilmodeller har vi lagt upp länkar till appen på wywallet.se. Logga in och ladda ner!

Undrar du över något? Du kan få svar på så gott som alla dina frågor på vår hemsida wywallet.se.

Hälsningar

WyWallet"

Varför skicka ett sånt brev? Vad är vitsen? Slösa på papper? Eller har dom en så dålig tjänst och är så desperata att dom skickar ut detta…..

Bli först att kommentera
Etiketter:

Umeå 2063

Av , , 2 kommentarer 1

En sak är säker, skillnaden mellan idag och 2063 kommer vara mycket större än idag och 1963 och svårt att förutse med trender. Orsaken stavas LENR – low energy nuclear reactions. För 50 år sedan drivdes sammhället ungefär av samma energikällor som idag: bilarna gick på fossila bränslen, och en stor del av elen kom från vattenkraft. 2063 kommer LENR –  distribuerad fusionskraft,  fullkomligt ha revolutionerat allt. Rymdkapplöpningen är i full gång, och de flesta länder, däribland sverige är med. Gruvbommen har sedan flera år lämnat västerbotten och flyttat ut i rymden, där man med hjälp av mycket billig energi börjat utvinna mineraler ut asteroider.

nere på jorden är livet ganska annorlunda från idag. Klimatförändringarna har höjt havsnivån flera meter, och många låglänta länder har helt översvämmats. Västerbotten och Umeå har klarat sig ganska bra, då man lyckats med att bygga vallar och i allmänhet ligger ganska höglänt. Holmsund och obbola som ligger direkt vid kusten fick dock flyttas någon mil inlands. Nya svåra pester  sveper över världen, samtidigt som peristenta kemikalier försvagar det mesta biologiska livet allmänt. Västerbottens inland har dock klarat sig bättre på grund av att det är så glesbefolkat, och där kan odling i jord fortfarande ske. Matodling annars sker var än man kan, även innomhus, då den billiga energin möjliggör de starka lampor och all annan utrustning som krävs.  Då Kina, Indien, Brasilien och många andra större länder lidit mycket mer av klimatförändringarna än det relativt stabila Norden, finns i Umeå gott om "klimatflykningar". Detta har lett att Umeå nådde sitt 200000 personers-mål något tidigare än beräknat.

Umeå samhälle har växt på höjden med många nya höghus. Annars har den billiga energin och allmänna välståndet gjort villor populära och i Umeås kranskommuner byggs det som aldrig förr. E12an mellan Umeå och Vännäs är kraftigt underdimensionerad, men "flygande bilar" blir allt mer vanliga, och snart kommer problemet lösa sig självt. Umeå har valt ett system för kollektivtrafik kallat PRT, där man åker på räls i små vagnar som går direkt dit man önskar. Till  och från Umeå åker man med flyg, fast drivet av fusionsreaktorer. Små överljudsflygplan är vanliga och kan hyras billigt för långväga resor.

Då robotar sköter det mesta av arbetet så har 4-timmar arbetsdag införts, även om många fortfarande jobbar 8 timmar eller mer. Ett av de nya jobben man kan söka till är kolonist, som ska bebo de nya kolonierna på Mars. Varje universitet, så även Umeå universitet, har ett program som man måste gå för att ha chans att bli antagen. I övrigt är den offentliga sektorn större än någonsin. Vård och skola är billigt för staten, och nu finns rekordmånga vårdplatser och antalet lärare per elev är också rekordstort.  Medelåldern kommer med hjälp av den medicinska tekniken höjts kraftigt, och världen har sett den första 130-åringen.

Världen kommer vara en fredligare plats 2063, även om det gruffats lite tidigare under århundradet. Den nya rymdkapplöpningen har skapat nya mål för folk att enas och samlas kring, laglydig som olydlig. "Den nya vilda västern" kallas rymden i tidningar, som för övrigt nu läses projecerat direkt på syn-nerven för dom har råd, annars på vanliga "google glasses"

Som sagt, om utvecklingen de senaste 50 åren varit ganska linjär, så kommer utvecklingen i framtiden präglas av att vara olinjär. Hursomhelst så är det en mycket spännande framtid vi går till mötes.

http://www.vk.se/797579/sa-lever-vi-om-50-ar

2 kommentarer

Energi och främlingsfientlighet

Av , , Bli först att kommentera 0

I samband med folk och försvars rikskonferens i sälen så diskuteras bland annat främlingsfientlighet och annan extremism. Jag tänkte här dela några tankar kring grunden för dessa strömningar (ur ett perspektiv som är i praktiken obefintligt i debatten)

Som jag tagit upp i tidigare inlägg http://blogg.vk.se/riskmanagement/2011/05/15/the-human-well-being-equation-220939 så kan man säga att mänsklig välfärd är en funktion av bland annat mat/vatten, ekonomi, klimat och säkerhet, vilka i sin tur alla kräver energi. Främlingsfientlighet i sin tur är en funktion av bland annat mänsklig välfärd – ju lägre välfärd ju större bas för främlingsfientlighet. Har man det dåligt vill man gärna ha någon att skylla på, och då är det lätt att fångas in av extrema grupper. I en värld med allt mindre energi så blir det lätt en ökning av dessa grupper, vilket vi ser, i Sverige och resten av Europa.

http://peakoil.com/generalideas/a-peak-into-the-human-well-being-equation/

På en mätt mage sitter ett glatt huvud.

