Vilket samhälle vill vi ha?

Att avgöra vilket samhälle vi vill ha framöver då räcker det inte med att tro på vallöften. Det räcker heller inte med att grunda sitt ställningstagande på det som kallas ”sakpolitik”. Men att avgöra vilket samhälle vi inte vill ha är enklare genom att se hur det blev det vill säga efteråt. Därför köper vi egentligen ”grisen i säcken”. Till detta kommer att det parti vi väljer kan anse sig behöva göra politiska överenskommelser vi egentligen inte önskade. Liberalerna får vara exempel på oväntade och oönskade eftergifter anser ansåg många av dess väljare. Om väljarna för M och KD insåg att partiet skulle ”prata med” ett parti som låg mycket långt ut till höger hade de så accepterat detta? Anmärkning; ”prata med” är en bedräglig försköning och omskrivning av att och samarbete med. Egentligen blev betydelsen av ”prata med” att bli beroende av. Ett annan motiv till att välja ett visst parti är även logiken om ”pest eller kolera” vilket innebär att men väljer motsatsen till det man avskyr trots att valet inte är det men verkligen skulle vilja ha.

Slutsatsen kan bli att välja politisk väg är ytterst svår och kan lätt leda åt fel håll. Resultatet kan vi se i bland annat att besvikelsen av riksdagsvalet är relativt stort. Vid detta riksdagsval kom ideologier i skymundan. Allt för många hade varken intresse eller ansåg ideologier vara viktiga. Inte heller höll fler av de avgörande vallöftena. Dessutom kom folk i allmänhet inte heller att tro på de vattenlösliga ursäkterna som presenterades. Folk är inte så dumma som det tros.

Det andra bedrägliga farofyllda som man bör ge akt på är när saker och ting förändras i så små portioner att de nästan inte upptäcks. Då vet man inte om det hela är inne på en farlig väg. Populistiska lösningar med enkla svar på komplexa politiska problem kan också vara vilseledande. Man skall dock ha klart för sig att folk har gjort det de anser sig bäst för dem.