En sång av Lina W. Sandell-Berg, 1968

MIN RÄTTFÄRDIGHET ÄR JESUS
Han blev gjort till synd för mig,
Allting annat utom honom
Är fördömligt uti sig.
Vad jag är och har
ej gäller inför Gud i minsta mån,
Ty ett gott behag han finner
Endast i sin käre Son.

Men i honom – vilket under –
Är jag alltid täck för Gud,
Ren och helig och fullkomlig
I hans egen dyra skrud,
Färdig att den stund han kallar
Gå uti hans glädje in,
Viss på grund av Ordens löften,
Att hans salighet är min.

Må jag då, o Jesu, leva
Endast av och uti dig,
Vara alltid i dig funnen,
Löpande din viljas stig!
Må jag såsom helt förlorad,
Svag och hjälplös uti mig,
Vara helt benådad, salig,
Helt rättfärdig uti dig!

Låt mig ej av mänskotycken,
Mänskomeningar bero,
Ej i någon självgjord bättring
Söka eller finna ro!
Låt mig alla stunder skåda,
O min Jesu, blott på dig,
Ej på nådens verk inom mig,
Blott på nåden utom mig!

Sköt mig såsom bäst du finner,
För mig vilken väg du vill,
Blott jag under alla skiften
Endast dig får höra till,
Och när sist min vandrig slutar
Får i tron gå hem till dig,
Att den dyra nåd beprisa,
Som här varit nog för mig.

Hur än Jordans vågor svallar,
Jag mitt Kanaan dock skall nå.
Hur det stormar, rubbas icke Klippan,
som jag vilar på.
Tycket, känslan och förnuftet
Ropar väl ett högljutt "nej",
Men jag skall på skam ej komma,
Ty min Jesus sviker ej.

Ur sångboken Lova Herren, sång 402.