Hem till byn!

Av , , Bli först att kommentera 6

Är hemma i Strand igen efter några dagars bortavaro. Det är alltid skönt att komma hem även om resan varit toppen på alla sätt.

Vid den här hemkomsten väntade bland annat renoveringsarbete, och så en del bakning. Jag och min familj är nämligen ansvariga för morgondagens tipspromenad här i Strand – start och ”mål” i bönhuset och så fikaservering såklart. Lättsamt arrangemang med hög socialtrivselfaktor!

Välkomna om ni har vägarna förbi Strand mellan kl 13-15 imorgon eftermiddag!

Återvinning

Av , , 2 kommentarer 9

Jag gillar återvinning. Det är viktigt för miljön och för ett hållbart nyttjande av våra naturresurser att vi återanvänder produkter och förpackningar, och återvinner material istället för att slänga bort och sedan tillverka nytt, av ny råvara.

Aftonbladet rapporterar om en annan typ av återvinning, nämligen av Carl Hamilton. När inga nya idéer finns eller fungerar blir film- och tv-industrin "miljömedvetna" och kör med gammal klassisk återvinning av säkra koncept! Nu med Mikael Persbrandt som självaste Carl Gustaf Gilbert.

Jag gillar återvinning av material bättre än återvinning av film eller tv. Men det är ok ändå. Jag gillar Persbrandt.

 

Ett rött elände

Av , , Bli först att kommentera 10

Miljökatastroferna avlöser varandra, nyligen var det Ungern som drabbades. Den damm som brast och släppte ut en giftig och frätande röd sörja över enormt stora arealer av både bebyggd och obebyggd mark verkar ha uppvisat sprickor redan tidigt i somras. Olyckan verkar således vara förknippad med bristande säkerhet och inspektioner. Antar att det sitter ansvariga här och där som får sina fiskar varma…

Men vi har en del att jobba med här hemmavid också. I Ny Teknik kan man läsa att försurningen av svenska sjöar kan vara en värre miljökatastrof än slamutsläppet i Ungern, i alla fall enligt vattenprofessorn Lars Håkanson. Det som dödar fisken i Ungern är inte tungmetallerna i slammet, det är pH-chocken eftersom slammet är extremt basiskt. Men eftersom det utsläppet var en engångshändelse och dessutom lokalt begränsat skulle det vara ett mindre hot mot miljön än de långvariga och omfattande försurande utsläpp vi har att arbeta med i Sverige.

Nåja, vi kan väl konstatera att miljöproblem finns det gott om, både på hemmaplan och mera avlägset. Alla måste de hanteras på ett eller annat sätt. Förhoppningsvis på ett klokt sätt. 

Stora och mindre stora forskningsanslag till Umeå

Av , , Bli först att kommentera 10

Umeå har haft mycket bra utfall i flera stora utlysningar – många miljoner kronor till forskning har det blivit under relativt kort tid.

Idag skriver VK även om två anslag av lite mindre omfattning. Roligt tycker jag att även forskarstudenternas framgångar när det gäller ansökningar uppmärksammas. En av ansökningarna som nämns i artikeln är för övrigt inskickad av en doktorand som jag är biträdande handledare åt och där jag är medsökande, känns jättekul!

Snurrar i bilen

Av , , Bli först att kommentera 6

Idag har det blivit en hel del bilkörning, från Strand till Härnösand via Sundsvall närmare bestämt. Tur att vinterdäcken är på annars hade det nog blivit karusell, det är tjuvhalt mest överallt här. Men ingen snö. Blir kvar här till torsdag, hoppas på snöfall innan vi åker tillbaka – Härnösand är mycket vackrare i nysnö än i väntan på denna.

Dottern har tagit kommando över musikutbudet i bilen, och ser därmed till att vi får oss en del barnsånger och inlästa sagor till livs. Men ibland har jag fått peta in ett eget musikval, exempelvis denna härliga bit. Gillar nästan gitarrkillarna bäst, den versionen påminner mest om den jag ibland får höra live hemma…

 

Stabilt underlag för Norrbotniabanan

Av , , Bli först att kommentera 10

I dagens VK skriver Sven-Olov Edvinsson, Mattias Larsson och Per Hansson från Centerpartiet i Umeå i en debattartikel om Norrbotniabanan.

