-Jag säger som det är, säger en del. Det verkar vara det bästa argumentet för många när de vill säga sin mening. Inte sällan svagt underbyggd. Jag tycker det råkar vara så att dem som ”säger som det är” har detta som argument för att motivera det mesta, ofta nedslående värdeomdömen, som gissningar och eget snickrade sanningar. Notera gärna att påståendet ”som det är” är en påstående som alltid borde vara sant. Känn på påstående ”som det är”. Sanning är endast det som kan bevisas för att vara sant. Om det står en älg i min trädgård är det endast sant om det faktiskt står en älg i min trädgård.

Det finns även dem som koketterar med att de alltid säger som det är, oavsett konsekvenserna. En viss social obegåvningen brukar sköljas över dem som alltid säger sig säga som det är. Alternativet är naturligtvis inte att ljuga om hur det faktiskt är om det sanningsenligt förhåller sig så. Ibland eller oftast kan det vara klokt att inte säga något alls. Men det beror på, som jurister oftast brukar säga. Fråga dig om det kan skada något, göra någon ledsen eller förnärmad. Jag har bortskaffat ordet kränkt eftersom det har drabbats av kraftig verbal inflation och därmed förlorat sin kraftfulla valör. Värden är fylld av svaga premisser. Jag säger bara, säg som det är. Som vetenskapsperson kan jag bara acceptera det som är sant och som retoriker det som är troligt, högst sannolikt.

Efter många års resor, hundratals timmar på flyg till olika länder, in-ut checkningar på fina hotell, åratal på uppdrag i Stockholm, storkund på flyg, taxi och hotell, sitter jag på Frälsis i Umeå. Jag intar en spenatsoppa med tillbehör till ett skamligt lågt pris av sextio kronor. I skilda miljöer skapas andra tankar och man får ett annat perspektiv. Å andra sidan är perspektivet Snövitsvägen i Vindeln där vid skogsbrynet helt fantastiskt. Jag är inte fattig på pengar för att jag ibland äter lunch på Frälsis men ibland har jag känt mig fattig på tystnad på besök här i Umeå. Tidigare innan vi emigrerade till Vindeln bodde vi på Länsmansvägen mitt emellan Scandic, E4-an, Tegs kyrka och OKQ8. Det sög. Men var sak har sin tid i livet.

Det sitter fem personer i lokalen. Fyra pratar med varandra, en lyssnar, det är jag. En annan ung man sitter tyst och ser nöjd ut med soppan han särskilt fått tillagad och serverad för att han var laktoskänslig. En dam, i röd kofta, är pratsam med de två i personalen. Nu säger hon till den tyste unge mannen, -Du måste även ta av kakan med det ljusa på. Det är verkligen inte många gäster här. Synd. Men å andra sidan är det tystare då. Oj. Nu dräller det in minst sju något påbyltade äldre människor. De sju pensionärerna uppträder typiskt glada. Korta meningar, repliker åtföljda av skratt. En av dem skall hämta sin plånbok och stannar upp framför min jacka. Men det var visst fel insåg hon. Även den lilla världen är inte alltid lätt att orientera sig i. Nu är plånboken återfunnen i sin egen ficka. Man känner igen sig. Undrar hur det blir när man blir gammal, undrar jag, en som fyller sextionio nästa gång.

Hur förhåller det sig egentligen? Den frågan borde många ställa sig många gånger. Det kan vara krävande och arbetsamt att drabbas av ofullständigheten för den förpliktigar till att man bör undersöka saken vidare och ta reda på mer. Men människan anser sig veta det den vill att den anser sig veta och det som den anser sig veta är det som den oftast håller för sant. Sant skulle då vara fakta. Om det står en älg i min trädgård och det gör det, är det fakta. Enkelt eller hur? Allt annat är inte fakta. Noter att jag inte vill använda Donalds verbala innovation, f-e. Nej inte han som hette Duck i förnamn fast han ibland uppfattas som en anka. Utan han som innehar det som en gång var världens mäktigaste ämbete.

