Det blir ingen lätt väg till ny kärnkraft

De nu regeringspartierna går ut med att snabbt bygga ny kärnkraft är inte väl genomtänkt. Det är många hinder man först måste ta sig igenom. Det största torde vara att upphäva domen från 2018 om förbud mot uranbrytning. 

Dels också kan det finnas en stark ovilja från befolkningen speciellt där man vill utvinna uran. Här Oviken Jämtland.

Här en åsikt om varför bryta uran i andra länder än Sverige?

Tar vi Ryssland som exportör av uran, kan vi glömma nu. Vilka andra länder skulle vara aktuella? Har ingen aning och är ej heller intresserad forska i det. Har nuvarande regeringspartier tagit på sig bygga ny kärnkraft – snabbt – får de väl också ta på sig ansvaret göra det.

Men visst kan det vara problematiskt som vi nu har med utökad vindkraft som nu senast igår inte verkade ge några nämnvärda xWh . Dessutom var vattenkraften också begränsad genom påverkan att få isarna frysa.

Martin Kinnunen SD ledd av Kristersson regering kanske har lösningen 🙂

Från åsna till får

6 kommentarer

  1. brorson

    En bra analys, men jag tror ändå inte att anskaffning av uran är det största hindret för mer svensk kärnkraft. Inte ens om Tyskland skulle köra igång sina avstängda reaktorer. Det blir svårare med de svenska reaktorerna, eftersom man avsiktligt har förstört de stängda reaktorerna i Ringhals. Avsiktligt sabotage mot Sveriges framtida elförsörjning. Någon borde åtalas. Men det torde väl vara för känsligt för åklagare att utreda, eftersom ett tidigare regeringsparti kan misstänkas som anstiftare.

    Verkar osäkert om det går fortare att återställa dessa reaktorer än att bygga nya. Tillstånden att bygga fler reaktorer i Ringhals torde vara klara sedan tidigare, varför nya reaktorer där torde vara igång tidigare än på andra platser. De lagar, som hindrar nya platser måste rivas upp snarast, eftersom både Ringhals och Oskarshamn ligger för långt norrut i förhållande till där effektbristen är som störst, nämligen Skåne i Sverige samt Danmark.

    Uran finns i marken i alla världsdelar. Tänkbara leverantörer av uran till Sverige är några företag i USA och Kanada, med verksamhet även i andra länder. Svenskproducerat uran ska inte kategoriskt uteslutas, men mig veterligt är uranhalterna i de mest intressanta fyndigheterna i Sverige inte tillräckligt stora för att göra svensk uranbrytning försvarbar. Det blir väldigt mycket berg som måste grävas upp och kasseras. Detta är inte en fråga om lönsamhet, eftersom uranet utgör en ringa del av ett kärnkraftverks totalkostnad. Men det skulle bli en ganska stor naturpåverkan i förhållande till det utvunna uranet.

    Detta vore kanske försvarbart om man har användning även för andra råvaror i samma fyndighet. Uran är en biprodukt till de råvaror, som behövs till ”den gröna omställningen”, som MP ivrar för. MP är inget miljöparti. Vem vill ha MP:s radioaktiva slagghögar, som blir följden av att inte tillvarata uranet? Det är dags att tagga ner ”den gröna omställningen”.

    Jag tror på en renässans för förbränningsmotorn. Trots att Volkswagen har dragit skam över hela branschen med de fejkade utsläppsvärdena från bolagets dieselbilar, har bilindustrin som helhet lyckats mycket bra med att förbättra förbränningsmotorerna, både avseende livslängd, bränsleförbrukning och utsläpp. En ytterligare förbättring är övergången från mekanisk till elektrisk kraftöverföring (förbränningsmotor-generator-elmotor), som introducerades för järnvägsfordon av det svenska bolaget DEVA redan 1912 och för personbilar av det japanska företaget Toyota 1997.

