Sjuk…..då kan du få sparken….

Av , , 10 kommentarer 5

Jag blir skrämd när jag hör på nyheterna att en stor del av våra kommuner och landsting "sparkat" människor som är långtidssjukskrivna pga av de nya reglerna som regeringen infört.

Det visar på det nya samhället, är du inte frisk , har arbete och kan klara dig själv så faller alla skyddsnät omkring dig. Då hamnar du i det numera berömda utanförskapet…vilket ord…utanförskap…

Läser även i tidningen att Socialnämnden i Vilhelmina begärt ytterligare 13 miljoner för att klara sin verksamhet…hur kan det komma sig att man nu inser att 13 miljoner fattas…..men det är klart att nån koppling till minskade kommunala intänkter som skatteutjämningsbidrag görs naturligtvis inte.

Igår skrev jag om Ulla Wiklund från Myndigheten för skolutveckling som föreläste i Lund. Hon berättade bla att hon åkt ut ganska mycket och arbetat med skolor där man haft låga betyg bland eleverna och där skolorna hamnat i ett slags moment 22. Jag tänkte omedelbart på vårt eget högstadium som hängts ut i tidningar och bloggar.

Hon visade att genom införande av estetiska läroproscesser i skolan så ökade studieförmågan hos eleverna och därmed förbättrades betygen. Genom nya sätt att arbeta så blev motivationen både hos lärare och elever högre och därmed blev alla resultat rejält förbättrade.

I vår kommun så tycker uppenbarligen inte de styrande politikerna att varken kultur eller fritid är viktigt, det pratas så mycket om att allt ska vara lagstadgat. Men ett samhälle behöver mer än lagstadgad verksamhet för att fungera. Människan behöver stimulera båda hjärnhalvorna för att må bra.

Ett roligt exempel på detta är det samarbete som vi och Fritidsgården ska göra i höst tillsammans med ungdomar. En ungdomshelg fylld av kultur och aktiviteter. Vi har bjudit in alla Länskulturkonsulenter att hjälpa till och det kommer att bli en helg med massor av workshops, aktiviteter, kulturinslag, konserter, disco m m  och det är ungdomarna som bestämmer innehållet , vi tillhandahåller ett "smörgåsbord" att välja från eller få idéer till något annat.. Till detta bjuder vi in alla fritidsgårdar i inlandet att komma med sina ungdomar. Helgen är spikat till den 17-19 september.

Det kallar vi friskvård för ungdomar. ..

Borta bra men hemma bäst…

Av , , Bli först att kommentera 5

Äntligen hemma från min "vecka" i Lund/Malmö. Det har varit vidrigt kallt och jag har frusit ordentligt. Trots detta har jag njutit av vårens prakt med alla tulpanrabatter och blommande vårträd.

Jag har sett en mängd barn/ungdomsföreställningar som blivit utvalda av en jury att få visas under Bibu – scenkonstbiennalen för barn och unga som vartannat år görs i Lund. Extra glad blir jag när det visar sig att våra barn/ungdomar fått se flera av föreställningarna här hemma.

Jag har lyssnat på flera seminarier och två stycken utmärkte sig som speciellt bra tycker jag, det ena var en föreläsning med Ulla Wiklund som under rubriken "När kulturen knackar på skolans dörr" Ulla har en gedigen bakgrund som lärare och forskare i Stockholm i rytmik, metodik, didaktik och pedagogik, hon har undervisat i både för- och grundskola, hon har även varit undervisningsråd på Skolverket/Myndigheten för skolutveckling med ansvar för regeringsuppdragen om bla Kultur och estetik i skolan.

Hon är en otroligt inspirerande föreläsare och visar på forskning som säger att skolor som satsat på införande av estetiska läroproscesser i skolan också höjer studieresultaten hos eleverna. Kanske något för Vilhelmina kommuns politiker att tänka på när man så krasst skär bort både kulturskolesatsning och estetprogram.

En annan otroligt intressant föreläsning handlade om African Cinderella – ett projekt mellan Riksteatern i Sverige och National Theatre of Ghana. African Cinderella är en musik- och dansföreställning med 16 dansare/skådespelare(musiker på scen alla från Ghana. En av västafrikas mest ansedda dramatiker och teaterchef Efo Kodjo Mawugbe skrev manus och Franscesca Quartey från Sverige regisserade. Vi fick på seminariet höra hur projektet gått till och varför man gjort detta samarbete.