Den retoriska fällan att ”låtsas som ingenting”, är som att förtiga, som att inte säga allt som borde vara med. Den är oftast medveten utförd. Vi ser det då och då från politiker eftersom det är ett känt retoriskt grepp. Vanliga exempel är olika partiers förhållande till SD där man oftast inte säger som det är eller som man egentligen menar. Inom rättsväsendet används ”att intet förtiga”. Allt detta appellerar till resistensen mot fakta och kunskap och om att inte söka den, att undvika anstränga sig inför fakta och kunskap.

Uttrycket ”Elefanten i rummet” kan passa bra och kommer ursprungligen från engelska språket. Det är ett uttryck för något som tar stor plats och är påtagligt för samtliga i en viss grupp.  Alla känner till det, men ingen säger något. Ändå undviker man att prata om det.

I Sverige kommer vi i vinter att åtstramas… Eländes, elände, elände, anlände. Eländes elände. Elände. Åter elände och elände. Från en sketch av Lars Ekborg någon gång i TV på den svart/vite tiden.

Detta är nästan femtio år sedan men inte mycket har ändrats vad gäller eländes elände. Vad kan vi göra för att få slut på eländet? Varje generation som mötts av elände har klarat sig relativt bra rent psykiskt. Men de eländen som dykt upp de senaste decennierna lämnar inte många oberörda.

För varje nytt elände som anländer verkar det bli eländigare. I vart fall för den mycket unga generationen. Hur skall vi ingjuta hopp i varandra i skuggan eller i bland det blixtrande ljuset av allt elände? Handlar det om ett synsätt, det vill säga, bara hur man ser på saken eller kan man inte komma runt det hela på annat sätt än att gå in i svårigheten och låta själen och samvetet få törnar? Ju kortare tid man har kvar att leva desto lindrigare kan man få det för eländet varar då under kortare tid. Ju längre tid man har kvar att leva dystrare kan det kännas. Men då, om man har länge kvar att leva, kan man hoppas på hoppet att det kommer att finnas tid för lösningar på allt elände.

I dagens läge finns det anledning att arbeta hårt för att upptäcka allt som kan vara positivt. Strategin bör vara en mantra; ”se alltid till det positiva”. Ute har naturen bjudit en vacker syn med tillvaron ingjuten i tjock rimfrost. Har vi tur slipper vi en regering med inflytande av kulturrasister. Om vi färdas lite mindre, köper mindre, behåller mer, ger bort mer, pratar mer med andra, hjälper till mer, ser saker och ting från andra perspektiv, kanske till och mer tänker som en buddist. Tänker på den ädla åttafaldiga rätta vägen som enligt buddisterna leder till Nirvana, den sjunde himlen. Nirvana ses ofta som frigörandet från sensualitet, girighet, begär, hat och ignorans. Inte en plats men ett tillstånd. Men dit behöver inte de flesta vilja komma utan bara må bra. En del har dock så låga förväntningar att de är nöjda med att inte må dåligt. Låt dem må bättre!

Villroy satt i sin bil på väg till en tjänsteresa. Han var i god tid till flyget. Klockan var strax för sex på morgonen och mobiltelefonen ringde. -Hej eller god morgon, det är Malcom. Ställ in din resa och infinn dig på kontoret. Är du galen, sade Villroy. -Moderbolagets verkställande direktör, dyker upp idag före lunch, sade Malcom. -Men varför detta, vad handlar det om, frågade Villroy. -Jag vet ingenting, gör det bara, sade Malcom.

2022 års experiment hade misslyckats eller lyckats som vissa menade. Vi detta års val hade många framfört att man borde låta SD-partiet få visa sin regeringsduglighet och det ansågs då att de skulle misslyckas varefter följden säkerligen skulle bli att de avsevärt blev försvagade och förlora väljare. Efter valet detta år hade partiet MKD bildats med dem som stod lägre ut till höger i respektive parti. Det innebar att vid följande års val 2026 fick MKD en jordskredsseger. De nationalistiska vindar som under några decennier blåst genom Europa hade även nått till Sverige.

