Stures Spalt

Kaffe med nyheter.

Av , , Bli först att kommentera 0

Roman Gallo rusar in det moderna sammanträdesrummet. Stresshormonerna ser ut att vara på en allt för hög nivå. Men det kanske inte är så konstigt. Han leder ett gigantiskt mediaprojekt som nu ska rullas ut över hela Tjeckien.

Målet är att starta 200 veckotidningar och lika många sajter. Ett nytt modernt mediehus som bygger på hyperlokal journalistik byggs upp över hela Tjeckien. Ingen tidning blir stor men den sammanlagda upplagan räknas ändå nå 400.000 exemplar tackvare det stora antalet lokala titlar.
Projektet har fått sitt världsrykte på grund av en helt annan innovation. Företaget bygger nämligen upp lokala caféer på de orter man ska verka. Caféerna är samtidigt redaktionslokal för de lokala tidningarna.
I veckan besökte jag tillsammans med knappt tio andra mediechefer Roman Gallo i Prag. På uppdrag av ett antal lokala tidningsstiftelser ska vi utöva framtidsspaning och mediesituationen i forna östblocket är extra intressant.
På tisdag firar Tjeckien sammetsrevolutionen. Efter murens fall demokratiserades Sovjets gamla lydstater. Det innebar också att propagandisterna som huserat på de statliga tidningarna fick lämna. Kvar blev ett antal unga och oförstörda journalister som utan historisk belastning både kunde göra ny journalistik och möta den nya tekniken (internet) utan allt för mycket historia i väggarna.
Roman Gallo var en av dessa journalister. Han blev som 25-åringen chefredaktör och har sedan dess verkat i branschen.
Nase Adressa byggs upp från grunden. Investmentbolaget PPF satsar ett stort antal miljoner på medieprojektet. Tron på den lokala journalistiken är stark även där.
Den lokala och hyperlokala journalistiken är på stark frammarsch. Det ser vi inte minst på Västerbottens-Kuriren där VK Nära slagit extremt väl ut. Vi förbereder nu också nästa steg i denna utveckling.
Orsakerna till denna framgång är inte särskilt konstig. Det är samma drivkraft som under 100 år motiverat västerbottningar att betala för VK. För att orientera sig i ett samhälle vill folk veta vad som händer. De är också beredda att betala för att någon granskar makten. Samtidigt ges också det lokala näringslivet en möjlighet att nå sina kunder.
Detta behov är inte kopplat till just papper utan kommer att söka nya former med den nya tekniken och nya vanor.
Det är just detta som världens alla medieföretag försöker anpassa sig till. Även vi på VK.
 
Trevlig helg!
Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare

Energibrist.

Av , , Bli först att kommentera 0

Att samhället lider av en energiproblematik torde stå klart för de flesta. Men att den skulle drabba en så privat anser jag vara synnerligen irriterande. Ja, åtminstone tröttande.

Jag och rumsgrannen Ulf har en återkommande morgonövning där mörkret och särskilt november står i fokus för vår klagovisa. Vi förbannar mörkret och har ännu inte kommit till stadiet då vi tänder ett ljus.
Det är slående hur ljuset påverkar ens humör och kraft. Att ljusterapi kan ha en positiv påverkan på människors hälsa har jag inte svårt att förstå. Hur mycket är givetvis individuellt men jag är säker på att det syns på hälsoläget på vår befolkning.
Det skulle vara intressant att göra en jämförelse mellan trafikflygets piloter och gruvindustrins underjordsarbetare. Den ena gruppen ligger varje dag över molnen och kan njuta av solljuset medan de andra garanteras mörker. Vi andra står och hoppas på att molnen ska skingras några få timmar varje dag.
Nå, klagandet får dock aldrig ta överhanden. Att klaga på väder och årstid tillhör faktiskt en av de mer hopplösa sysselsättningar man kan ägna sig åt. Kloka personer säger att det viktiga är inte hur man har det utan hur man tar det.
Själv försöker jag tillsammans med alla andra som har medelåldersnoja att träna. Träningen har dock markant minskat. Syns inte minst på den graf som visas på den hemsida där jag antecknar passen. Trendlinjen påminner viktutveckling – fast omvänd. Kan det finnas ett samband?
Just i denna skrivande stund ringer telefonen. Det är Mona Cumberbatch Rosén, före detta idrottslärare, som vill lyfta en av sina hjärtefrågor. Skapandet av en centralt belägen skridskobana vore en perfekt satsning för att öka spontanidrotten i synnerhet och hälsan i allmänhet.
”Det är bevisat att vi i dessa tider behöver frisk luft, ljus och motion, för att må bättre”.
Så sant, så sant. En sanning som tonårsbarnen hemma dagligen får en dos av men som lika frekvent lämnas utan åtgärd.
På tidningen är vi några som översatt detta med motion till Stockholm Marathon 2010. Jag vet inte om detta är hälsobefrämjande eller bara dumdristigt.  Anmälningen är dock gjord och betalningen genomförd. Nu återstår dock träningen.
Vårens målsättning med att springa ett lopp visade sig dock vara hälsobefrämjande. Skillnaden är årstiden. Att ge sig ut med löparskorna i maj är inte direkt samma sak som i november.
Men som sagt. Det är inte hur man har det utan hur man tar det som avgör. Det gäller oavsett månad eller årstid.
 
