Vilka söker sig till partier?

Vilka söker sig till partier och vad attraherar olika politiska partier? Detta är en något filosofisk betraktelse med trolighet, sannolikhet och sanning som aspekt.

Många är sannolikt okunniga eller ointresserade av politiska partiers ideologier. Den så kallade ”sakpolitiken” röner i rangordning mycket högt intresse. Det finns till och med dem som använder ”sakpolitiken” som avledande manöver för att ta sig förbi ett politiskt partis ideologi eller bakgrund.

En intressant fråga man kan ställa sig är vilken människosyn, etik och moral som söker sig till ett visst parti. Som exempel, ett liberalt parti attraherar företrädesvis människor med en liberal syn. Ett starkt miljöprofilerat parti attraherar företrädesvis dem som sätter miljöhänsyn mycket högt. Ett parti som KD hade tidigare en mycket starkt hemvist i den kristna tron. Redan efter ett par år 1958 då partiet etablerades 1956 avgick den viceordföranden Lewi Petrus för att han ansåg att partiet ”gått för långt till höger”. Flera partier rör sig av olika skäl med tiden åt olika håll. Det kan inte vara helt okänt att flera borgerliga partier anses ha rört sig mera åt höger. Vad kan man säga om Liberalerna vars partiledare deklarerade för ett högernationalistiskt parti att ”mig kan ni lita på”? Även Socialdemokraterna anses av flera ha rört sig något mot ”mitten”.

Vad som attraherar olika sympatisörer är en hel arsenal av olika signaler, uttryck naturligtvis partiprogram och andra utspel och överenskommelser som gjorts. Däremot tycks det vara mindre motbjudande och avskräckande för sympatisörer och presumtiva sympatisörer vad som är negativt kopplat till ett politiskt parti. Ett exempel på detta är Sverige Demokraterna vars företrädare kan uppvisa otaliga exempel på uttalanden, utspel, påståenden och även handlingar som bort ha avskräckt många. Men så verkar inte vara fallet. Det finns till och med en hemsida med SD-citat,  sd-citat.nu – SD-citat.nu

För andra partier känner jag inte till några sådana hänvisningar.

Sympatisörer lämnar även politiska partier av besvikelse över vad de inte förväntats åstadkomma och blir därför beredd att hitta nya vägar att sympatisera med.

Att dra några säkra sanningsenliga slutsatser om vilka drivkrafter och karaktärer för dem som kopplar sin sympati till ett visst parti är osäkert. Det går dock an att använda skalan, troligt, sannolikt eller sant. En relevant fråga att ställa sig är hur troligt eller sannolikt är det att den som har rasistiska sympatier ansluter sig till ett visst parti? Hur troligt eller sannolikt är det att en människa med tro på socialism ansluter sig till ett visst parti? Vart riktar så kallade kapitalister ofta sin sympati? Tidigare hade lantbrukare, skogsbrukare och folk som bodde på ”landet” ofta sin tillhörighet i ett mittenparti men så är det inte längre i samma utsträckning som förr.

Även någon så att säga av sociala skäl förds in i ett visst partis ideologi kan det förändras betydligt med tiden.