Sara Meidell

Kulturredaktör på VK

Etikett: konsumtion

Surdeg och Ullared i årets startfält

Av , , Bli först att kommentera 0

Till veckan ramlar novemberlönen in, en symbolisk djup inandning och ett landsomfattande mentalt startskott inför vad som nu skall rasa i gång, den julkommers som innan vi hinner blinka ska suga tillbaka just denna månadslön och mer därtill i systemet fortare än någon annan av årets månadslöner. Detta såvida inte just detta år ska bli det år då slutligen mantrat om lägre ribba och sänkta krav för julfirandet ska få genomslag. Vilket ju knappast är troligt – lågkonjunktur och klimatkris till trots lär glittret och prakten bli befolkningen övermäktig även i år och man suckar och tänker; är vi människor inte större än så här….

Okej, att komma drällande med konsumtionskritiska inpass när juletid nalkas är helt visst att sparka in vidöppna dörrar – men just i den brännpunkt julen blir för konsumerandet avslöjar vi oss som bäst för vilka vi är med alla våra önskningar, drömmar, klasskomplex, och vill man få syn på den omedelbara samtidens urtyper är startfältet inför julkommersen ett fint studiematerial att ta sig an.
I år finns två aktuella företeelser som träffande sammanfattar och ringar in extremerna, motpolerna: å ena sidan har vi den sunkigt kultiga realitysåpan Ullared, å andra sidan den trend som blivit den intellektuella medelklassens, det aldrig så heta surdegsbakandet. Enklare och mera basalt uttryckt handlar det naturligtvis om tid och pengar och om hur dessa komponenter ingår i laborerandet kring klass och identitet.
Under hösten har såpan Ullared genom att skildra vardagen på varuhuset Gekås, skissat fram den mest föraktade typen av konsumtion, den högröda och svettiga, den där mycket är bra och mer är än bättre, den fördummande och förblindande.

I andra änden, i en sval och kontemplativ miljö, har vi så ”surdegskonsumenterna”, de som på intellektuellas vis väljer bort mängd och hets till förmån för kvalitet, för investerande i det tidskrävande och långsamma. Vi har bestämt oss, säger dessa avhållsamma till sin omgivning, för att göra det lite enklare i år, inte vräka på så mycket. Och så går de där och fnular i adventstid med komplicerade sillinläggningar, handtextade julkort och tja – surdegar.
Var och en blir och måste få bli lycklig på sitt eget vis och varken det flåsiga svenneshoppandet eller de intellektuellas asketism skadar nu någon annan.

Det intressanta dock, när man betraktar dessa vitt skilda konsumtionstyper tillsammans är hur båda, oavsett hållning, accepterat överdåd och frosseri som normen – detta avslöjar sig inte minst genom det ihärdiga manifesterandet av hur avhållsamheten från köpandet kompenseras i tid och kvalitet, något andligt högre; om jag inte bloggar om mitt surdegsbakande, berättar om min avhållsamhet, vad är då nobbandet värt?
Det sorgliga i detta är hur fångade vi alla är i tanken på oss själva som oupphörligt köpande varelser och hur djupt planerad vår självbild trots allt är i hur vi konsumerar eller inte konsumerar.
Sara Meidell

Bli först att kommentera
Etiketter: