Stora nykonstruerade vindkraftverk på fjället

Av , , 5 kommentarer 5

Med den nya konstruktionen av vindkraftverk där den roterande delen, den som fångar upp vinden ligger horisontellt istället för nuvarande vertikalt. Längden på vingarna kunde vara lika långa som nu, 60 m i vardera riktning utåt, total ett spann på 120 m. Höjden från mark till vinge behövde inte vara så höga som dagens vindkraftverk. Omkring 60 m. Här kunde renarna vila under, speciellt på sommaren när insekterna är extra besvärliga, mygg- och knottfritt därunder med svalkande blåst. Det skulle för att istället som många renägare påstår vara till nackdel för renskötseln, skulle det istället vara en fördel.

Själva vingarna kunde vara gjorda av lättmetall (det finns en mängd både lätta och starka material numera) kläda med varför inte, vanlig segelduk som fångar upp vinden. Miljövänligt, billigt och lätta att byta ut. Fjället måste utnyttjas mera och jag tror inte samerna skulle störas nämnvärt, tvärtom om de ha för avsikt fortsätta med sin renskötsel måste de också vara med i klimatomställningen. Just nu klagas det över allting.

Helsvensk produktion

5 kommentarer

  1. Olle

    Hur tänker du att man ska lösa vindmotståndet som uppstår på rotorblad/vingar som under rotationen kommer att gå mot vindriktningen ?

    Svara
    • edor, Vilhelmina (inläggsförfattare)

      Bra att du frågar. Det kommer naturligtvis bli en av de stora ”utmaningarna”. Frågan är då, hur mycket av vingen ska ta upp luft? Hela, halva eller bara en mindre del längst ut? Här finns en rad både för- och nackdelar. Fördelen med att vikten placeras så långt ut som möjligt på vingen eller vingarna är att man får den s k effekten av svängmassa tydligare. Det måste man testa sig fram med. Själva din fråga, måste naturligtvis den motsatta sidan som inte saka ta upp luften kräva en annan konstruktion. Den måste vara utformat som en kupol, eller konstruerad så den ger minsta möjliga luftmotstånd. Vad den skulle vara konstruerad av, helst inga plastmaterial, utan en metall av tunnare slag som fästes och görs på något sätt som skulle fungera.
      Jag vet inte heller vad som vore bäst, 2 eller 3 vingar? Det finns här också en fördel med liggande vingar, trycket i centrum där dessa är fästa i en senare rörlig axel ner till själva verket, det som ger ström, blir jämt fördelad. Med den konstruktion som nu, är alltid trycket neråt. Jämför en kupéfläkt i en bil hur de ofta sitter (på de äldre bilarna i vilket fall) är det oftast som i nuvarande vindkraftverk. Och vad brukar hända efter en tid? Det brukar uppstå gnissel beroende av just den belastning i en riktning neråt som frestar på lagret som slits ut. Det finns bilar där fläkten sitter som jag beskriver på de vindkraftverk jag menar, där förslitning knappt sker. En äldre Renault har just den konstruktionen. När bilen i övrigt kan vara dags att skrota fungerar fläkten utmärkt.
      Jag kan tyvärr inte svara på alla frågor och som med vätgasen var det ingen som trodde på den från början, vilket nu troligen kommer bli revolutionerande. Det tog många år lösa det, men man löste det. Från idé till verklighet kan ta många år. Som med allting annat nytt måste tester ske. Det går inte säga rakt av vad som är bäst och om det över huvud taget skulle fungera. Jag har tyvärr inte de resurserna att jag kan göra några mer utforskande tester, men man skulle kunna på ett mera enklare sätt göra en liten modell pröva hur det fungerar genom att sätta ett mindre blås på den.

      Svara
  2. Gunnar F.

    I ett konventionellt vindkraftverk är luftmassan som fångas upp 120m i diameter, det är nog det som gör att dem kan ha relativt kraftiga generatorer.
    Med liggande vingar blir ju luftmassan som kan fångas upp mindre, ja om inte dessa vingar är 120 m höga eller breda för att kunna fånga upp lika mycket kraft, och då undrar jag om det genomförbart?
    Rätta mig om jag har fel.

    Svara
    • edor, Vilhelmina (inläggsförfattare)

      Jag förstår vad du menar. Men vingarna här vrids inte på samma vis av vindar som går rakt emot. Här som Olle undrar över är luftmotståndet det största problemet på motsvarande sid som inte ska ta upp luft. Istället ska minsta möjliga luftmotstånd eftersträvas. Man får naturligtvis göra en mix, ta de bästa bitarna från nuvarande vindkraftverk. Att själva verket, det som ger ström sitter längst ner kan inte vara någon nackdel, speciellt vid översyn och ev rep. Verket måste naturligtvis ha en broms av något slag så att hastigheten regleras, vilket den gör på nuvarande verk. Jag har ingen mera kunskap i det, men allting går nästan lösa med rätt kunskaper. Det måste in olik expertis som behärskar olika områden. Så går det ju till överallt när man tillverkar något och inte minst i början av ett projekt då allting är nytt och oprövat. Hur såg de första bilarna ut, eller flygplanen? Förbättring sker alltid eftersom. Men visst kan man vara skeptisk till något nytt som med tiden kan förbättras och i slutändan kan bli en ledande produkt. F n har jag inget mer säga.

      Svara
  3. edor, Vilhelmina (inläggsförfattare)

    Till Olle: Det finns andra sätt lösa problemet som du tar upp, men tänker jag inte avslöja här.

    Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

inlägg
kommentar
RSS Nytt från vk.se
.
januari 2022
M T O T F L S
« dec   feb »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31