Villroy hade en bakgrund där hans far hade invandrat från Danmark tillsammans med sina föräldrar.  Han hade med andra ord känt rasismens kalla vind blåsa i nacken. Villroy var inte politisk aktiv på något sätt men stod ändå tydligt på den liberala centrumsidan. Han var från början i grunden socialdemokrat. Med tiden hade socialdemokraterna dragit sig mot mitten av den politiska skalan och han hade följt med. Politiken hade vid denna tid blivit starkt polariserad med tydliga motsättningar. Folk var därför i allmänhet relativt dämpade med sina politiska åsikter och sympatier.

Till priset för stöd för M-partiet hade de mot vad de tidigare lovat eller rättare sagt undvikt att lova, varit nödgade att ge SD-partiet röster för SD:s centrala frågor. Nu var landet indelat i ”svenskar” och ”ickesvenskar”. Det stod helt klart att det inte var tillåtet med andra kulturyttringar än de så kallade svenska. En nationalistisk kulturrasism var nu genomförd i landet. MKD hade även lyckats få igen en lagstiftning om återinvandring.

När Villroy steg in på kontoret en timme senare satt Malcom redan där. Malcom var administrativ chef och hade hand m ekonomin på det svenska dotterbolaget. Som chef för bolaget hade Villroy lyckats mycket väl. Om detta fanns inget tvivel. Villroy funderade över vad anledningen var att moderbolagets chef skulle besöka Sverige med så kort varsel. Antaglige kanske det handlade om något nytt förvärv eller satsning man ville göra i Sverige, tänkte Villroy.

I Vindeln finns det mycket att glädjas åt, trots landets så kallade svåra parlamentariska läget. I Vindeln går industrin riktigt bra. Näst bäst läste jag i en tidning. Dessutom har besöksnäringen ökat med tjugo procent under 2017. Själva konverterade vi från att ha varit besökare till att bli fasta innevånare. Dem som varit på besök sneglar ofta på att kanske flytta till orten. Är då besöksnäringen, kommunens representanter och människorna som bor där vänliga och tillmötesgående hjälper det till.

Snart kommer Mathias Haglund och de andra i styrgänget ur vagnen och kör på genom att själva dra vagnen och inte sitta på den. Det blir säkert bra. Bygg hus, bygg samhälle och var synlig och ha stora öron. Lycka till!

På Snövitsvägen har vi ingen snö. Väntar bara på att parkera snöskotern i carporten för att vi ledigt ska kunna ta oss ut till lederna. Dessutom skall vi fira snöslungans dag den 14 december (leveransdagen). Sannolikt tror jag att Per på småmaskinerna tycker att jag varit okunnig som inte känt till vilken maskin som skulle ha bränsle typ T2 eller T4. Nu vet jag.  Med fyra småmaskiner och en större maskin typ Viking, olika maskiner för sommar och vinter, kan jag ju sätta en tvåa eller en fyra på respektive maskin.

I går besökte jag Vindelslöjdarna för att såga till några plyfaskivor. Jag lämnade efter mig lite fikabröd som togs väl emot. Där trängs man inte. De borde få några fler föreningsmedlemmar. Det kanske inte ett ställe dig jag hinner gå trots att jag är ”Retired but not tired”. Jag driver ju egen verksamhet.

Det är ”billigare” att leva i Vindeln för dem som skulle vilja det. Men själva har vi dock ett smärre kalkylerat lojalitetstillägg för vissa uppskattade fördyringar i att handla på orten. Parkeringsavgifter och så kallade kontrollavgifter (böter) är noll. Köer finns inte på kartan.

Gråt inte, men Umeå är en tillgång även för oss i Vindeln. Strategin kan kallas att ”äta upp kakan och ändå ha den kvar”.

