Att stå utanför systemet

Ja, inte "systemet" som i Systembolaget utan samhällets trygghetssystem.

Jag har tilldelats ett forskningsanslag från det statliga forskningsrådet Formas. Under 2 år (mars 2010-februari 2012) ska jag göra min så kallade post-dok, vilket innebär att man jobbar mer självständigt än under doktorandtiden, och alltid på ett annat universitet är det där man tagit ut sin doktorsexamen.

Nu är det så att det anslaget jag har fått endast betalas ut i form av personligt stipedium. Skattefritt och befriat från sociala avgifter, men det innebär samtidigt att jag inte får någon anställning, utan helt enkelt får göra egna löneutbetalningar till mig själv varje månad från anslaget. Och betalar man ingen skatt får man inte ta del av den trygghet som samhället erbjuder alla andra, oavsett om man har en anställning eller inte. SGI = 0, inga pensionsinbetalningar görs, inga av de försäkringar som vi har genom anställningar gäller, ej heller den allmänna sjukförsäkringen. Det som går att teckna på egen hand måste jag ombesörja själv, och det som inte går att teckna själv får jag vara utan.

Vi som lever på stipendium lever på så sätt också i en typ av utanförskap, även om det skiljer sig en del från det som oftast nämns i dessa tider.