Den järnvägsutredning som Trafikverket ska utföra har syftet att:

1) Ge underlag för val av korridor – genom att bearbeta, utreda och konsekvensbeskriva de i förstudierna föreslagna korridorerna för en ny järnväg, avseende konsekvenser för funktion, samhällsplanering, miljö och ekonomi,

2) Åstadkomma en samsyn om projektet mellan Trafikverket, berörda kommuner, länsstyrelser och trafikhuvudmän, vilket förankras i ett gemensamt samverkansavtal,

3) Vara beslutsunderlag för Trafikverket vid prioriteringen av fortsatt utbyggnad av Norrbotniabanan efter etapp 1, Skellefteå – Piteå,

4) Förbereda nästa skede (järnvägsplan) vad avser organisation, budget, underlag för upphandling m.m. Förslag till järnvägslinjer som ska studeras vidare när planerna tas fram.

Det är alltså några mycket omfattande och betydelsefulla frågor som man tänker sig ska lösas inom de tre kommande veckorna, och det är bra att Sven-Olof, Per och Mattias belyser vikten av att ha tillräckligt underlag för de beslut som ska tas. Centerpartiet är inte emot Norrbotniabanan utan de bristfälliga underlag som finns idag.

Läs mer på Per Hanssons och Mattias Larssons bloggar.

 

Apropå uppvärmningen av Bråns skola…

Av , , Bli först att kommentera 17

…så finns det en läsvärd debattartikel i dagens VK, vilket även min bloggranne Karl-Gustav Sjöström bloggat om nu på morgonen.

Det är kanske inte helt obekant att jag har varit, och fortsätter att vara, engagerad i Bråns skola och dess framtid, och där har frågan om ny eller uppgraderad värmekälla för att klara skolans uppvärmning under de kalla vintermånader som nu kommer varit central.

Kommunen planerar att borra för bergvärme under v.44 och 45 efter vad jag har hört, och trots att flera olika alternativ till just bergvärme först fram har dessa inte fallit beslutsfattarna på läppen. Vilken grund man har haft för att fastna för just bergvärme har inte förts fram.

Debattartikelns författare Marcel Berkelder är energirådgivare och bor själv i Brån. Jag hoppas att ansvariga på Vännäs kommun tar den här diskussionen så att Marcel, och vi andra som värnar om Bråns skola, om byarnas fortlevnad och om våra skattepengar får svar på de funderingar som finns.

Marcel Berkelders debattinlägg finns i sin helhet här nedanför.

 

Hållbar utveckling i Vännäs/Brån

Hållbar utveckling är bland annat att kunna se konsekvenserna av sitt handlande på lång sikt. Ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Bråns skolan är ett skolboksexempel på beslutstagande i motsatt riktning. Besluten har varit kortsiktiga och har lett till kapitalförstörelse. Där man kunnat besluta om att öka livslängden på byggnadsdelar med en modest ekonomisk insats har man väntat så länga att åtgärder har blivit mycket kostsamma.
Det skriver Brånsbon och energirådgivaren Marcel Berkelder.

Häromdagen fanns det en notis i VK som beskrev att Vännäs kommun planerar att installera en bergvärmeanläggning på Bråns skolan.
Eftersom jag jobbar med energifrågor och hållbar utveckling och jag marknadsför Brån genom mitt företagsnamn fick notisen mig att grubbla en del.
1985 flyttade vi till Brån. Något år senare hotades skolan i byn av nedläggning. Vi var med och protesterade eftersom vi ville ha vårt barn och kommande barn på en skola i närheten. Det blev ingen nedläggning och det blev till och med så att skolan 2-3 år senare byggdes ut.

