Grenar och toppar

Av , , 10 kommentarer 16

Om vi bränner alla rester från avverkningar, grenar och toppar, så kallad GROT kan vi producera 148 Twh energi. Idag används bara 10 Twh. Det vill nu EU förbjuda. Till vilken nytta kan man fråga sig. Skall vi bränna olja och kol istället och öka mängden CO2 i atmosfären.

Koldioxiden ingår i ett kretslopp. Den GROT som inte bränns upp bryts ned i skogen och samma mängd CO2 frigörs till atmosfären som om den bränts upp och skapat energi. Väldigt korkat att inte använda alla fossilfria energislag nu när det blir brist och priserna skjuter i höjden.

10 kommentarer

  1. edor vilhelmina

    Nu är det annat ljud i skällan från M när det inte går som man ville. Sverige skulle bli ”normaliserat” i jämförelse med andra länder. Visserligen kördes den svenska ekonomin ner i botten före EU inträdet, men nu håller vi på snart vara nere i den nivån igen. Vilken- eller vilkas fel är det? Det som hände med EU var att länder som legat under kommunismen (knappt hade något självstyre) har fått det bättre vilket kan ses som positivt, medan Sverige har fått det sämre. I nuläget är det mycket bättre än i exempelvis Polen? Hur ser det ut i våra Nordiska grannländer, är det lika illa? Jag tror oavsett partitillhörighet (nästan) och inte minst L och M har bidragit starkt till det stora inflytande EU fått på oss. Tillika verkar S och segla med på skutan. Att försöka urskulda sig och att nu EU kan ses som negativt i många sammanhang rår ni Moderater till stor del för själva.
    Nu är vi indragna rejält i smeten och nu är det så dags vara skeptiska.

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Vi gick med i EU under förutsättning att skogen och vårt skogsbruk skulle vara en nationell angelägenhet.Under de senaste 8 åren har vår regering varit för undfallande mot miljöbyråkrater på EU nivå påhejade av svensk vänster som var negativa till svenskt EU medlemskap. Moderaternas linje har varit och är att EU inte ska lägga sig i allt utan bara stora gemensamma frågor.
      Att Sverige har haft en dålig ekonomisk tillväxt de senaste åren och att vi enligt prognoser kommer att få den allra lägsta tillväxten i EU de kommande åren kan ju inte Moderaterna skyllas för.

      Svara
  2. olle

    Tycker du inte det är bra att ”groten” får ligga kvar och förmultna, samt bli till gödsel för den kommande skogen.
    Om man utarmar marken kommer det att krävas kvävegödsling för att få ny skog att växa.

    Svara
  3. tjalle

    Men grotet är också gödning för den växande skogen, tillika halmen på våra åkrar som många tycker vi kan bränna. Halmen blir också framtidens mull på åkrarna, tar vi bort denna förlorar vi 50 kg kväve per har och mullhalten minskar. Inget är enkelt 🙂

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Nej inget är enkelt men en viss del GROT från bördiga marker kan vi ta. Fel att förbjuda det helt.

      Svara
  4. Jörgen K

    Att ta ut allt från skogen, förutom stock även rot och grot, tror jag att man gör sig ett rejält sårarsle….

    Vad vi ser i skogen är all växt och förmultning från istiden och till idag, mängden nedbrytbar skog krävs för nästa generation att växa. Konstgödning i skogen är nog det sista som behövs ur många synvinklar.

    Skulle man enbart titta på kredit och debet vad som avser CO2 så förenklar man lika illa som miljöpartiet och andra höns.

    Vad som tas ut ur skogen bör balanseras väl, rot och grot måste återgå för att skapa rätt betingelser och förutsättningar helt utan konstgödning……

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      I Inlandet tar man ju inte ut några större mängder GROT numera. Det är ju på grund av dålig lönsamhet och att många marker behöver grenar och toppar för kommande bestånds tillväxt.

      Svara
  5. brorson

    Om du fortfarande är aktiv inom virkesbranschen och vill bidra till Inlandsbanans framtid som effektivt trafikmedel för både gods- och persontrafik, vill jag delge dig några erfarenheter sedan jag arbetade med banunderhåll och genomförde en studie (i princip allt som skrivits) av träslipers. Det är en missuppfattning att dessa ruttnar. Inlandsbanan är byggd med minsta kurvradie 400 m, som är vanligt förekommande inom landskapet Jämtland samt norr om Arvidsjaur, vilket enligt normalformeln ger en sth på 80 km h på träslpersspår och 8f km /h på betongslipersspår. På mellanliggande delar är betydligt högre hastigheter möjliga med rätt typ av spår. Även med träslipers, är frågan jag ställa?

