Senhöst, kick-off och förbindelserna med Finland

Under helgen som gick kom snön och stängde naturens skafferi. Sista älgjakten var framgångsrik. Samtidigt minskar ljuset och när snön kommer förändras och tystnar naturen. Någon enstaka hackspett och så rehållningen förstås, alltså korpen bryter skogstystnaden. Egentligen fantastiskt hur snö och upplega förändrar akustiken.

Nu två dagar senare slaskar det. Klimatförändringarna märks mest på hur senhösten och vintern förändrats. Knasterkyla och kallsnöföre är numer bristvara i vårt nordliga rum. Jag vill jobba vitt, inte svart.

Jobbat ett dygn med en kick-off med medarbetare på rehabmedicin. Vi har nya driftråd som ska få chansen att jobba direkt i vardagen, med snabba beslut och samtidigt engagera fler i jobbet. Landstingets ekonomi är kämpig och jag hoppas vid alla sunda vätskor att de fyra norra landstingen hittar en klok väg fram till en stor sjukvårdsregion. Jag lovar att medarbetarna är sporrade av att slå vakt om spjutspetsvården och göra den jämlikare i norr.

Egentligen skulle norra Sverige bygga starkare allianser mellan Norge-Sverige-Finland. Temat var upp härom veckan när Forum Norra Sverige träffades i Skellefteå. Forskning, sjukvård, kultur, turism basindustrin, högteknologi m.m. kan befrukta varann. Det finns exempelvis kvar gränser för hur våra forskningsstiftelser får finansiera projekt i grannländerna. Vi var några som i debatten lyfte öst-väst perspektivet. Riv gränserna.

Och bevara Kvarkentrafiken. Fullmäktige i Wasa har tufft nog spretat emot när det gäller färjebolaget. Och egentligen är det en fråga om var kvarkentrafiken ska landa på finsk sida. Uthamnar ger ofta bästa frakttiderna. Och under kommande 30 år är färjan det enda möjliga fast så kort bit som möjligt. På söndagkväll ska Centerpartiets fullmäktigegrupp besöka Umeå Hamn och gräva ordentligt i hamnpolitiken. Vi behöver varann på ömse sidan Kvarken.