    Nu ankommer det på bilköparna att välja rätt och köra rätt för att minska bränsleförbrukning och utsläpp. Det bästa valet är givetvis att ersätta vägtrafik med järnvägstrafik, då ett dieseldrivet godståg drar högst hälften så mycket el som eldriven långtradartrafik. De s.k. dieselloken är sedan 1950-talet dieselektriska lok.

    • olle

      Svar till Brorson:
      Infrastrukturen (nät och ledningar) finns redan från både från Oskarshamn och Ringhals och borde därför både snabba på och förbilliga en nyetablering av ny kärnkraft på dessa platser.
      Förhandlingar med markägare om dragning av nya kraftledningar till etablering av nya kärnkraftverk
      kan vara både tidsödande och dyrbart.

      • brorson

        Svar till Olle:
        Du har helt rätt om Oskarshamn och Ringhals. Men när man tyckte att Forsmark ligger för långt från Stockholm (11 mil), ligger de båda nämnda för långt från Malmö och Köpenhamn, räknat på överföringsförlusterna. De kan man bortse från vid låg efterfrågan, men inte vid max. efterfrågan (årets kallaste vinterdagar). Då utgör ju i första hand vattenkraften effektreserv. Kärnkraften är trots alla fördelar inte så problemfri, så att vi bör bygga fler reaktorer än nödvändig, för att klara överföringsförluster, som kan undvikas med bästa möjliga planering av det framtida stamnätet.

        Det finns förslag att bygga nya reaktorer i Barsebäck. Det skulle visserligen minimera överföringsförlusterna till Malmö och Köpenhamn, men det vore enligt min mening att provocera den kärnkraftnegativa opinionen i Malmö och Köpenhamn alltför mycket. Jag har därför i bloggdebatten fört fram Ravlundafältet vid den skånska ostkusten som ett – efter skånska förhållanden – extremt glesbefolkat alternativ, 7 mil från Malmö och 11 mil från Köpenhamn. Nya reaktorer i Ringhals och Oskarshamn skulle kunna betjäna Skåne, tills elefterfrågan är närområdet har ökat till motsvarande de reaktorernas kapacitet – och tills de första reaktorerna i Skåne har tagits i bruk.

        Jag tycker också att kylvattnet från kärnkraften borde tas tillvara, i stället för att släppas ut i havet. Havet är visserligen stort, men kan inte bortse från den negativa klimatpåverkan i havet närmast kärnkraftverket – speciellt i Öresund. Det har funnits förslag att forsla kylvatten från Forsmark till fjärrvärmenätet i Stockholm, men det stoppades av kärnkraftmotståndare, som inte vill att vi skulle ”bygga fast oss i kärnkraftsamhället”. Tankbåtar kan, med sin stora volym. hålla värmen mycket länge, och detsamma gäller tankvagnståg.

        Det är makalöst att klimatalarmisterna, som ständigt tjoar om den påstådda globala uppvärmningen, motarbetar alla förslag, som syftar till att motverka all onödig uppvärmning av luften över oss. När MP var nybildat var en av det nya partiets profilfrågor att motverka slöseriet med energi och ändliga naturresurser. Nu har MP slagit in på rakt motsatt väg.MP är idag inget miljöparti.

  2. edor, Vilhelmina (inläggsförfattare)

    Jag känner inte till så mycket om kärnkraft, jag känner bara till principen hur man får till ström och det sker med turbiner precis i som i vattenkraft, där vattnet tas från närliggande hav (sjöar räcker inte till) hettas upp till ånga och driver turbinerna. Pumpas tillbaka i havet igen. Här skulle man kunna tänka sig återanvända det varma vattnet till något nyttig istället för att pumpa det direkt uti havet igen. Men tyvärr finns väl inga hus och byggnader nära ett kärnkraftverk. Hur själva processen, kärnklyvningen (den farliga) hur den går till känner jag inte till, den som genererar den otroliga energin som gör att en härdsmälta kan uppstå, speciellt om kraftverkets vattenmagasin försvinner.

