The way I see it

Tioårsjubileum

Nu har jag äntligen blivit ordentligt förkyld!
Kanske låter konstigt att skriva "äntligen", men det är skönt att inte bara gå runt med "halvont" i halsen och "halvsnuva", utan att det faktiskt blir ordentligt nu, så att jag kan satsa på vila och att bli frisk.

Kände på mig att jag kanske inte skulle komma mig upp ur sängen i dag, så i går kväll städade jag upp och diskade bort allt. Nåja, fick mig upp ur sängen i alla fall, inte mycker mer än så, men lite har jag fått gjort i alla fall.

Dagens roligaste var i alla fall att få ett brev om en klassåterträff tio år efter högstadiet. Mamma skrattade högt åt att ha en sådan gammal dotter, vilket inte direkt fick mig att känna mig bättre till mods.
Det är heller inte det som känns värst. Att det är tio år sedan högstadiet känns förståeligt, var ju "hur länge sedan som helst" jag gick högstadiet. Det galna, för mig, är att det om bara tre år är tio år sedan jag gick ut gymnasiet. DET är galet – jag tog ju just studenten, vart tog åren vägen?
I vilket fall som roade jag ju mamma och att få människor att skratta är ju alltid positivt, hrrm…

 

Passande nog landade just nu en 1177-bilaga i min brevlåda med texter som "vårda dig själv" och "5 om dagen" (frukt och grönsaker). Well, what more to be said: Our Lord works in mysterious ways. 😉
Bäst att börja läsa och lära!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.