Fjällskolor

Av , , 12 kommentarer 8

Det är viktigt att skolorna i Saxnäs och Dikanäs blir kvar. De som ropar på förstatligad skola för att rädda byaskolor är nog inte insatta i ämnet. Om staten tar över byaskolorna ryker de ganska snabbt. Skolverket anser att en skola bör innehålla 500 elever. De populistiska partierna som inte vill medverka till en budget i balans och istället lägger en bluffbudget i kommunfullmäktige har naturligtvis inte någon lösning på problemet.  Eller ska de ta SMS lån?

Oansvarig politik leder till att vi som första kommun hamnar i Lyxfällan!

”Den som är satt i skuld är inte fri”

12 kommentarer

  1. edor

    Det måste ändras i minsta antal elever 500. Då kan vi inte ha några skolor alls häruppe. Då är du ju och moderaterna inte intresserade utveckla Norrland. Då följer även du vad som bestäms nere i Stockholm utan protester. Vi måste ha politiker som vågar ställa upp för vårt område. Är du lika klen som alla andra när det väl kommer till kritan?

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Jag har bara skrivit det som skolverket anser. Det är helt klart att om de riktlinjerna går igenom så ryker många glesbygdsskolor. Helt vansinnigt!

      Svara
  2. Jörgen K

    Att skolverket kommer med en kvantitativ mängddefinition är egentligen bara ett uttryck för storstadens resursnyttjande samt en politisk ställningstagande mot friskolor.

    Självklart är frågan en annan då vi lämnar de större städerna och hamnar i områden där geografin är den som styr. Skolverket är tafatt och påminner starkt om marionettdockornas sprattel för att lyckliggöra (S)+(V) och numera (C)+(L) att öka takten på utflyttningen från landsbygden. Skulle det funnits någon som helst proportionalitet i resursfördelningen skulle staten bekosta exklusivt merkostnaden för byskolor och bussning för att visa på att Sverige visst kan om man vill.

    Självklart kommer man i ett annat läge i delar av Sverige där kommunerna är så små att de utan vidare kunde slås samman och detta till trots får ungarna inte mer än 20 minuters skolresa……..Där vill jag påstå att välfärdens kostnader är renodlat slöseri då samarbete verkar vara en orimlig arbetsmetod….

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Vi som bor i glesbygdskommuner måste hela tiden kämpa för att få del av statens resurser. Även om fokus alltmer blir på problemen i förorterna och tilltagande brottslighet så har Sverige inte råd att inte utveckla de glesa delarna av landet. Det finns utvecklingsmöjligheter även här!

      Svara
  3. Åsa Össbo

    Ett statligt huvudmannaskap handlar inte om att skolverkets GDs okunniga eller i fel sammanhang använda uttalande om 500 elever ska gälla i glesbygd. Statligt huvudmannaskap kan (om politiker ser till att det handlar om det) handla om att staten går in och tryggar likvärdig utbildning på rimligt avstånd från hemmet – PORTALparagrafen i skollagen. Det kan också handla om att staten tar ansvar för antingen lärarlöner (om de ska vara lika över landet) eller att staten tar ansvar för byggnaderna. Det går ju att välja hur vi vill ha det i en önskan/krav ställt till staten. Om du granskar kommunens utgifter ser du att det som är avvikande är just höga utgifter för skolorna (och att vi har fler anställda än andra ”jämförbara” kommuner, vilket till viss del förklaras av två fjälldalgångar med servicenoder och gymnasieskola). Då kallar du det Lyxfällan. Det är onekligen mycket oinsatt skrivet (eller, nämn gärna de utgifter som du anser är lyxfällan i kommunen). Fjällskolorna är mer än 3 ggr så ”dyra” per elev som tätorten (och byskolorna var) och de måste få vara det! Den ”budget i balans” som du är med på och anser att andra ”populistiska partier inte vill medverka” till ger väl fortfarande rejäl dos till så kallad frivillig verksamhet?

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Det är klart att små skolor i fjälldalarna är dyrare än stora skolor. Det har de varit länge och det måste de få vara om vi vill behålla en livskraftig och växande bygd. Jag har förstått att du har svårt med ekonomiska grunder. Inkomster bör vara större än utgifter, annars måste man låna till driften som när du var med i den inre politiska cirkeln. Det blev ju ett rejält misslyckande när ni inte lyckades vända den negativa ekonomiska utvecklingen. Underskotten spås att bli betydligt större i innevarande år 2020, än det var förra året. Jag har full förståelse för att du drog dig tillbaka från den aktiva politiken.