    Beträffande elbilar hybrider stämmer det att Toyota var först med sin, Prius och är nu mera ett väl utvecklat system. Vi ser att man kan köpa en hybrid (inte laddhybrid) ganska billigt i jämförelse med en ren elbil. Fördelen med hybriden om vi jämför med dieseln, den drar inte mer bränsle och dessutom är bensinen i dagsläget ungefär 5 kr billigare litern. Man slipper också de giftiga dieselutsläppen (kvävedioxiderna) som man mätt upp så höga i Umeå.
    Vid parkering behöver du inte ha motorn igång om det finns varmt vatten i systemet. Det känner bilen av själv och när du har bilen i körläge startar den och stänger sig själv utefter hur mycket värme i kupén du önskar. Sommartid är ju bensinmotorn alltid stängd för att då behövs sällan någon värme i kupén och om, behöver motorn bara starta någon minut för att det ska räcka värma upp vattnet tillräckligt. Cirkulationen av vattnet sköts av det stora drivbatteriet och fungerar alltid vid stillastående med bilen i körläge. I stadstrafik, sommartid går den oftast på el, vilket är bra för miljön (den är uppmätt med värdet 80 g/km). Det är också så att främst sommartid, drar den mindre bränsle i stadstrafik, vilket är motsatt till vad en ren bränslebil gör. Landsväg drar den någonstans ända ner till 0,35 liter milen (extremfall) till 0,43) Vinter, kallt kallt, beräknat 0,5 och under beroende av användning. Billig skatt, efter 3 år 360 kr/år. Billig försäkring 960 kr (vagnskadegarantin 3 år). 5 års fabriksgaranti vi ev fel. 8 år på batteriet eller 10 000 mil. 12 års rostskydds garanti. Men bilarna rostar aldrig här och numera är det oftast väl rostskyddade. Det finns en bra sak till tycker jag, det är att man kan stänga av värmen på ena sidan och ha endast värme på förarsidan. Naturligtvis är det automatvärme, men jag använder oftast manuell.
    Sensorer både fram och bak och i fronten så därför går inte montera de gamla extraljusen som vi var vana med tidigare. En ljusramp har jag. Det är inget kraftpaket men räcker väl. 105 bensinmotor och ca: 45 elmotor. De arbetar tillsammans efter bästa ekonomi och du känner aldrig av när de växlar. Vill du ha lite extra krydda, finns ett sportläge där båda är inkopplade och då springer den på bra. Toppfarten bör ligga på närmare 200 km. Jag har aldrig prövat förståeligt nog. Men det känns som 180 skulle gå ganska lätt komma upp i 🙂
    ”Gubbkörning” är oftast det som gäller, att köra ekonomiskt.

    Volvo, tidigare BMW, har nu efterapat fälgarnas konstruktion med täppning av de stora ihåliga ytorna där nu luft passerar bättre förbi istället för att bromsa. Det är många detaljer i en bils konstruktion som gör att du kan spara många droppar bensin eller mindre elförbrukning om den går på el. Framstegen torde inte stå stilla. Elbilen kommer också sjunka i pris. De första exemplaren är alltid dyrast, spelar ingen roll vad det är, sedan brukar priset sjunka drastiskt. Elbilen beräknas tappa uppåt 40 % av sin kapacitet, speciellt vinter och kallt. Är inte som en ”gammal” diesel, där du kan haka på tunga släp eller ens en husvagn. Nog finns det nackdelar även med en ren elbil. Priset torde vara det största f n.

