Hur ska detta sluta….

Av Suzanne Westerlind, 19 maj 2010 kl 19:37, 6 kommentarer

4

Läser i dagens DN om en man som var för sjuk för att anmäla sig till arbetsförmedlingen och nekades sjukpenning….

Ur DN:

En 34-årig man från Norrköping hade precis avslutat en anställning. Under natten blev han akut sjuk och vårdades med dränage i lungan på sjukhus. Men mannen hann inte anmäla sig som arbetslös och därför nekades han sjukpenning.

När fallet prövades i länsrätten fick mannen rätt till sjukersättning. Men Försäkringskassan överklagade och nu har kammarrätten valt att upphäva länsrättens dom.

Emelie Sandvad

[email protected]

Hur ska detta sluta det känns som om allt är in absurdum nu från den ena ytterligheten till den andra….

Finns det inte kvar någon som helst empati i samhället längre. Klimatet blir bara hårdare och hårdare och de som drabbas är nästan alltid de svaga och sjuka. Denna häxjakt på sjuka som kom till stånd pga av massmedias snevridna och uppsjåsade artiklar om "fusket" som resulterade i dagens hårdnackade regler….

Sverige har blivit ett okänsligt opersonlig land där pengarna styr vem som ska må bra och vem som ska slås ut…det kanske inte var helt bra förr men det är definitivt inte bra idag någonstans måste det finnas ett mellanläge där man inte slår benen under människor…

Sysselsättning: Före detta Scenkonstkonsulent hos Riksteatern Vilhelmina, numera glad pensionär, aktiv med uppdrag i politiken och olika kulturföreningar

Familj: Man, barn, barnbarn, bonusbarn, bonusbarnbarn och bonusbarnbarnsbarn

Bor: Villa i centrala Vilhelmina

Bil: Kia Rio 2015.

Annars använder jag mina fötter för transporter.

Husdjur: Aske en glad och trevlig liten kille på 2 år.

Barndomsminnen: Somrarna hos min gammelmoster Elsa i Idvattnet med allt vad det innebär att vara barn på landet sommartid.

Bästa minne: När vi skulle ha Lars Norén föreställning "Personkrets" och fick riva en vägg i sporthallen för att få in den. En uppståndelse som det fortfarande pratas om runt om i Sverige.

Favoritmat: Thailändskt och Sushi, äter gärna vegetariskt

Smultronställe: Stockholm med all sin kultur eller en kantarelltur i Gielas smäller lika högt.

Avkoppling: Promenader, böcker och musik.

Semester: Tillbringar jag gärna på någon grekisk ö, i asien eller på trädgårdstorpet där jag har mitt lilla torp och kolonilott

Bästa egenskap: Lätt för att prata med människor, hålla många bollar i luften. Brinner för det som intresserar mig. Uthållig. Kreativ.

Fem i topp - det bästa med Vilhelmina.

1. Närheten till naturen med sjöarna och fjällen. Inte för inte att vi har devisen "Vilda Vackra Vilhelmina

2. Tryggheten för våra barn och att växa upp i ett samhälle med närheten till ett brett socialt kontaktnät.

3. En av Sveriges största kultur kommuner som många ser som ett föredöme. Vi har fantastiska kulturbyggnader och otroligt aktiva kulturföreningar.

4. Ett rikt föreningsliv, ett fantastiskt Folkets hus och bra idrottsanläggningar visar att man värnar om nerven i ett samhälle.

5. Närheten till allt, med Stockholm 1,5 timme bort med storstadspulsen och ändå närheten till naturen, att kunna sitta på en fjälltopp och njuta av ensamheten.