Trevlig helg
 
Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Sinnesro i vardagen.

Av , , Bli först att kommentera 2

Är du här?

Är du där?

Är du här och nu?
Att befinna sig i nuet och njuta, registrera och agera är en inte alldeles så enkel konst. Visst är det lätt att älta det förgångna, oroa sig över framtiden eller kanske drömma sig ifrån verkligheten. Ibland är det så, åtminstone för mig, att jag är överallt utom just närvarande.
Dagens samhälle som på något vis bygger på, eller åtminstone premierar, ständig uppkoppling, kanske inte alldeles passar vår art som i grunden har egenskaper för att jaga på savannen.
I veckan lyssnade jag på den kloke läkaren Ola Schenström, Luleå, som efter 35 års arbete som allmänläkare, arbete med utmattningsdeprimerade nu på heltid arbetar med att introducera Mindfulness i Sverige.
Det som alltid slår mig när saker som hälsa eller livsstilsfrågor diskuteras är att svaren ofta är enkla och självklara. Livet tycks bestå av att försöka genomföra ett antal självklarheter och ständigt upptäcka hur svårt det är att vara konsekvent.
Ta bara detta med sömn. Alla vet vi att sömnen är oerhört viktig för vår livskvalitet. Hur många gånger har man inte fått detta inpräntat av sina föräldrar. Samma sak gäller mig som förälder.
Trots detta är sömnstörningar ett allt större problem.  Ola Schenström redogjorde för att antal oroande uppgifter. Svensken sover sämst i Europa, sömnproblemen har fördubblats på tio år och för 16 – 25-åringar har de varit en fyrdubbling.
När jag vid terminstarten besökte ett föräldramöte på Midgårdsskolan fick vi föräldrar också två råd för att hjälpa våra ungdomar att klara sina studier. Se till att de får sova och äta frukost. Tänk att det är så enkelt men ändå kan vara så svårt.
För att klara av och förbättra livskvaliteten jobbar allt fler med meditation. Genom att medvetet träna hjärnan kan vi minska stress och skapa ett större lugn.
Det intressanta är att alla har möjlighet att utveckla detta och jobba med det som nu kallas Mindfulness. Vi kan bli bättre på uppmärksamhet, vi kan bli bättre på medvetenhet och medkänsla. Vi kan, genom medveten träning, minska både stress och oro, öka förmågan att hantera svårigheter, öka kreativitet och produktivitet, minska lidandet.
” Vi ökar förmågan att se och hantera verkligheten som den är och inte som vi vill att den ska se ut”, berättade Schenström.
Budskapet har i delar förkunnats i många sammanhang och en av mina egna favoriter är den så kallade sinnesrobönen som kan vara en hjälp att bena ut vardagen:
”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden.”
Trevlig helg!
Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Förmånligt besök i Lycksele.

Av , , Bli först att kommentera 0

Det finns många förmåner i mitt yrke. Visserligen en och annan nackdel , men flest förmåner.