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Ekonomins första huvudsats

Av , , Bli först att kommentera 0

Termodynamikens (alltså typ läran om energi) första huvudsats lyder ungefär:

Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas.

Om ekonomi och energi hänger ihop 1:1 så kan formulera en liknande tes för ekonomi.

Kostnader kan inte förstöras, bara omvandlas

För att visa på denna med ett exempel från vården: Ett sätt att spara pengar ("förstöra kostnader"), är att spara in på blöjor åt de äldre. Det man egentligen gjort är att flytta över, omvandlat, en kostnad, från en ekonomisk kostnad för inköp av blöjor till en  kostnad för den sjuka gamlingen som får dras med skitiga blöjor längre.

Eller att du lägger över kostnader för personal, på den kvarvarande personalen som får springa och jobba snabbare och patienterna som får mindre tid med personalen.

Denna regel funkar bra i vården, skolan och omsorgen, där det inte finns så många energikrävande processer.

Inom industrin, ta som exempel massaindustrin, däremot, där är inte regeln lika klockren. T.ex. om man uppfinner en annan bättre process som kräver mindre energi för att separera cellulosan från ligninet, då har man ju "förstört" kostnader. Fast egentligen har man ju bara undvikit kostnader i första taget

Men där man jobbar med människor, så som vård, skola och omsorg, så gäller regeln hyfsat, och kan vara något att tänka på för landstingets politiker håller på att flytta över kostnader som mest i tron att dom sparar. Läs mer i länken nedan

Blundar för primärvårdens problem


Bli först att kommentera

Några tankar om ledarskap

Av , , Bli först att kommentera 0

Ledarskap, särskilt ekonomiskt "ledarskap" eller styrning är överskattat. Ekonomer verkar ofta tro att det är därifrån tillväxt kommer, att man "klämmer ur mer och mer", mycket mer än 100%, ur organisationen.

Frågar man en officer om ledarskap så kommer denna säga att en bra ledare får ut 100% av organisationen, inte mer – en helt annan bild än den ekonomer ofta har.

Ett typiskt exempel är Margret Tatcher. Ofta hör man att det var hon och hennes ledarskap som fick Storbrittanien på grön kvist.

Tittar man däremot på deras oljeproduktion under denna tid så ger det en hint om varifrån denna tillväxt egentligen kom från. Om ekonomi och energi hänger ihop i förhållandet 1:1 så är det rätt lätt att se vad som egenligen hände.

Vem som helst, även Tatcher, kan bli en bra ledare då kurvorna pekar uppåt, det krävs betydligt mer av ledaren då kurvorna pekar neråt.

Tillägg: Till och med Mr. Bean hade kunnat leda landet till framgång med den oljeproduktionen!

Bli först att kommentera

Internationell handel

Av , , Bli först att kommentera 1

Tänkte här posta några tankar jag har kring den globaliserade ekonomin. Min bild av dagens system ser ut något sånt här

 

I vår globaliserade värld så kan företagen i frihandelns namn bedriva sin business över hela världen. Tanken med detta är väl att den globala konkurrensen ska framtvinga de mest "effektiva" sättet att producera saker.

Detta fungerar dock inte i praktiken. Det som händer är att folk i fattiga länder, som inte har några pengar, och därför ingen köpkraft, utnyttjas för att producera saker till de rika länderna. Vem producerar platt-tv’ar till fattigt folk kan man ju fråga sig? I frihandelns namn konkureras också många fattiga länder ut. Jordbruket är ett bra exempel. Istället för att fattiga bönder ska kunna leva på de dom producerar så blir dom utslagna av storskalig produktion i andra länder.

Vem är det egentligen som bestämmer över de globaliserade företagen? Och vem tar ansvar för t.ex klimatutsläpp från dessa globala företag? Efter att ha läst en forskningsartikel av Herman Daly, kan man fråga sig vem som egentligen har ansvar över våra globala företag?

Att dessutom pengarna koncentreras till några få, istället för att åtminstone stanna i landet där arbetet eller naturresurseran kommer från, verkar bara vara som det ska. Många stora företag har nu större börsvärde än flera hela länders BNP

Varför inte gå från globalisering till internationalisering (inte att förväxlas med varandra)? Internationalisering skulle kunna se ut som såhär.

