Appropå debatten om Umeå och 200 000 målet: Framtidstro får inte övergå i högmod och girighet!

Igår deltog jag i Vilhelminakonferensen Kraftsamling i inlandet. Samtidigt kablades signalerna från Umeå om målet att växa till 200 000 invånare. Det är lätt att inse risken för konflikter.

Professor Jan Ewert Nillson visade effektivt att inlandets kommuner just nu växer som aldrig förr. Arbetslösheten sjunker till rekordlåga nivåer. Det är uppenbart att problemet med brist på allsidig arbetskraft dyker upp riktigt snabbt. Arbetsförmedlingarna behövs för att ragga folk till inlandet, inte ifrån.

Umeå behöver för sin del växa för att nå den s k kritiska massan och kunna erbjuda bredd och innovativa miljöer. Umeå behövs som både motor och broms. Samtidigt är det viktigt att Umeås ambitioner inte övergår i högmod och girighet – två av de sju dödssynderna. Då kan alltihop spricka – både för Umeå och inlandet.

Det är både enfaldigt och nödvändigt att prata om befolkningsmålen. Men viktigt hur vi gör det. Centerpartiet har i många år hellre lyfta Umeåregionens mål 185 000 istället för Umeås 150 000. Det är bättre att prata om regionens 200 000 än bara Umeå.

Jan Ewert Nilsson missade inte chansen att säga att politiken egentligen har lite att säga till om. I grund och botten är det enskilda männsikors förmåga att hitta platser som ger både trygghet ocg utveckling som är avgörande. Ingen klok människa flyttar till områden som inlandet eller Norrland. Däremot flyttar man till platser med trygghet och space. Man flyttar till Kittelfjäll, Kasamark, Ön eller City.

Dessutom byter eller kompletterar man många gånger under livets gång. Skog och natur, vatten, tätort och landsbygd. Vi pendlar emellan utan att bry oss om kommungränser eller byråkratgränser.

Framtids branscherna är gemensamma för Umeå och inlandet. Energin i framtiden, förädlig av basresurser, turism, den stilla naturen, bra kommunikationer. säkra IT- nätverk, kultur och tradition samt trygghet med frihet från den vardagliga kriminaliteten.

Konsten framöver blir att kombinera förutsättningarna för en utveckling i både inlandet och i Umeå. Att se till att resurserna kan nyttjas gemensamt och inte minst att göra möjligheterna synliga. Framtiden handlar väldigt lite om var försäkringskassan har kontor men väldigt mycket om hur service och arbetsliv kan utvecklas överhuvudtaget. Samsas om serviceen.

Härom kvällen pratade vi med Universitetets ledning om att förädla distansstudier till verkliga möten och upplevelser samtidigt som den moderna tekniken låter oss jobba world-wide. Umeå kan gå i spetsen för detta.

Jag vill att Umeå visar ödmjukhet och framtidstro. Det är den vinnande strategin.