    Minsta hinderfria spårlängd (= största tåglängd vid möten) bestämdes till 400 m. och är i praktiken 400 – 450 m, vilket är ett stort hinder för effektivt utnyttjande av Inlandsbanan för godstrafik, exempelvis som reservbana för Norra stambanan vid längre stopp på denna .eftersom största tåglängd på svenskas stambanor är 640 m och ökning till 750 m planeras. Detta innebär att godståg med denna längd, vilka omleds från stambanan till Inlandsbanan inte kan mötas någonstans mellan Gällivare och Arvidsjaur. Enlig mina beräkningar skulle det räcka med längre mötesspår var 10:e mil för effektivt utnyttjande av Inlandsbanan, exempelvis som omledningsbana, förutsatt högre (normal) hastighet för godståg.

    Under striden för Inlansbabana bevarande under 90-talet förslog jag att befintlig spårmaterial borde bytas mot begagnad spårmaterial från stambanorna i södra Sverige, vilket fick somliga att avfärda förslaget ”Varför skicka allting gammalt och dåligt till Norrland”. Men det var ju inte vad jag föreslog. Spårmateterial som har trafikerats med 200 km / h kan som begagnad helrenoverad spårmateriel trafikeras med minst 160 km /h.Med en återstående livslängd på minst 200 år med Inlandsbanans glesa trafik.

    Innan började använda helsvetsad räls på stambanorna i södra Sverige var sth på dessa banor 90 km / för godståg och 130 km / h för persontåg. Enligt bestämmelserna skulle hela spåret bytas vart 33 år, vilket var den beräknade normala livslängden hos en träsliper (som uppfyller kvalitetskraven) på en järnväg med både tät och tung trafik. Detta ställer frågan vad som händer med slipern innan den måste kasseras. En träsliper ruttnar inte, men däremot uppstår under åren små sprickor i trädet, i vilka hyfer ´från rötan, som är en svamp, letar sig in.

    Svampen suger åt sig vatten, som samlas i hyferna, som sväller. Jag har sett detta hos massor med kasserade träsliprar, För att förhindra detta impregneras sedan ung. 100 år bakåt alla träsliprar. Vilket jag ifrågasätter om det är nödvändigt när man numera bekämpar oönskad växtlighet på våra järnvägar kemiskt. Röta är ju en växt (svamp). Ju mindre gifter i naturen, desto bättre. Rötans tillväxtperiod är kort och koncentrerad till juli, som därför kallas rötmånaden.

    Virkeskvaliten har oerhört stor betydelse. En sliper bör bestå av enbart kärnvirke från träd som har växt långsamt på mineralrik mark, vilket ger ett hårt om kompakt kärnved. Det torde dock vara svårt att hitta lämpligt virke på den normala virkesmarknaden p.g.a. sliperns rektangulära genomsittsarea (c:a 160 X 240 mm) och längd > 2,7 m). Därför tillåts en stor andel splintved, som kan lossna p.g.a. omväxlande uttorkning och rötangrepp. En blivande träsliper måste lagras under vattengjutning under
    1 – 2 år efter avverkning för att den ska krympa långsamt, då även snabb uttorkning leder till sprickbildning.

    Svara
  6. brorson

    Till skillnad mot betongsliprar minskar träsliprar i vikt under tiden i spår både till följd av fortsatt uttorkning och förlust av splintved. Detta är ett hinder för användning av träsliprar i helsvtsade (skarvfria) spår med stora rälslängder Det är nämligen skarvarna som reglerar rälernas längdutvidgning vid hög temperatur. Vad som kan hända i ett skarvfritt spår är att rälerna lyfter från underlaget, vilket minskar friktionen mellan rälernas undersida och ballasten, varigenom s.k. solkurvor bildas.

    Detta kan motverkas genom sliprarnas tyngde. Den nedåtriktade kraften är större än kraften i järnets längdutvidgning. Det måste råda rätt förhållande mellan rälernas grovlek och slipersvikten. Detta krav uppfylls med betongsliprar. Och borde enligt min mening uppfyllas även på träslipersjärnvägar med nybyggda spår för låga och medelhöga hatigheter ( 130 km / h för persontåg.

    Svara

Lämna ett svar till Lars Eliasson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Ordförande för Moderaterna i Vilhelmina och gruppledare i Kommunfullmäktige.

Skogsföretagare som tidigare arbetet som skogsinspektor och virkesköpare