Att riva hus

Igår hade vi kommunfullmäktigesammanträde i Vilhelmina. Satt hemma och använde Teams. Det gick bra.

Det var ett märkligt sammanträde där en fråga diskuterades flitigt. Att riva eller inte riva ett hus på Trissen. Vi har tidigare haft långa intensiva debatter när rivningar av hus tagits upp av det kommunala bostadsbolaget VIBO. För drygt 10 år sedan debatterades en eventuell rivning av hus på Åsgatan och ett hus på Larco. Då beslutade KFM att rivning skulle genomföras, med rivningarna har inte utförts.

Nu har tydligen styrelsen i VIBO beslutat att riva Strandvägen 8 och börjat att evakuera hyresgäster, innan beslut i KFM. Mycket märkligt! Styrelsen i VIBO har ju att rätta sig efter KFM. Ledamöter från Centern ifrågasatte till och med om KFM skulle besluta i frågan. Det är ju bristande respekt för demokratin. KFM har ett bredare ansvar än styrelsen i VIBO. Det märkligaste var dock att ordföranden i VIBO, Maria Kristoffersson, satt med i gårdagens möte, var inte jävig, deltog i beslutet men yttrade inte ett enda ord till styrelsens försvar.

En annan märklig sak var att Socialdemokraterna var väldigt splittrade och att 4 ledamöter avstod från att rösta. Jag och Moderaterna röstade nej till rivning och för en ytterligare utredning av de ekonomiska konsekvenserna. Vi förlorade omröstningen med 10 röster mot 13 och 4 nedlagda röster. Fortsättning förjer om ärendet kommer att prövas rättsligt.

8 kommentarer

  1. Jörgen K

    VIBO stadgar och ägardirektiv är klar o vad styrelsen är bemyndigad att göra:

    §3 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Vilhelmina kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och försälja fastigheter med …………

    Samma sak gäller VIFAB, där framgår endast att styrelsen ska förvalta beståndet.

    Redan på denna paragraf är styrelsen förhindrad att besluta om rivning, de kan naturligtvis genom argumentation och kalkyler föreslå sin ägare, Vilhelmina kommun att fatta nödvändiga beslut om rivning men kan inte på något sätt själva ta ett sådant beslut.

    Paragrafen om Fullmäktiges rätt att ta ställning behöver inte ens refereras till i denna fråga, då den redan är besvarad under paragraf 3.

    I samma ögonblick som frågan är överlämnad till ägaren kommer samtliga i sittande styrelse anses som jäviga om de tillhör fullmäktiges eller kommunstyrelsens församling då ärendet bereds och beslut skall tas.

    Jag ser inget speciellt i detta om man läser igenom styrelsernas stadgar och ägardirektiv. Frågan hamnar under kapitalförstörelse och underlåtenhet att genomföra tidigare tagna beslut där betydligt sämre fastigheter har varit föremål för avyttring genom rivning men inte genomförts.

    Frågan är hur många i bolagens styrelser och ledamöter i fullmäktige har ens läst igenom stadgar och ägardirektiv………….För en utomstående är det odiskutabelt att frågor rörande rivning alltid hamnar hos fullmäktige och detta tills stadgarna är ändrade, om de någonsin ska ändras i denna fråga!

    Bolagen agerar fel och ska så också rättas, det är inte bolagens egendom utan huvudägaren, Vilhelmina kommun. Det är hög tid att ordning ska återställas!

    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Ett genomgående problem i små kommuner som Vilhelmina är att vi inte har kompetent folk i våra bolagsstyrelser. Då blir det ofta felbeslut som kostar pengar för vilhelminaborna.

      • Jörgen K

        Du skriver om att Maria Kristoffersson inte var jävig?!

        Hon var i sanning jävig och skulle inte deltagit i debatten eller i beslutet. Om ett bolag bereder ett ärende för fullmäktige eller kommunstyrelsen och sedan sitter med i beslutet, är inte bara en jävsituation utan ett direkt fog för överklagande.

        Förvaltningsrätten ogiltigförklarar nära nog alla ärenden där jäv kan bevisas. Detta är ett praktexempel på ett sådant. Självklart skall ärendet överklagas, märkligt agerande av (S) dock.

  2. Brorson

    Din partikollega Anders Ågren har skrivit många inlägg om brott och straff på sin blogg, vilka jag har kommenterat. Sedan han utsätts att ingå i arbetsgruppen Lag och ordning inför moderatstämman i höst, har jag skrivit ytterligare kommentarer och påmint om mina förslag, som jag hoppas han ska ta med sig. Men det bestämmer förstås han, om han vill. Jag citerar här ur en av mina kommentarer:

    ”Moderaternas förslag till ytterligare straffskärpning samt mina egna här framlagda förslag behöv det MINST 10.000 NYA fängelseplatser. Räkna på vad detta kommer att kosta. Svindlande belopp. Detta är priset för den hittills förda låt gå-politiken och den ”generösa” invandringspolitiken, som har givit en mycket stor importerad brottslighet. Vi kan bara hoppas att de hårdare tag. som nu behövs, ger en minskad brottslighet inom 5 – 10 år och minskade kostnader för kriminalvården om 30 – 40 år.