En av dem är träffa folk i alla och omöjliga situationer. I luren får jag lyssna till glada, sura, ilskna och vänliga personer. Känslospannet omfattar väl livet själv men variationen får upplevas på kort tid.
En annan av förmånerna är att få lyssna på spännande människor och möjligheten att lära sig nya saker. Jag och VK:s politiske chefredaktör Ola Nordebo var för en tid sedan i Lycksele. Som jag har nämnt tidigare i denna krönika så har jag målsättning att under mitt första år i Västerbotten lära mig mer om länet, dess möjligheter och utmaningar.  Jag vill helt enkelt ha förstahands information och diskussioner med politiker, företagare och andra. Allt för att bilda mig en egen uppfattning om den region som Västerbottens-Kuriren verkar i.
Första dagsutflykten blev till Lycksele, där kommunen ordnade ett program. Deras utgångspunkt var givetvis att måla en positiv bild av kommunen. För mig var det helt ok. De andra sidorna lär i vilket fall som helst dyka upp. I en eller annan form.
Det är alltid roligt att träffa människor som brinner för sin sak. Hårdarbetande entreprenörer tillhör den kategorin. Vi träffade företagare som verkar inom turism, it och gruva. Alla med det gemensamma att man satsade helhjärtat på sin verksamhet. En inspirerande samling människor.
Under vår dag fick vi givetvis också ta del av synpunkter på tidningen. Inte helt oväntat så upplever Lyckseles politiker att kommunen befinner sig i en mediaskugga. Den jämförelse som görs är i vårt fall med Umeå.
Och görs den jämförelsen så är allt i medieskugga. Orsaken är den självklara; det vill säga att VK har huvuddelen av sina läsare i Umeå. Detta faktum innebär att vi lägger större tonvikt på händelser som sker i detta område.
Om vi nöjer oss att diskutera tidningen som har en fysisk begränsning i antalet sidor så måste det till en prioritering där vi får utgår från var vi har våra läsare. Det är ofta förklaringen till att folk anser sig mindre sedda.
Det betyder inte att vi struntar i andra områden och det tycker jag bevisas av VK:s satsning på de lokala Närasajterna. Västerbotten består av många små kommuner och är därmed ett av landets mest svårbevakade områden. Långa avstånd och relativt små samhällen. Men tar vi en titt på våra Närasajter så kan man knappast tro att de är små. Där finns en livlig lokal debatt som kombineras med vår bevakning.
Den nya tekniken har gett medieföretagen en möjlighet att bevaka och erbjuda debattutrymme för mycket små orter och jag hävdar att VK ligger i frontlinjen i detta arbete. Där tänker vi fortsatt vara.
 
Trevlig helg!
 
Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare

Om trovärdighet – igen.

Av , , Bli först att kommentera 4

Idag kan vi läsa att VK:s redaktion hamnat i en hopplös klämma efter VK-koncernens fastighetsaffär. Det är Olof Kleberg, min företrädares företrädare, som oroas över redaktionens trovärdighet. Han är kritisk till den efterföljande bevakningen och affärens konstruktion. Han erkänner dock att han också ser starka skäl som talar för tryggandet av den ekonomiska basen för VK-koncernen.

Låt mig till att börja med slå fast grunden för hela vår verksamhet är en självständig redaktionell produkt. Detta är ur ägarens perspektiv överordnat allt.
Men oavsett hur många vackra ord som används av mig i krönikor så skapas trovärdigheten i betraktarens öga. Vi förtjänar vår trovärdighet med självständig journalistik som levereras numera varje dag, året runt. Det är i praktisk handling vi får visa att vi motsvarar läsarnas förväntningar. De som vill misstänkliggöra oss kan alltid göra det. Vi kan bara fortsätta göra vårt jobb och leverera självständig journalistik.
Denna situation är ingenting nytt för VK:s redaktion, ej heller för någon annan seriös journalistisk verksamhet.
Varje redaktionell organisation måste hävda sin självständighet inför ägargrupperingar, kommersiella intressen och andra grupperingar.
Jag kan lova att vi tar detta på största allvar. Jag vill påstå att rågången för de flesta medieföretag är tydligare idag än för 20 år sedan.
I den nu aktuella affären har ägaren också tydliggjort redaktionens självständighet och frihet. Bolagets struktur kommer dessutom att tydliggöras så att intressena i fastighetsbolaget är helt skilda från mediebolaget då affären genomförs 2010.
Det nya bolaget, som är ett så kallat intressebolag, har heller ingen direkt personkoppling mellan huvudstyrelse och fastigbolagets styrelse.  
I motsats till vad Kleberg påstår är detta väl genomtänkt.
Vi kommer givetvis också att fortsätta granska och beskriva Umeås fastighetsmarknad och dess aktörer. På samma sätt har vi under årens lopp granskat andra företeelser och maktcentra även om de har haft kopplingar till bolaget.
När, var och hur den bevakningen kommer att se ut berättar vi genom att publicera våra artiklar. Inte förr.
Grunden för att investera i fastigheter är att ge vår medierörelse en ekonomisk stadga när branschen är mycket instabil. Lokala medieföretag står inför stora utmaningar och som jag beskrev situationen i förra veckans krönika så händer det nu mer för en chefredaktör under ett år än vad det hände för företrädarna under ett helt yrkesliv.
Det är för att trygga vårt journalistiska uppdrag vi skapar bättre ekonomisk styrka. Vi skapar inte ekonomiska vinster för att låta journalistiken förfalla.
Trevlig helg!
Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Vill ni ha en runsten?