Hållbar utveckling handlar om att vara långsiktig. Åtminstone två generation framåt ska vara beslutsgrund för grundläggande samhällsfunktioner. För artens framlevnad ska det naturligtvis handla om många fler generationer. Tidsavståndet mellan planerad nedläggning och utbyggnad av skolan var cirka tre år. Barn brukade då inte börja skolan förrän vid sju års ålder.
När utbyggnaden av skolan kom upp, fick vi i byaföreningen yttra oss. Det gjorde vi och visade starkare hållbarhetsttänkande än vad som blev verklighet. Vi förordade en utbyggnad som skulle varit energieffektivare och arkitektoniskt mer tilltalande och därmed främjande för arbetsmiljö, såväl inomhus som utomhus.

Under åren som gick har jag och flera med mig, framhållit att oljeeldningen på Bråns skolan borde upphöra av såväl miljö- och klimatmässiga som ekonomiska skäl. En skola ska ju ändå vara en lärande miljö där oljeeldning inte platsar. Till en början var skälet att inte göra någonting att det skulle bli för dyrt och att det inte skulle finnas pengar för att köpa olja då. Inte direkt prov på hållbart tänkande.
Det påpekades under flera år att delar av fasaden och ett antal fönster började bli i dåligt skick. Ingenting gjordes, "fanns inga pengar". För några år sedan blev man tvungen att byta fasaden delvis och ett antal fönster eftersom de höll på att ramla ut. Då fanns det plötsligt pengar, mycket mer än vad riktigt underhåll hade krävt om man hade åtgärdat i tid. Är det hållbart tänkande?

För några år sedan blev det en pelletsanläggning i skolan. Den var behäftad med en hel del problem och i samband med inkörningsperioden frös också ett ventilationsbatteri sönder. Sorlet handlade en hel del om att pellets inte var bra för det klarade inte uppvärmningen. Systemtekniskt visade det finnas helt andra brister än själva pannanläggningen. Den hade upphandlats utan funktionskrav.
En värme- anläggning är till för att värma en byggnad, då räcker det inte med enbart en panna. Det krävs rör, pumpar, radiatorer, reglerutrustning, med mera som ska fungera som ett samverkande system.
Tyvärr hade man valt att upphandla från en entreprenör som hade sin ordinarie arbetsplats så långt bort att besök på plats i Brån vid fel, undveks i det längsta. En lokal entreprenör hade varit mer hållbart.

Nu skall pelletsanläggningen ut och bergvärme in. Kostnad 1,3 miljoner. Våra skattepengar. Anledningen sägs vara att pelletsanläggningen inte klarar uppvärmningen. Det kommer en bergvärmeanläggning inte heller att klara. Inte ekonomiskt och inte klimatmässigt. Med andra ord: det är inte hållbart.
1,3 miljoner räcker till mycket. Närmare ett hundratal energikartläggningar med åtgärdsförslag. Det räcker med 1. Cirka 300 m² nya fönster med U-värde 1,0. Så stora fönsterytor finns inte på Bråns skolan. Cirka 13 000 m² vindsisolering. Så stor vindsyta finns inte på skolan. 2 600 m² mark- och grundisolering.
En grov gissning är att 500 000 kr skulle räcka gott och väl för att komplettera byggnadens klimatskal och för att rätta till andra systembrister så att effektbehovet minskar. Då skulle pelletsanläggningen mycket väl klara uppvärmningen. Brister i pumpar, radiatorer, reglersystem och så vidare kommer en värmepumpsanläggning inte heller att lösa, snarare att avslöjas ännu mer, så det måste göras i alla fall. Det skulle kunna bli över 800 000 kr för att förbättra den pedagogiska miljön, såväl inne och framförallt ute.
En annan notis i VK talar om att Vännäs kommun lägger en stram budget. Man kan undra varför.