Demokrati för mig är i allmänhet folkstyre vilket för min del innebär att människor är lika mycket värde och har rätt att påverka. Och det innebär att både ta ställning för något och ta avstånd från något. Demokrati innebär inte att jag måste sympatisera med vad andra sympatiserar med eller röstat på. Det innebär att jag har respekt för att möjligheten finns att andra kan ta ställning för något jag inte gillar. Alltså; den där miljonen människor i landet som röstat på ett visst parti jag inte röstat på dem behöver jag inte alls ta hänsyn till eller ha något att göra med. Enkelt eller hur? Se nedan vad ne.se skriver, ”Vad detta skall innebära råder det delade meningar om särskilt som demokratin, liksom de flesta andra samhällsföreteelser, befinner sig i ständig förändring.”

demokratiʹ (grekiska dēmokratiʹa ’folkvälde’, av demo- och efterleden -kratiʹa ’-välde’, av krateʹō ’härska’) har den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre. Vad detta skall innebära råder det delade meningar om särskilt som demokratin, liksom de flesta andra samhällsföreteelser, befinner sig i ständig förändring.

En dag i Vindeln börjar min arbetsdag cirka klockan 07:00 eller oftast tidigare. Eftersom jag är ”Retired but not tired” disponera jag min tid själv. Dock får jag inte tid att mata fåglar i någon park, om det funnits en med fåglar i.

Eftersom det inte finns något kafé här i Vindeln som är öppet när jag vill och behöver brukar jag någon gång göra ett besök på Hotell Gallerian för en kopp kaffe med smörgås till. Där verkar det finnas någon form av intellektuellt och kognitivt centra. Flera gånger träffar jag intressanta Vindelbor där. Dem som är på konferens eller så. Vindelbor bor i sina egna bostäder. De dagar jag inte går dit vilket naturligtvis är nästan alla dagar börjar jag dagen direkt med att skriva. Det vill säga arbeta. Det finns andra offentliga platser i Vindeln av dignitet typ, Hotell Forsen, ICA?, Coop?, OK?, Fridas Kafé, biblioteket, kommunhuset, polisstationen, FC, ”alla” typ.  Huset på Snövitsvägen innehåller också mycket. 

Antingen skriver jag på romanen, den som ingen vet om den kommer att ges ut, eller så arbetar jag med något annat. Lyckas man inte som författare kan man alltid bli litteraturkritiker och klanka ner på andra. Eller kanske lära andra att skriva, vilket jag faktiskt också gör. Jag arbetar även med ett företag där jag är seniorrådgivare och strateg. Det kan också vara en och annan föreläsning i förhandling som jag genomför. Jag är erfaren förhandlare och medlare, utbildad vid rättsvetenskapliga enheten på Luleå tekniska universitet. Dessutom sliter jag så gott jag kan på gymmet. Jag tänkte dö frisk och stark. Förresten, så var jag den yngste som någonsin fyllt femtio den gången jag gjorde det.

När jag promenerar genom Vindeln kan flera personer, vilka jag inte alls känner, hälsa vänligt på mig. Det känns mycket positivt.  Jag syns, jag lever. I morgon eftermiddag skall jag besöka Vindelslöjdarna där jag betalt in mig med medlemsavgiften. Jag skall endast såga ut några träbitar för att täcka luftintagen till krypgrunden när det blir kallt. Låter det som att jag inte har att göra? Tvärt om jag arbetar ändå mycket hårt för att undvika schema och arbetstider. Men det lyckas ytterst dåligt.

I dagarna har jag just blivit klar med en kurs som jag skall leda, ”Skriv din berättelse”. Den genomförs i ABF:s regi. Den startar med information den 22 november och kursstart den 29 november med sex träffar på Torget, Biblioteket. Anmäl dig! Det finns platser kvar. Jag skrev min kandidatuppsats i ämnet narratologi (hur en berättelse är konstruerad). Det blev en narratologisk studie av Torgny Lindgrens genombrottsroman, Ormens väg på Hälleberget. Jag var den som konverterade från det teknokratiska och finansiella till en humanistisk examen, bara för att balansera upp livet. Senare i livet blev det intressantare att skriva och tala än att beräkna volatilitet, analysera företags värde, resultat och prognoser. I eftermiddag tar jag en kort paus och kalkar gräsmattan.