Av , , Bli först att kommentera 1

Framtiden är här. Ja, för oss undrat över medieutvecklingen kan nu konstatera att digitaliseringen av medierna dagligen förändrar våra beteenden och därmed mediernas vardag.

För åtta år sedan hade jag förmånen att lyssna på Nicholas Negroponte. Han benämndes då som guruernas guru inom IT och internet. Som professor vid MIT och dess MediaLab i Boston och författare till boken Being Digital (1995) blev han en världskändis. Han pratade då om den så kallade mediekonvergensen, det vill säga att de olika formerna av medierna kommer att växa samman när det digitala innehållet (bild, ljud och text) kan spridas i alla olika kanaler.

Detta är idag en verklig sanning. De gamla tidningshusen omvandlas till mediehus och företagen är på väg att ställa om till publicering på en rad plattformar. Huvudkanalerna är idag papperstidningen och webben men exempelvis räknar vi med att mobilen kraftigt kommer att växa som plattform för information och nyheter.
Aldrig tidigare, bortsett från dess födelse, har tidningarna och dess medarbetare stått inför så stora utmaningar. Det som numera händer under ett år på en tidning motsvarar förändringar under ett helt yrkesliv för våra företrädare.

Det betyder att företagen som kommersiella verksamheter kommer att vara utsatta för stora prövningar.

Var detta kommer att sluta vet ingen. Vi räknar dock med att antalet kanaler och möjligheter kommer att växa. Jag är dock fullständigt övertygad om att kärnan i Västerbottens-Kurirens verksamhet – trovärdig och kvalitativ journalistik, opinionsbildning och kommersiell kommunikation – fortsatt kommer att vara eftertraktat av Västerbottningen.

För att orientera sig, fungera och verka som en aktiv medborgare kommer medierna fortsatt att spela en viktig roll. Samhället behöver oberoende journalistik, vilket inte minst kommer till uttryck i vår grundlag. Vilken kanal som däremot är stor eller liten om 20 år spelar mindre roll. Därför är det viktigt att vi definierar oss utifrån journalistiken och inte den kanal som för tillfället är störst.

Vi ser idag att människors beteenden och konsumtionsmönster förändras kraftigt. Vi brukar media som aldrig förr och vi brukar medierna på ett sätt som våra förfäder rimligen borde skaka på huvudet inför. Jag tror inte att någon av de klassiska mediekanalerna tidning, TV och radio kommer att helt  försvinna men de kommer att förändras och kompletteras med fler möjligheter. Där ska vi vara. Det är nämligen våra nuvarande läsare som bestämmer vilka kanaler som är mest attraktiva och funktionella.

För oss på VK är givetvis detta en otrolig utmaning och som jag brukar säga att om ni bestämmer er för att runstenar är grejen så är det bara upp till oss att börja hacka.
Jag hoppas dock att ni väljer någon annan mediekanal än just gråsten. Men säker kan jag inte vara.

Trevlig helg!

Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Till er tjänst.

Av , , Bli först att kommentera 2

Det blåste en vind av den stora världen inne på vårt hus i torsdags. Mackenzie Warren, Gannetkoncernens direktör för digitalt innehåll besökte oss.

