Visselblåsarfunktionen blev för svår för en av våra stora kommuner. Enligt VK har det hittills tagit åtta år från starten och ännu är den inte lanserad. Antingen är den för svår att uppfylla eller så anses den inte så viktig att den borde finnas. Skam den som ger sig. Men å andra sidan finns ju VK dit de missnöjda, de missbehandlade och orättvist drabbade kan höra av sig. Denna saktmodighet gynnar inte det politiska anseendet i en sådan kommun.

VK är en bra visselblåsarfunktion för dem som inte har en annan väg.

Mitt intresse för språk och retorik får mig av kuriosa att reagera. Att företrädare för både stora och små företag och organisationer aldrig lär sig att tänka sig för i det de säger, har alltid förundrat mig. Här är några exempel. Uttalande, på ett tidigt stadium, om nyckelperson som sägs ha begått brott av något slag; ”Vi har fullt förtroende för hen”. Rådet är att säg något annat. Dessutom har dessa uttalare svårt att på ett sakligt sätt kunna ta av stånd från omoraliska handlingar.

Senast i raden av ogenomtänkta uttalanden är Bondesson om penningtvätten. ”Swedbank har under onsdagen meddelat att man är trygga med de system och processer banken har för att förebygga och förhindra penningtvätt.”, Affärvärlden 20190221. Om det nu skulle vara så att dessa förebygganden ändå inte hindrat en penningtvätt. Vad var tryggheten då för något?

Hur roligt är det inte att klanka ner på andras språk. Särskilt att sparka uppåt, tycker jag. Jag ställer hårdare krav på företrädare i den högre rangen är annat folk till språkliga proletärer.

På liknande sätt är det med ordens valörer och vilken status och dignitet det får över tiden. Man behöver följa med när de förändras. Livsfarliga uttryck är samer respektive lappar och svarta respektive negrer. Usch, vad hemska ord kan vara.

Till sist det svårare kallat empirisk semantik som innebär att skriva och uttrycka sig i specifika sammanhang så att det endast kan förstås på ett avsett sätt. Typisk användning är inom vetenskapen.

Bäste M-Ågren och de andra som är inne på den linjen. Det är lika bra att ni backar på kravet om tiggeriförbud. Jag tycker att det är en mänsklig rättighet att tigga. Jag tror på lösa grunder att ni helt enkelt mår illa av att se tiggare och inte att orsaken är att ni har en framkomlig strategi för att utrota fattigdom. Under tiden ni kanske arbetar för att utrota fattigdomen, vilket sannolikt tar lång tid, svälter tiggarna om de inte får be om pengar. Kanske förespråkarna för ”mot tiggeri” kunde fatta ett enklare beslut. Beslutsförslag till er; förbjud fattigdom.