Gråt tårar över livsmedelshandeln

Vad får det lov att vara idag då? Ett kilo salt sill och ett halvt kilo bitsocker, tack.

Gråt tårar över livsmedelshandeln. Konkurrens inom detaljhandeln och i synnerhet livsmedel är bra sak om den skulle fungera som konkurrens på det bästa sättet. Skulle det ändå hävdas från något håll bör branschen naturligtvis effektiviseras.

Det bästa sättet för sund och god konkurrens innebär att fler än endast några få stora stimuleras till att både vara effektiva och erbjuda bra varor med god kvalitet till lägre priser. När några få företag som i Sverige där endast tre handelsblock ICA, Coop och Axfood (Willys, Hemköp) står för nittio (90) procent av dagligvaruhandeln, kallas även för oligopol, uppstår inte någon särskild effektfull konkurrens till gagn för konsumenten. Det som uppstår är att de följer varandra genom att variera eller så att säga ”konkurrera” med ytterst små erbjudanden från av och en av dem. Dessa tre stora företag ha även sina egna grossister, ICA, Coop och Willys/Hemköp vilka krävs föra att bedriva detaljhandel med exempelvis livsmedel.

Ett utspel från ICA nyligen är att det krävs god vinst i goda tider för att klara sig bra i dåliga tider och även klara av investeringar. Detta är ingen nyhet utan är ett måste för varje företag men det hela är en ren bedömning av storlek och strategi. Även i dåliga tider kommer det att gå bra för dess tre stora (ICA, Coop och Axfood) när det gäller livsmedel för den så kallade priselasticiteten för livsmedel är mycket liten. Se gärna hur det gick under pandemin och nu i inflationens tider. Blir det dyrare måste vi köpa livsmedel från just dem. För att inte tala om barnmat och hundmat.

Mötet som politiker, nu finansministern annonserar att ha med dessa detaljhandelsföretag kommer sannolikt inte att ge särskilt mycket för den ansträngde konsumenten. Det som kommer ut blir troligen inte annat än att finansministern kan säga att regeringen gjort vad de kunnat.

När ett företag av något skäl går sämre, det vill säga vinsten eller marknadsandelen minskar nödgas företaget ändra sin strategi och effektivisera. Detta sker andas när företaget verkligen tvingas till det vilket kan ske när det uppstår konkurrens som motiverar lägre priser eller kvalitetshöjningar.

Finansministern första utspel om konsumenternas klagan över ständiga prishöjningar och höga livsmedelspriser var uppmaningen, ”leta lägra priser”. Mycket få av våra politiker har nödgats jaga låga priser men nu kom i alla fall finansministern på bättre tankar.

I en blogg på VK kunde jag läsa ”Planekonomivänstern har som vanligt inget vettigt att bidra med i diskussionen. Bara den egna propagandan mot ”kapitalet”. Det krävs ingen ”planekonomivänster” för att vilja och önska betydligt bättre konkurrens inom dagligvarusektorn för lägra matpriser.

Skulle det konstateras att dagligvaruhandeln har generande låga nettovinster finns det anledning till strategisk utveckling, ny affärsmodell och särskilda effektiviseringar i både detaljhandelsled och grossistled. Notera gärna att om detaljhandelskedjorna äger sina grossistled. Då styrs det hela av sig själv var vinsterna placeras. Därför bör man även ta grossistledet i betraktning när man talar om bristande konkurrens och vinster i dagligvaruhandeln.

Om ett enskilt företag skulle vilja starta dagligvaruhandel med exempel livsmedel varifrån skulle företaget köpa sina varor? Stora svårigheter finns och tröskeln för etablering är mycket hög.

För ett par år sedan steg den amerikanska lågprisjätten Costco Wholesale, världens näst största varuhuskedja efter Walmart, in på marknaden i Sverige. Costco Wholesale finns inom grossist och detaljhandeln och är endast etablerad i Arninge, Täby, norr om Stockholm. Kan det bli något? Så svårt kan det vara att rubba ICA, Coop och Willys/Hemköp. Vill någon starta exempelvis ett livsmedelskooperativ kommer det att bli mycket svårt att få bra inköpspriser. Det var väl med etta syfte som kooperationen Konsum en gång startade som nu är en av oligopolets tre stora aktörer.