Blott 32 år gammal tillhör han ledningen för USA:s mediekoncern med 89 dagstidningar, 23 TV-stationer och 900 fådagars tidningar. Varje månad har koncernen 52 miljoner unika besökare på webben och den årliga omsättningen uppgår till 52 miljarder.
Under två timmar fick vi en del av den utveckling som pågår i detta gigantiska mediehus. Tidningsbranschen i USA har de senaste åren varit utsatt för en oerhörd press av såväl läsare, som annonsörer och aktiemarknad. Men efter detta stålbad syns nu positiva tecken. Några av tidningarna kan redovisa kraftiga upplageökningar och börskursen har ökat kraftigt de senaste månaderna för Gannetkoncernen. Aktiemarknaden har återfått tron på tidningskoncernen.
Vad har man då gjort? Ja, aktiviteterna och försöken har varit många. Det viktiga är att utgångspunkten är att tidningarna tappat bort varför de överhuvudtaget har ett existensberättigande – journalistiken och nyhetsarbetet.
Eller som den legendariska multimiljardären och industrimannen Warren Buffet uttryckte sig:
” Ju smartare journalisterna är, desto bättre är det för samhället.”
Med dessa stora ord är hoppet kanske nog så stort till det läsarprojekt som just nu pågår hos oss på Västerbottens-Kuriren. Men även om skalan är en helt annan har vi samma ambitioner att utveckla vårt företag i en riktning där vi fortsätter tjäna samhället samtidigt som vi klarar den kommersiella utmaningen med nya konsumtionsmönster och kanaler.
Under våren genomfördes fyra fokusgrupper där vi försökte fördjupa oss i er syn på tidningen och vk.se. Detta tillsammans med egna läsundersökningar och den senaste forskning har resulterat i ett utvecklingsprojekt med ett rad utvecklingsområden. Det är stora och små saker som ska förändras och förbättras.
Låt mig ge fem exempel:
·         De lokala nyheterna och sammanhanget. Här upplever våra läsare att vi kan göra ett bättre jobb i Umeå. Vi kan komma närmare och djupare genom att bland annat nyttja de erfarenheter vi har av VK Nära och vår satsning utanför Umeåregionen.
·         Helg och merläsning. Flera läsare känner att tiden under veckan tryter. Tidningen blir ibland ett dåligt samvete. Istället vill många ha mer läsning i slutet av veckan, i anstlutning till helgledigheten.
·         Gruppen ”unga familjer” vill se en satsning på ämnesområden som berör dem. Här kommer vi att behöva ytterligare hjälp för att pricka rätt.
·         Korrektur och faktafel. Ja, detta är en ständig kamp och visst har våra läsare en viss förståelse att det blir fel i hastigheten. Men de tycker det är för ofta.
·         Transparens! Hur tänker ni? Varför gör ni som ni gör? Förklara er! Nätet har gett oss större möjligheter till interaktivitet. Det kan bli ett verktyg för att ge en inblick i vår verksamhet.
Vi har nu satt högsta fart med bland annat dessa punkter för att utveckla VK. Under det närmaste halvåret kommer vi att presentera vårt arbete och förändringar som alla har sin grund i våra läsares behov och uppfattning. Har ni ytterligare synpunkter så är ni välkomna att skicka mig ett mail.
Trevlig helg!
Sture Bergman

Trovärdigheten är central

Av , , 7 kommentarer 4

Idag upplevdes lite lokal historia. Mitt företag offentliggjorde tillsamman med Balticgruppen bildandet av ett gemensamt fastighetsbolag. Tillsammans kommer bolaget att förvalta 130.000 kvadratmeter som idag har ett marknadsvärde på 1,7 miljarder.

