Inom den ekonomiska läran så säger man att om marknadskrafterna får regera så kommer priset på en vara bestämmas av tillgång och efterfrågan. Om en vara finns i  överflöd så kommer priset gå ner, färre vill producera varan, vilket leder till att tillgången minskar, vilket leder till att priset går upp, och fler vill producera varan igen, vilket leder till överflöd, och därmed har man någon sorts sluten cirkel. Detta fungerar för de flesta varor och tjänster. Man får alltså ett ekonomiskt incitament för att producera mer då tillgången är begränsad.

Detta är dock inte oss behjälpligt då det gäller olja. Det är sant att det var oljeprishöjningarna i början på 70-talet som gav ett ekonomiskt incitament för att borra efter olja i Nordsjön. Men då oljepriset rusade till närmare 150$ fatet under 2008 så ökades knappt produktionen något, trots det höga priset. Detta p.g.a. att oljan börjar bli geologiskt begränsad. Det går helt enkelt inte att ta upp mer olja snabbare. Som vi vet så kommer oljeproduktionen att nå sin kulmen, och detta kommer ske inom +/- (ja, minus, dvs 2005-2006) 5 år.

Detta får två följder. Dels så skapar det såklart incitament för alternativa energikällor. Men då dessa inte kan byggas ut i nog stor skala snabbt nog, så kommer det inte spela någon större roll. Vi förbrukar ca 82 miljoner fat olja per dag globalt, varav i fat är drygt 1700kWh. Detta blir 139 TWh per dag, att jämföras med de förnyelsebara flytande bränslena, som står för ett par procent av världens användning av flytande bränslen. Ett par procents nergång i oljeproduktionen, kräver alltså en fördubbling av produktionen av förnyelsebara bränslen, vilket är orimligt på kort tid.

Sen så med ett högre oljepris så får det stora chockvärkningar på vår ekonomi. Vi vet ju sedan mitt tidigare inlägg att energi och ekonomi är starkt sammankopplade, så ett högre pris på energi och olja leder till stora sammandragningar i ekonomin, vilket vi såg under finanskrisen.

Men då väl ekonomin "säckat ihop" lite, så kommer behovet av olja minska, varvid priset minskar. Det såg vi efter finanskrisen. Oljepriset gick från ca 150$ fatet till ca 40 dollar fatet ett drygt halvår senare.

Nu är dock oljepriset på väg upp igen. Den norska Brent-oljan har legat över 100$ fatet i ca en vecka nu.

Hur länge till ekonomin "säckar ihop" igen? Och när ska våra ekonomer (chefer och makthavare är ofta ekonomer) förstå att tillgång och efterfrågan inte löser problemet? De ekonomiska incitamenten räcker inte för en behaglig övergång från fossila bränslen till förnyelsebart, det kräver politisk inverkan!