Bögen i backen

Igår och idag kan du göra som jag, besöka Queerbussen i Umeå, verkligen lärorikt. Vid mitt besök igår ställdes det frågor och representanter från de olika partierna.

När jag satt där och lyssnade slogs jag av en insikt, det låter så bra när representanterna för de olika politiska partierna säger vad de vill uppnå men hallå vad har ni gjort? Dessutom pratar alla om allas lika värde samtidigt som de flesta faktiskt använder uttryck som annorlunda, inte som andra och olika. Det andades också en känsla av vi och dom i diskussionen men värst av allt är den bild som finns i deras huvuden för ”normalt”. Jag ville ställa mig upp och skrika, men stop och snälla tänk en gång till. Ord är viktiga och det är inte någon som är annorlunda bara felaktiga regler och normer. Det är dessa vi ska ändra.

Så länge du,jag och de som företräder politiken har den inställningen får vi ingen förändring.Vi måste i stället börja se människan vi möter och låta den vi möter få lära oss vem den är, inte försöka identifiera personen genom att sortera in den i ett fack.

När jag som ung mötte den första öppet homosexuella i min direkta närhet var det Ulf, många kallade honom skämtsamt för bögen i backen. Redan då minns jag att jag tyckte att det var förfärligt medan Ulf garvade och sa att det var lugnt. För mig vart det ett första steg till att våga trotsa normen, sticka ut och försöka förändra trångsynthet.

Om vi alla kunde se världen i regnbågens alla färger skulle detta vara en icke fråga, men nu är det inte så. Därför vill jag och Centerpartiet att vi tar ansvar genom att i dialog med HBTQ-rörelsen och RFSL ändra på det som inte fungerar.

Personligen tycker jag att vi har ett extra ansvar i asylfrågan!