Utifrån mitt perspektiv har affären flera fördelar. Den viktigaste är att VK-koncernen får ett stabilt andra ben att stå på när framtiden är oviss för medieföretag. Tveka inte. Kärnan är fortsatt medieverksamhet, och kommer så vara, men en klok företagsstrategi är att komplettera verksamheten och inte lägga alla ägg i samma korg.
Egentligen är detta en fråga om kapitalförvaltning, det vill säga hur hushåller vi med det sparkapital som kan behövas i bistra tider.  Det finns några alternativ och det vanligaste är investeringar på börsen. Och i det perspektivet känns det betydligt bättre att investera pengarna lokalt i fastigheter. Börsen har ju en förmåga att doppa i tider då man som mest behöver pengarna. Nu går koncernens sparpengar tillbaka till regionen och gör nytta där.
Västerbottens-Kuriren, i likhet med andra klassiska tidningsföretag, står inför stora utmaningar. Möjligheterna att distribuera vår lokala journalistik växer oavbrutet men ännu ser vi inte större intäktsströmmar. Övertid kommer detta att lösas men i en turbulent tid ger en affärsmässig breddning större stabilitet.
Och som sagt. Det känns betydligt bättre att företaget investerar lokalt än spelar på börsen, som min far brukar uttrycka sig.
Vad är då nackdelarna med detta? Hur blir det med trovärdigheten? Kommer ni att kunna bevaka Krister Olsson? På vk.se kan vi läsa bland annat dessa funderingar:
” Jag känner mig mycket tveksam till att driva nyhetsjournalistik och fastighetsaffärsverksamhet inom samma organisation. Hur säkras den objektiva journalistiken? Avknoppa fastighetsägandet i ett annat företag!” skrev signaturen Martin.
”Hur blir det med den undersökande journalistiken i Umeå efter detta? Ekonomisk ar detta säkert korrekt men trovärdigheten for VK minskar”, skrev signaturen MT
Ja, frågorna kom inte som någon överraskning och har givetvis också diskuterats internt. Eftersom kärnan i vår verksamhet är att läsarna ska kunna lita på oss så tar vi frågan om trovärdighet på största allvar. Problemet är samtidigt att vi alltid kan misstänkliggöras av dem som har den agendan.
Att skilja mellan företagets affärsverksamhet och tidningens redaktion är en självklarhet och finns med i alla styrdokument. För vår överlevnad är det centralt . Samtidigt är det ingen ny situation. Västerbottens-Kuriren AB gör affärer med i stort sett alla i regionen men det får aldrig påverka vårt urval och journalistik.
En annonsör, ägargrupperingar, ekonomisk ledning eller annan affärspartner kan inte/får aldrig styra den redaktionella verksamheten och lika lite kommer fastighetsförvaltningen i ett hälftenägt dotterbolag att göra det. Det kommer vi att visa i praktiken.
Tvärtom görs denna affär för att vi långsiktigt kan behålla en stark och självständig redaktion. Att regionen dessutom mår bra av investeringen skadar inte.
 
Trevlig helg
 
Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare.

Umeås jakt på x-faktorn.

Av , , 1 kommentar 1

Hur kan det komma sig att samhällsdebatten ofta präglas av hur man ska fördela en allt mindre kaka istället för att diskutera hur kakan ska växa.

Delar av veckans diskussion runt kulturhuvudstadsåret är ett sådant exempel. Direkt ställs en framtidssatsning mot basverksamheten i de extremt viktiga sektorerna vård, skola och omsorg. Varför ställer man inte framtidssatsningen mot exempelvis administrationen eller effektiviteten i det politiska systemet?
Diskussionen om kultur tenderar relativt snart handla om tycke och smak. Gillar jag kultur. Gillar jag opera eller är det dansband som gäller. Vad är det som är politiskt korrekt i mitt sammanhang. Kanske sport, kanske opera. Kanske både och.
Egentligen är just mitt intresse ointressant. Det handlar om att skapa en intressant mix som attraherar så många som möjligt. Det handlar om att skapa en mix som attrahera människor utanför kommunens gränser att besöka, kanske flytta hit eller etablera en verksamhet.
I diskussionen får man ibland intrycket att de ekonomiska resurser ett samhälle har till sitt förfogande är absolut. Att det skulle finnas ett antal pengar som ska fördelas runt och vinner någon så blir en annan förlorare.  Nu är det så att vi inte lever i ett system där staten varje år delar ut en summa pengar som alla ska hålla sig till. Nej, vi befinner oss i en marknadsekonomi där den ekonomiska resursen är dynamisk. Jag påstår inte att det är lätt, men den är påverkbar.
Ett lysande exempel är Haparanda/Torneå. Tv å tynande orter i respektive länder som genom att omdefiniera sina positioner gick från att vara perifera till att vara centrala i Sverige-Finland.
Ett enskilt år kan det givetvis vara så att resurserna måste prioriteras mellan ett antal angelägna projekt. Men över tid har ett samhälle också möjlighet att genom kloka satsningar skapa större resurser. Det borde vara en självklarhet för Umeborna som kan se tillbaka på mycket framgångsrika år där samhället har växt tackvare inflyttning och etableringar.
Det mesta i Umeå påminner om vilken annan stad som helst. Det basala behoven är täckta, det finns en industri och sedan ett expanderande universitet. Men det finns någonting mer. En aura av tillväxt och attraktionskraft. Jag är fullständigt övertygad om att det sistnämnda ofta fäller avgörandet när folk flyttar eller en verksamhet ska etableras. Eftersom det är människor som fattar besluten så går det bara vara rationell till en viss gräns, sedan är den magkänslan som avgör – x-faktorn.
I x-faktorn ryms mycket men det handlar om att skapa en attraktiv livsmiljö. Idagens samhälle räcker det inte med att täcka de basala behoven. Möjligheten att njuta och utöva musik, konst, sport är väsentliga, till och med avgörande.
Att måla upp motsatsförhållande mellan x-faktorn och exempelvis vården är feltänkt. Långsiktigt ger en ökad x-faktor möjligheter till bättre vård, skola och omsorg.
Innebär detta att satsningar inte får ifrågasättas? Nej, givetvis ska de diskuteras och kunna ifrågasättas. Allt ska tåla en kritisk granskning och livlig diskussion men oftast är det bra att vara överens om hur terrängen ser ut innan man tar ut en ny kompassriktning.
 