 

I en internationaliserad värld sker den globala handeln via olika avtal mellan olika demokratiskt styrda stater (företag är som ni ju alla vet inte demokratiska). Man får då ett helt annat ansvar och styrning, som kan möjliggöra olika miljökrav, stöd för lokalproducerat osv osv.

För en sak är säker, fortsätter vi i effektivitetens namn med ökade varuflöden tvärs över hela världen så kommer vi dels förstöra vår planet, dels skapa fruktansvärda sociala klyftor mellan de fattiga utan köpkraft och dom rika som kan utnyttja dessa fattiga för att göda sina egna allt fetare bankkonton.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Om godtycklighet

Av , , Bli först att kommentera 0

Ibland hör man folk säga att den ekonomiska läran är positiv, alltså objektiv och utan att man lägger någon värdering, eller säger vad man bör göra.

Hela tanken på att man ska fördela resurser med hjälp av marknaden är godtycklig, subjektiv och normativ.  Dessutom så gör man också olika antaganden i olika ekonomiska modeller, så som antagandet att människan är rationell, vilket krävs för att modellen om tillgång och efterfrågan ska fungera. Dessa antaganden, som i den dagliga debatten sälllan skärskådas, är i allra högsta grad inte objektiva.

Det jag egentligen ville med detta inlägget var att citera en arikel från tidskriften Science, "Energy and the US economy, a biophysical perspektive"

Jag tycker dom slog huvudet på skiken då dom skriver (fritt översatt):


[Den ekonomiska läran] "är baserad på ett antal mer eller mindre rimliga, men helt godtyckliga, antaganden, vilket leder till precisa men irrelevanta teoretiska slutsatser".

Med andra ord, för att låna språk från datavetenskapen och logiken: GIGO, garbage in, garbage out. Detta är exakt vad man gör här. Man stoppar in ett antal mer eller mindre korrekta antaganden, gör en logisk slutledning och får ut ett resultat. Efterssom antagandena är skit, så blir resultatet också skit.

Min fråga blir återigen, hur kan vi låta oss styras av dessa felaktigt utbildade ekonomer?

Bli först att kommentera

Ekonomiska modeller

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag tänkte här presentera ett annat synsätt på vår ekonomi. Det går ut på att ekonomin består av två motriktade flöden. Ett flöde av pengar och ett av varor och tjänster. Detta är ganska intuitivt, du ger pengar och får en vara eller tjänst, du investerar pengar och får en fabrik.

 

I alla ekonomiutbildningarna idag så lär man sig att ignorera det fysiska flödet av varor och tjänster och istället fokusera på flödet av pengar. Detta "funkar" då dessa flöden i teorin är lika stora.

 

I detta ekonomiska flöde så snurrar kapital och arbete fram och tillbaka mellan hushåll och företag, och takten på detta flödet ökar då teknikutvecklingen ökar bland annat produktiviteten hos arbetarna. Detta har lett till en illusion att den ekonomiska aktiviteten kan öka oändligt.

Om man då istället tar flödesmodellen ovan till hjälp för att få en komplett bild av ekonomin, så inser man att ett ekonomiskt flöde måste motsvaras av ett fysiskt flöde, (om flödet av pengar är större så blir det ju bara som att skicka hittepåpengar mellan varandra)

Om man tittar lite närmare på detta flöde (det finns till och med ett forskningsområde kallat Industriell ekologi där man tittar just på detta) så kan man tänka sig att det ser ut som bilden ovan.

Vi tar naturresurser från naturen (järnmalm, olja, spannmål osv.) och använder energi i olika sorts tjänster (ståltilverkning, matlagning, konstruktion/forskning)  för att förädla dessa till användbara produkter. Dessa produkter hamnar förr eller senare tillbaks till naturen i form av avfall i någon form

Detta flödet är till skillnad från det ekonomiska kretsloppet öppet  (dvs inte cirkulärt) , och kräver energi i alla steg i kedjan. Alla sveriges 7åringar kan räkna ut att det inte går att trycka igenom hur mycket somhelst genom denna process (genom samhället) utan att vi antingen gör slut på naturresurserna, energiresurserna, eller naturens förmåga att absorbera avfall.

Hur kan vi tillåta att styras av ekonomer som ignorerar dessa väldigt uppenbara faktum, och i en tid när vi snabbt närmar oss planetens gränser, försöker lösa problemen med ekonomisk tillväxt (dvs ett ökat fysiskt flöde), när det i själva verket är detta alltförstora flöde som är orsaken till våra problem?

Ledsen att behöva säga det, men när vi nu gått från en tom till en full värld så krävs en annan typ av metod för att styra vårt samhälle. Kan vi inse detta innan det är försent?

Bli först att kommentera