    Min var rabatterad med 30 000 från fabriken som går att omvandla till en klimatbonus om man vill. Modellen som jag löpte finns nu bara i elbilsmodell och är minst dubbelt så dyr. Är min dubbelt så dålig? Tycker inte det. Tvärtom, tycker jag gjorde ett bra köp. Men man kanske bara är en lättlurad dum norrlänning 🙂

    Rattvärme och elhandbroms tycker jag är jättebra plus mycket annat om jag skulle räkna upp skulle bli en väldigt lång lista.
    Som på alla numera nytillverkade bilar finns det sensorer och lite allt möjligt som ska var till hjälp för föraren. Vissa kan dock slutafungera vid snö-/isbelagd väg när de vita vägmarkeringarna inte syns. Men just den funktionen använder jag aldrig. När sensorer också frostbeläggs eller det kommit snö på dessa kan de sluta fungera tillfredsställande. Övrigt så fungerar det mesta oavsett årstid.

    Vid inte alltför kall väderlek max -5 brukar jag inte använda bilens värmesystem utan endast rattvärmen och även stolsitsvärmaren. Det blåser ändå bara kall luft de första kilometrarna. På så vis sparar jag några droppar bensin och bilen kan gå på el, om det inte är direkt uppför.

  3. brorson

    Kompletterar ovanstående med avstånden (fägelvägen) Från Forsmark till Uppsala 7 mil och till Stockholm 11 mil. Samma avstånd från Ravlundafältet till Malmö och Köpenhamn 7 resp 11 mil. Från Ringhals är det 17 – 18 mil. Och från Simpevarp, som närmaste ort vid Oskarshamnsverket heter, är det 30 och 31 mil till Malmö resp. Köpenhamn. I verkligheten, där ledningarna faktiskt byggs är det givetvis längre.

    Regeringen verkar ha tänkt att intressenterna (de bolag, som vill bygga nya kärnkraftverk) själva ska välja plats i stort sett var som helst, och få som de vill, om projekten klarar miljöprövningen. Jag tycker att regeringen i stället ska bestämma platser och ur många reaktorer som får byggas på varje plats, Det ska vara få kringboende i närområdet (vilket det är kring Ringhals men inte kring Simpevarp), ingen känslig natur, vare sig på byggplatsen eller där ev. nya ledningar ska dras fram. Systemet som helhet ska ge små överföringsförluster. Om man drar en cirkel med ungefär lika stora radier kan hela Götaland samt Danmark elförsörjas från Simpevarp, Ringhals och Ravlunda.

    Observera att det finns bra med vattenkraft i Klarälven – Göta älv samt Gullspångsälven, som rinner ut i Vänern. Medelstora vattenkraftverk finns även i de halländska åarna, vars källsjöar ligger 200 – 300 m över havet. Därför torde fler kärnkraftverk i västra Sverige norr om Ringhals inte behövas. Flera åar rinner ut i Östersjön, men i de är fallhöjderna mindre. Det behövs kanske ett nytt kärnkraftverk mellan Forsmark och Simpevarp – i så fall i Studsvik norr om Nyköping, där det faktiskt har funnits en forskningsreaktor.

    Antalet platser måste hållas nere, men det är okej med flera reaktorer på samma plats, för att säkerheten ska tillgodoses. Anläggningen som helhet måste bära kostnaderna för säkerheten, och då handlar det inte bara om att förebygga härdsmältor utan också om att hålla obehöriga borta för att förebygga sabotage. Att varje stad eller tätort ska ha en egen reaktor ser jag som mer som bygderomantik än realitet.

    Norrland har tillräckligt med vattenkraft för användning av vattenkraften både som baskraft och effektreserv, medan de sydsvenska åarna måste reserveras som effektreserv. Mycket vattenkraft-el från dessa åar går för övrigt förlorade genom de många översvämningarna – som skylls på klimatet. Det behövs större vattenmagasin, när dessa åar har övergått från att vara baskraft till att vara effektreserv. Under regniga somrar behövs inte så mycket effektreserv. Och då står hela samhällen längs Emån i Småland under vatten.

    Det låga elpriset i Norrland hotas av den vansinniga ”gröna omställningen” och det enorma energislöseri, som denna den drar med sig,. Det är ren rovdrift med norrländska naturresurser. Vem vill bo i en vindkraftpark?.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.