Trevlig helg
Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare

Kampanj för lägre puls

Av , , 1 kommentar 0

Jag nådde maxpuls i fredags.

Tyvärr kan jag inte påstå att den nåddes då jag lufsade på i skogen runt Lidingö efter konferensens slut. Nej, den nåddes i ett helt annat sammanhang.
Stockholms trafikinfarkt drabbade mig på väg hem. Efter en oerhört långsam och stressig transport med smårusande klampande, taxiåkande, tunnelbana och taxiåkande nådde pulsen oanade höjd er. Som absolut sista passagerare damp ned i mitt säte på Bromma. Utan medresenärerna Anders och Anette hade jag strandat. Kanske hade jag suttit kvar i bilköerna fortfarande. Åtminstone kändes det så.
Dagen innan var det ungefär samma situation. Klockande tickade medan köerna växte eller åtminstone stod still. Lämpligt nog fick jag då lyssna på nyheten att regeringen satsar 27 miljarder på förbifart Stockholm. Där och då kändes investeringsbeslutet som en självklart. Investeringarna måste till för att lösa Stockholms trafikproblem. Om sedan just denna investering är den rätta överstiger min kunskap men att det krävs insatser torde vara ställt utom tvivel.
Min förhoppning är att vi med vår artikelserie Vägupproret når samma förståelse. Dåliga vägar och sänkta hastigheter är också betungande och stressande. Oavsett om pulsen går upp på vägen från Lidingö eller Bjurholm är det för mig en självklarhet att investeringar måste till. Att vi kan transportera oss på ett vettigt sätt måste vara en prioriterad uppgift för staten. Transporterna och kommunikation är idag en nödvändighet både för samhället, näringslivet och den enskilde.
Jag oroas dock att vi bevittnar ett nationellt Svarte Petterspel kring infrastrukturen och vi vet vilka som sitter med det sämsta kortet – färre väljare.
 Därför är det viktigt för VK att beskriva situationen, dess konsekvenser och självfallet ge vår läsekrets att själva uttrycka sin syn. En del kallar detta något nedlåtande för kampanjjournalistik. Och så är nog fallet. Det är en kampanj för att lyfta fram ett problem som alla i vår region känner till. I den här frågan tar vi ställning för vår region. Att det skulle vara negativt har jag svårt att förstå.
Tvärt om så är det roligt är att se läsarnas kommentarer och engagemang. Att vägnätets standard berör Västerbottningen är varken konstigt eller överraskande. Men likafullt är det roligt och uppmuntrande att se.
Kampanjjournalistik är ett alldeles utmärkt publicistiskt grepp. Speciellt när det rör sakfrågor som berör vår läsekrets och region. Faran är när kampanjerna riktar sig mot enskilda. Dessa journalistiska insatser får snart en besvärlig bismak.
 Men att driva kampanj för ett vettigt vägnät känns idag alldeles utmärkt.
Trevlig helg!
 
Sture Bergman
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Presentation

Sysselsättning: Chefredaktör
Familj: Särbo Catharina. Barnen Elin, Agnes, Elin och Sophia och bretonen Tilda.
Bil: Audi Q5.
Fritidsintressen: Jakt och lerduveskytte.Även om det mest blir snack.
DÃ¥ligt samvete: Motionen.
Favoritplats: Lillpite.
Favoritmat: Husmanskost.
Favoritdryck: Mjölk och vatten.
Favoritordspråk: Utan tvivel ä man inte klok (Tage Danielsson)
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se