Gnidflation

Gnidflation ger fart åt inflationen och priselasticitet styr. Det vill säga gnidigheten. Som Joe Biden sade, Gridflation. Jag tror inte för ett ögonblicks att detaljhandeln och i synnerhet livsmedelshandeln har gjort optimala analyser om nödvändigheten av vad som bör ligga till grund för prishöjningar. Under pandemin klarade sig livsmedelshandeln riktigt bra medan flera andra näringar gick på knäna eller dukade under. Vi har i Sverige den högsta inflationen på trettio år och livsmedelshandeln och den övriga detaljhandeln ser ut att klara sig väl genom att höja priserna. Vi måste faktiskt fortsätta köpa mat.

Sannolikt går resonemanget så här. ”Folk i allmänhet vet att priserna ökar så de förstår att det behöver ske prishöjningar så låt oss för guds inte missa att höja priset”. Men då säger företrädarna naturligtvis att jag har helt fel.

Priselasticiteten innebär att konsumenten förändrar sitt beteende om priset höjs eller sänks. Om livsmedelspriser höjs och konsumenten fortsätter att köpa kan handlaren välja att behålla priset eller höja det ytterligare för att se vad som händer. På ett kafé i Umeå kostar en vanlig kopp svart kaffe fyrtio (40) kronor. När de höjde priset senast fortsatte sannolikt tidigare kunder att handla.

Under de svårare tider som nu redan inträffat och ser ut att kunna bli ännu svårare kommer med största sannolikhet priselasticiteten att förändras så att människor ändrar sina köp- och konsumentvanor. Det kan innebära att handeln säljer mindre men då kan marginalerna genom prishöjningar blivit högre och handlaren tjänar lika mycket eller bättre.

Det måste få bli en fungerande livsmedelsmarknad med konkurrens som pressar priserna mera än vad som sker med tre dominerande block, Coop, ICA och Hemköp/Willys. Högst troligen kommer några helt nya in på banan men med något mindre och billigare sortiment. Välkomna!