    Pengarna måste fram nu. Spaden måste snarast sättas i jorden för de nya fängelsebyggen. Med ett genomsnitt på 40 fångar per fängelse måste 25 nya fängelser byggas. Kommer detta att bli det stora lyftet för Norrlands inland? Först en byggboom utan like sedan vattenkraftutbyggnadens dagar och därefter tusentals nya statliga jobb- statliga löner som till drygt 20 % går rakt in i de kommunala skattkistorna. Belopp som berörda kommunalpolitiker inte ens vågar fantisera om. Enligt Kriminalvårdsstyrelsen drar nya fängelser med sig tre gånger så många jobb i kommunerna som helhet som antalet jobb i fängelserna ”

    Första gången jag förde fram förslaget att bygga fängelser i Norrlands inland var på Maria Kristofferssons blogg i januari. Men hon var helt avvisande. Hon var också avvisande mot andra, som hade förslag att skapa nya jobb i Vilhelmina. Som framgår av hennes blogg idag, är hon helt inställd på att krymp befolkningen i Norrlands inland och anpassa ”kostymen” efter befolkningen. Hon trivs tydligen jättebra med att vara delaktig i projekt som gynnar kusten, samtidigt som hon har sin postadress i Vilhelmina.

    Andra negativa reaktioner har varit att man inte vill ha en massa kriminella typer springa omkring på byn, att ingen vill bo i inlandet etc. Jag har svarat att inlandskommunerna inte är i den lyckliga sitsen att de kan säga nej till något som kan etableras i de kommunerna. Som exempel kan man inte utlokalisera hela Stockholms tingsrätt till Vilhelmina eftersom brottmålsdomstolarna måste ligga i närheten av där brotten har begåtts.

    Vad finns då kvar, som inte måste vara geografiskt bundet till storstadsregionerna? Det får man vara glad om man får till glesbygdskommunerna.

    Lägga ner kärnkraftverk i södra Sverige och riva hyreshus i norra Sverige är en sådan kapitalförstörelse och misshushållning, så att det behövs ett totalt omtänkande. Husen måste naturligtvis fyllas med folk som bor där.

    d

    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Det är klart att vi måste arbeta för att vår befolkning ska öka och inte bara acceptera förutsägelserna att befolkningen ska minska. Vi har ju inte råd till att säga nej till några arbetstillfällen. Ett fängelsebygge vore välkommet i vår kommun.

      • Brorson

        I min kommentar, där jag skrev om fängelser, råkade en nolla falla bort .Så här ska det vara: Med 10.000 nya fängelseplatser och i genomsnitt 400 fångar per fängelse behövs 25 nya fängelser. Om vi i stället begränsar antalet fångar per fängelse till 250 behövs 40 nya fängelser. Med vad gör Kriminalvårdsstyrelsen? Jo, man har beslutat att bygga 2.000 nya fängelseplatser inom en tio-årsperiod, i nya byggnader inom befintliga fängelser i södra Sverige, bl.a. Göteborg, Kumla och Södertälje.

        Jag har visst inte snöat in på fängelser, men just fängelser är ett exempel på statlig verksamhet, som inte behöver ligga centralt i riket utan kan utlokaliseras till de perifera landsdelarna. Dessutom finns flera fördelar med att bygga fängelser i glesbygdskommuner, som billigare mark och att fängelserna inte behöver ligga i direkt anslutning till annan bebyggelse. Men naturligtvis måste alla statliga verksamheter inventeras för att utröna om hela eller delar kan omlokaliseras till de perifera landsdelarna.

        Coronan och uppmaningarna till dem, som så kan, att arbeta hemifrån har visat att det är möjligt, då många har valt att arbeta ”hemifrån” i ett fritidshus 100 mil från den egentliga hemorten. Enligt tjänstemannafacken skulle många fler kunna arbeta ”hemifrån”. Invändningen att ingen vill bo i Norrlands inland är ganska lätt att bemöta. Gör det attraktivt att bo i inlandet i stället för att förpesta luften med vindkraftverk.

        I den energipolitiska diskussionen var jag helt överens med Jörgen K om att staten bör stödja jord-/bergvärmeanläggningar i Norrlands inland. Låga huspriser och låga driftkostnader för husen borde väl locka? Om enfamiljshusen blir sålda, så kommer efterfrågan på hyresrätter att öka. I sin plädering, på hennes blogg i januari, för rivningar i Vilhelmina, anförde hon just att så länge det finns osålda enfamiljshus i kommunen finns ingen efterfrågan på hyresrätter. Statsbidrag till jord-/bergvärmeanläggningar i Norrlands inland vore en strategisk riktning investering, som – tillsammans med nya arbetsplatser – kommer att minska statens kostnader för regionalpolitiska stöd i framtiden.

        En anledning till att jag skriver det här på moderatbloggar, är att M vill minska statens utgifter och sänka skatterna, samtidigt som partiet förespråkar mycket dyra satsningar på ”lag och ordning”. För att det ska gå ihop kan man inte fortsätta med statens nuvarande utgiftspolitik, där de ena handen inte vet vad den andra gör. I stället måste man gå in för principen två flugor i en smäll.

        • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

          Intressanta förslag. Jag har höga elräkningar trots att jag huvudsakligen eldar med ved. Jord och bergvärme verkar vara et bra alternativ.

Lämna ett svar till Brorson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.