I Ghana är ca 8 miljoner av 23 miljoner innevånare barn under 15 år. African Cinderella är en askungesaga sedd ur Ghanas synvinkel, här är det en verklighet för en stor del av barnen att leva och bli behandlade som askungen och med föreställningen ville man låta barnen bli sedda,visa att de har ett värde och berätta om FN:s Barnkonvention..

Vid premiären av African Cinderella på Nationalteatern i Accra sågs den av 1 500 barn. Barnen och deras gensvar var otroligt. Kommentarer som stödde och hejade på Askungen ljöd under hela föreställningen och när hon väl började säga ifrån, så reste sig delar av publiken upp och jublade!

 

I höst har ensemblen, med 16 ghananska skådespelare, möjlighet att turnera i Ghana igen. Turnén blir av tack vare gageintäkterna från Riksteaterns föreningar som köpt in föreställningen under våren.Och för att ännu fler barn ska kunna se föreställningen till hösten har en insamling startats.

Genom att SMS:a GHANA 27 till 72910 skänker man 50 kronor och ger därmed fler barn i Ghana möjlighet att gå på teater och uppleva att de har ett värde och de har rättigheter. Du kan också läsa mer på Plans hemsida: http://plansverige.org/nyheter/tillsammans-med-riskteatern-satter-plan-barns-rattigheter-i-fokus. Det här är bara ett exempel på hur två världar kan mötas kulturellt och hur väl det kan slå ut.

I söder försvann våren med Norrlands ankomst..

Av , , Bli först att kommentera 4

det är nästan så att man tror att det är orsaken. Kallt blåsigt och nog hade yllekappan varit bra att ha med sig men inte trodde jag att det skulle kännas kallare än hemma nere i Skåne. Desto mer värme finns i alla möten som sker här nere på Bibu Lunds scenkonstbiennal för barn och ungdom. Här får vi se massor av bra föreställningar för barn och unga, lyssna och delta i intressanta seminarier och möta kulturmänniskor från hela världen.

Lite tungt att släpa omkring på en arm med en gipskena på är det dock, så några speciellt sena kvällar blir det inte bara så att ingen tror att det har med åldern att göra. Men det är intensiva dagar och massor med intryck som ska bearbetas.

Det är alltid stimulerande med dessa möten och på nåt sätt den kompetenshöjing som vi kulturarbetare behöver för att bli bättre i våra olika professoner. Alla yrken inom scenkonstområdet har ju med människor och möten att göra och vi vill ju alla att det kulturella mötet ska ge avtryck i varje människa som får möta den genom oss oavsett om det är regissör, koreograf, dansare, skådespelaren musiker eller som jag administratör

Men det bästa är nog ändå när barnen får möta bra kultur och se det engagemang och intresse som väcks i barnet, då blir man väldigt stolt över sitt arbete….för om ett  barn inte gillar det man erbjuder så struntar dom totalt i alltihop och går….det kan man kalla kritiker om någon….

Jag ska möta våren i Lund..

Av , , 2 kommentarer 5

Imorgon åker jag till Lund för att vara med på scenkonstbiennal för barn och unga eller Bibu som den kallas. De är fyra år sedan jag sist hade förmånen att få vara med. Under biennalen kommer det bästa av barn och ungdomföreställningar att visas och det blir en mängd intressanta seminarier som jag ska lyssna på.

Att sen få ynnesten att åka till Skåne när våren står i sin fulla prakt är ytterligare ett plus, det tackar man inte nej till när det snöar här hemma. Det enda trista är att jag lyckades med bedriften att halka omkull och resultatet blev en gipsad vänsterarm, tur i oturen så bröt jag inte armen men fick en spricka som gör nog så ont.

Ibland undrar jag varför jag flyttade hem igen en gång i tiden, jag som inte tycker om kyla och vinter, men jag inser att det är för den tydlighet vi har med årstiderna. Mina vänner nere i Skåne har fortfarande problem med mörkret och de långa vintrarna med idel regn och slask.  Så då föredrar jag våra vintrar som ändå är ljusa med all snö.

Jag har upptäckt Skype, vilken fantastisk uppfinning. I påskas blev jag bedrövad när mitt yngsta barnbarn inte kände igen mig när vi inte setts på två månader. Hon var väldigt reserverad och undrande eftersom hon kände igen min röst och när man är tio månader så är två månader en stor del av hennes liv.

Men nu pratar vi med varann på Skype ett par gånger i veckan och då känns det betydligt bättre för nu känner hon igen sin mormor och pladdrar på ordentligt när vi "ses". Nu ska jag avsluta dagen med att mina tre barn med familjer ska äta tårta hos mig och imorgon bär det av till flyget kl 06.00 för vidare färd mot våren i Malmö/Lund