Villy Hansen

Det är inte alltid som det verkar vara.

En dag i Vindeln

En dag i Vindeln börjar min arbetsdag cirka klockan 07:00 eller oftast tidigare. Eftersom jag är ”Retired but not tired” disponera jag min tid själv. Dock får jag inte tid att mata fåglar i någon park, om det funnits en med fåglar i.

Eftersom det inte finns något kafé här i Vindeln som är öppet när jag vill och behöver brukar jag någon gång göra ett besök på Hotell Gallerian för en kopp kaffe med smörgås till. Där verkar det finnas någon form av intellektuellt och kognitivt centra. Flera gånger träffar jag intressanta Vindelbor där. Dem som är på konferens eller så. Vindelbor bor i sina egna bostäder. De dagar jag inte går dit vilket naturligtvis är nästan alla dagar börjar jag dagen direkt med att skriva. Det vill säga arbeta. Det finns andra offentliga platser i Vindeln av dignitet typ, Hotell Forsen, ICA?, Coop?, OK?, Fridas Kafé, biblioteket, kommunhuset, polisstationen, FC, ”alla” typ.  Huset på Snövitsvägen innehåller också mycket. 

Antingen skriver jag på romanen, den som ingen vet om den kommer att ges ut, eller så arbetar jag med något annat. Lyckas man inte som författare kan man alltid bli litteraturkritiker och klanka ner på andra. Eller kanske lära andra att skriva, vilket jag faktiskt också gör. Jag arbetar även med ett företag där jag är seniorrådgivare och strateg. Det kan också vara en och annan föreläsning i förhandling som jag genomför. Jag är erfaren förhandlare och medlare, utbildad vid rättsvetenskapliga enheten på Luleå tekniska universitet. Dessutom sliter jag så gott jag kan på gymmet. Jag tänkte dö frisk och stark. Förresten, så var jag den yngste som någonsin fyllt femtio den gången jag gjorde det.

När jag promenerar genom Vindeln kan flera personer, vilka jag inte alls känner, hälsa vänligt på mig. Det känns mycket positivt.  Jag syns, jag lever. I morgon eftermiddag skall jag besöka Vindelslöjdarna där jag betalt in mig med medlemsavgiften. Jag skall endast såga ut några träbitar för att täcka luftintagen till krypgrunden när det blir kallt. Låter det som att jag inte har att göra? Tvärt om jag arbetar ändå mycket hårt för att undvika schema och arbetstider. Men det lyckas ytterst dåligt.

I dagarna har jag just blivit klar med en kurs som jag skall leda, ”Skriv din berättelse”. Den genomförs i ABF:s regi. Den startar med information den 22 november och kursstart den 29 november med sex träffar på Torget, Biblioteket. Anmäl dig! Det finns platser kvar. Jag skrev min kandidatuppsats i ämnet narratologi (hur en berättelse är konstruerad). Det blev en narratologisk studie av Torgny Lindgrens genombrottsroman, Ormens väg på Hälleberget. Jag var den som konverterade från det teknokratiska och finansiella till en humanistisk examen, bara för att balansera upp livet. Senare i livet blev det intressantare att skriva och tala än att beräkna volatilitet, analysera företags värde, resultat och prognoser. I eftermiddag tar jag en kort paus och kalkar gräsmattan.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Arkiv