      Svara
      • Åsa Össbo

        Du har inte förstått någonting om min kännedom om budget. Självklart måste inkomster vara större än utgifter, menar du att det är jag som (orsakat att kommunen) lånat till driften? – det skedde efter jag hade stigit av mitt fritidsuppdrag och orsaken till lånet går längre tillbaka än Koalitionens tillträde. Du kanske ska se till att min motion om pensionsfonderna blir utredd, då. Du var själv med i ”den inre politiska cirkeln” men iddes inte komma på något ordförande/gruppmöte. Då blir det ju enkelt i efterhand att klaga, dina egna budgetförslag (om det nu fanns några som inte var Koalitionens minus en summa för att hamna på noll) var inte i närheten av realistiska.
        Du kan inte avvisa din egen fortsatta okunskap och agerande med ditt ofta använda ”nykomling”-alibi. Den tiden är väl länge sedan förbi. Jag klev av politiken på grund av att jag påbörjat ett nytt forskningsprojekt som tog min tid initialt, seriös anledning anser jag själv – både gentemot politiken och arbetet. Jag kan mycket väl tänka mig att komma tillbaka, men det blir ju svårt till fullmäktige innan 2022. Och inte blir jag insläppt någon annanstans av den här majoriteten.

        Svara
        • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

          Från första början av mandatperioden argumenterade jag och Moderaterna för att snabbt ta tag i de enorma underskotten, som jag tidigare upplevt i vår kommun.Moderaterna var aldrig med på koalitionens budgetförslag utan vi lade ett eget förslag våren 2019. Där föreslog vi lägre ramar både för kommunstyrelsen och Utbildningsnämnden. Ni kom tyvärr aldrig till skott med att ta itu med underskotten trots era återkommande möten. Den koalition som du var med och skapa och där alla partier fick ordinarie platser i nämnderna ,utom Moderaterna var helt kraftlös.Sättet som ni behandlade oss på vid koalitionen bildande gjorde ju att vår entusiasm inte var särskilt stor. Ni hade ju majoriteten i KS och alla nämnder med era ordinarie ledamöter , men kom aldrig med några skarpa förslag för att få ordning på ekonomin. En förutsättning för att kunna utveckla kommunen och ha en bra service och skolor även i fjälldalarna är ju att vi har ekonomisk handlingskraft. Att lämna över en krisande kommun till efterkommande är för oss helt uteslutet.

          Svara
  4. Åsa Össbo

    Jag förstår att du inte blev nöjd med ”utdelningen” och det stödde inte jag eller PA – vi ansåg att M skulle ha ordinarie platser. Tyvärr var C inte beredd att avstå sin plats i KS och KD var rätt hårda mot er/dig, det kan jag säga att jag inte gillade när de dök upp till förhandlingsmötet med 5-6 personer och vi andra partier bara hade två (som ju var tanken). Men det hjälpte ju inte att ha majoritet i KS och nämnderna när det inte ”höll” i fullmäktige. Om det berodde på att M inte hade fått ordinarie plats eller inte kan bara du svara på. Ifall entusiasmen hade varit större då. Tror nog att M:s åsikter gick emot för mycket ändå.

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Ja det är synd att vi har olika uppfattningar om ekonomin. Jag har aldrig hört dig säga att vi måste få bort underskotten och få balans i ekonomin.

      Svara
  5. Åsa Össbo

    Då har du inte lyssnat eller läst tillräckligt, jag har föreslagit många åtgärder bl.a. motionen om pensionsstrategi. Jag ser inte nedläggning/försämring av kärnverksamhet som ett sätt att få balans i ekonomin då det finns frivilliga verksamheter (som är nog så viktiga, men bör komma i andra hand) att se över. Men du kan ju säga det ”få bort underskotten och få balans i ekonomin” flera gånger till utan att komma med förslag – som inte späder på en negativ spiral av utflyttning ( bl.a. genom nedläggning av byskolor) – som kan leda till förändring. Jag, för min del, avslutar konversationen här.

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Det är klart att kommunen måste minska sin personal för att spara pengar. Vi har flest anställda per invånare i hela Sverige. Det är alltid tråkigt att behöva lägga ner byaskolor, men nu är ju Nästansjö och Malgovik nedlagda av C och S.
      Det är inte realistiskt att återstarta dessa skolor. Var ska ni ta pengar till det?. Jag antar att det är gymnasiet som ryker då. Det ställer vi inte upp på.

      Svara

Lämna ett svar till Åsa Össbo Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Ordförande för Moderaterna i Vilhelmina och gruppledare i Kommunfullmäktige.

Skogsföretagare som tidigare arbetet som skogsinspektor och virkesköpare