Människor gillar berättelser. De gillar att både lyssna till dem och läsa dem. En berättade text är betydligt svårare att skapa är rader med en punkt framför, typ PowerPoint. En berättande text eller tal kräver planering och eftertanke men träffar läsaren och åhöraren betydligt bättre och stannar kvar längre. Den berättande texten innehåller i sig själv en viss grad av dramatik utan att upphovsmakaren för den skull särskilt studerat eller använt den dramatiska modellen.

Inom näringsliv och andra organisationer tar man död på intressen som annars skulle kunna väckas med lite finess. Det är som att PowerPoint-bilder ignorerar idéernas djupaste sammanhang. Död åt PowerPoint-bilderna. De vara sig kräver så mycket och ger så mycket. Om du skall förmedla något, övertyga någon så trötta inte ut dem med PowerPoint-prickar. Visst, en bild kan säga mer än tusen ord men se till att ingen riktigt förstår att det skulle vara en PowerPoint-sak.

När jag för åratal sedan började föreläsa om förhandling lämnade jag inte efter mig utskrifter av PowerPoint-bilderna utan en text där allt jag sagt berättades. Numera berättar jag hela tiden små berättelser om det jag vill ha sagt. Det blev något lite svårare men betydligt mera underhållande.  Om ett par veckor kör jag en kurs, cirkel med sex träffar, med titeln ”Skriv din berättelse”. Det startar i Vindeln på hemmaplan. Jag hämtar kunskapen från mina akademiska studier på universitetet och från min långa erfarenhet. Kalla det Storytelling och att befolka berättelser.

Torgny Lindgren sade till mig en gång ”Orden kommer till mig. Det blir en sida om dagen”. Han kunde ”Konsten att upphöja det ringa”, som är titeln på avhandlingen med samma namn av Marcus Willén. Jag hade faktiskt förmånen att under sextiotalet ha Torgny Lindgren som klassföreståndare i högstadiet i Storfors. Ingen av oss skolkade på vare sig kristendomslektioner eller historielektioner. Torgny kunde konsten att berätta en historia. Sedan skrev han ner många av dem.

Alla som vill kan börja skriva. Det kanske behövs en liten knuff framåt i början. För att börja skriva krävs bara viljan. För att kunna fortsätta krävs det även disciplin och trots allt övning och kunskap. Och för att bli läst krävs dessutom fantasi som blir till en berättelse. Alla kan skriva bara de får chansen och ger sig tid. Jag har därför utvecklat en kurs i att börja skriva. Man får lära sig de viktigaste grundverktygen i skönlitterärt skrivande. Det är även på samma gång en kurs i att fortsätta skriva för den som redan börjat. Det genoms som cirkel i ABF:s regi med start i Vindeln den 13 november.

Jag kan bli bestulen på nästan allt. Tyvärr. Mina tillgångar, mitt anseende och den sociala tillhörigheten. Men ordet kan ingen ta ifrån mig. Ordet, oavsett det skrivna ordet eller det talande ordet. Jag kan ge uttryck för min glädje, min sorg, min fantasi och mina önskningar i ord och meningar. Jag kan även finna glädje, tröst och förhoppningar i vad andra har skrivit. Vad jag under tiden skriver och läser kan ge tankar och reflexioner om viktiga ting för mig. En text är medierande vilket innebär att jag kan stanna upp, gå tillbaka, läsa igen, reflektera och komma till insikt och få andra perspektiv. Genom att läsa vad andra skrivit kan jag bli medveten om det jag kanske inte själv kunnat komma fram till eller formulera. Att skriva och läsa är att vara människa. Det kan hjälpa mig att vara en god människa.

Skrivandet är en mänsklig rättighet som alla borde tillåtas.