Ur klimatsynpunkt är det faktiskt bättre att återgå till oljeeldning om man avser att upphöra med pellets, jämfört med värmepump. Elen som krävs för att driva en ny värmepumpanläggning, den finns inte i dag. (el kan endast alstras i samma ögonblick som den behövs) Med den samhällsstruktur vi lever i (EU) genereras 80 procent av elen med fossila bränslen. Varje kWh el kräver 3 kWh sten- eller brunkol (framförallt) och står för stora utsläpp av koldioxid. Antar vi att elen genereras på det ekonomiskt mest effektiva sättet är det alltid fossila kraftverk på marginalen för att reglera elefterfrågan. De billigaste elproduktionssätten ligger alltid i botten och ska alltid producera så mycket som möjligt och regleras inte kortsiktigt.
Energimyndighetens rapport utfört av ÅF, 2005 "Allt eller inget" visar tydligt att endast fjärrvärme, baserad på biobränsle, samt pellets (och ved och flis; min anmärkning) anläggningar med eller utan solvärmekomplement, är hållbara värmeanläggningar. Samtliga andra är mer än 50 eller 100 procent icke förnybara, det vill säga inklusive värmepumpar.
IVL:s rapport "Miljövärdering av el ur systemperspektiv. En vägledning för hållbar utveckling" som kom i december 2009, visar tydligt att all ändring av elanvändning, det vill säga både eleffektivisering som "nyanvändning" måste betraktas som marginal el, alltså el från fossileldade anläggningar.

Hållbar utveckling är bland annat att kunna se konsekvenserna av sitt handlande på lång sikt. Ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Bråns skolan är, såsom jag beskrivit ovan, ett skolboksexempel på beslutstagande i motsatt riktning. Besluten har varit kortsiktiga. De leder till kapitalförstörelse eftersom det man beslutat investera i, har haft en kortare ekonomisk livslängd än den tekniska livslängden.
Har man gjort känslighetskalkyler, med LCC, för den föreliggande investeringen?
Vad händer med elpriserna framöver, kommer värmepumpsanläggningen vara uttjänt ekonomiskt om fem eller tio år? Hur står sig elpriserna i förhållande till pellets om det går åt 3 kWh bränsle för att alstra 1 kWh el?
Där man kunnat besluta om att öka livslängden på byggnadsdelar med en modest ekonomisk insats har man väntat så länga att åtgärder har blivit mycket kostsamma.
Socialt har de icke hållbara besluten inneburit att inomhusklimatet inte varit tillfredsställande och att man känt sig tvungen att avstå från investeringar i den pedagogiska miljön ute.

Investeringar i klimatskalet har överlag mycket längre livslängd än pannor och pumpar. Förbättrat klimatskal ger behagligare inomhusklimat.
Energieffektivisering ger mycket pengar över till pedagogiska hjälpmedel. En skolas huvuduppgift att utveckla barn pedagogiskt att ge dem långsiktigt tänkande så att de kan leva i en värld med biologisk mångfald, långt långt före pay off kalkyler för dumma värmeanläggningar.

Marcel Berkelder

 

 

Isbjörnar som går omkring på gatorna…

Av , , Bli först att kommentera 7

… och andra fördomar om Norrland hör man ibland från människor som inte har någon riktig koll på hur Sverige ser ut norr om Gävle. Tyvärr har vi en hel del fördomar själva också, och dessa bör vi ta itu med snarast.

Ola Nordebo spinner vidare på sitt Norrlandsresonemang, läs om ni inte redan gjort det! Det handlar om bilden av Norrland och norrlänningar, landsbygdsperspektiv och storstadsperspektiv, och hur schablonbilderna och stereotyperna slår emot oss tillbaka när makt och pengar ska fördelas över landet.

Hallå Medborgarpanelen!

Av , , 5 kommentarer 9

Den senaste veckan har Vännäs kommuns Medborgarpanel dykt upp i olika sammanhang, och då kom jag att tänka på att det är över 1 år sedan nu som jag anmälde mig till denna. Inte ett knyst har jag hört (förutom en bekräftelse på att min anmälan mottagits).

Tråkigt tycker jag att en så spännande kommunikationsväg som Medborgarpanelen inte verkar användas. Är inte dialogen med medborgarna mer angelägen och intressant?

Kram!

Av , , Bli först att kommentera 9

Det är den 13:e idag, vilket alltid är en speciell dag…

Utan att förklara mer om det lägger jag in en härlig låt som för mig styr in tankarna på en grön Volvo 245 med 4 växlar + överväxel-knapp, och två dyngkära tokar som sjunger med på ett sätt som skulle ha fått Idoljuryn att skära tänder av fasa. Och så en stövare i baksätet som stoppar ut huvet genom den öppna rutan och låter öronen fladdra.

Då har ni bilden klar för er, lyssna och sjung med!