Etikett: LRF

Gala som uppmärksammar näringslivets betydelse

Av , , Bli först att kommentera 13

Vännäsgalan 2014 är nu över. Ett nytt och lyckat arrangemang som jag hoppas får en fortsättning. Föreläsningarna under dagen gav inspiration och tankar inför framtiden i arbetet för att skapa samförstånd och samarbete mellan kommunen och näringslivet. Prisutdelningen med den fantastiska trerättersmenyn blev en stor behållning.

Stort TACK till alla som gjort detta möjligt. Ingen nämnd och ingen glömd.

Det är viktigt att i alla sammanhang lyfta näringslivets betydelse för att vara en attraktiv och framgångsrik kommun. Näringslivet är grundbulten för resursrsskapandet i samhället och därmed den enskilt viktigaste förutsättningen för en fungerande välfärd. Utan näringslivet och dess medarbetare finns lite och inget att fördela för politiken.

Det är då viktigt att vi årligen uppmärksammar företag och företagsinitiativ som har lett till utveckling och tillväxt. Med det inte sagt att övriga företag i kommunen inte gör det. Att det sen kan ske under trevliga former som på gårdagens Vännäsgala tycker jag är bra. Mötesplatser som Vännäsgalan skapar kontakter och förståelse.

Årets vinnare är alla goda exempel på betydelsen av företag, organisationer och ideella krafter som tillsammans är goda ambassadörer för Vännäs kommun och som utvecklar vår kommun. Jag vill därför rikta ett stort GRATTIS till Kaj Johanssons Åkeri och Glassbonden som årets företagare samt Vännäsdagarna som årets ambassadör.

Centerpartiet i Vännäs har under många år delat ut pris till årets företagande kvinna. Det är då extra roligt att vårt pris och vår pristagare får den extra uppmärksamhet som galan möjliggör.

Årets företagande kvinna är Helena Ågren som tillsammans med sin man Tomas har trott på sin affärsidé och vågat göra satsningen för att skapa företaget Glassbonden.  

Helena är en värdig vinnare då hon med sitt engagemang och sin målmedvetenhet har visat på ett stort entreprenörskap vilket är den enskilt viktigaste egenskapen för att lyckas.

Helena har med sitt och Tomas företag visat att med nytänkande kan även ett jordbruksföretag med mjölkproduktion vidareförädla en produkt som skapar mervärde. Det nytänkandet har också hjälpt till att hålla ett öppet landskap i Vindelälvsdalen som därmed gör området och kommunen attraktivare.

Med ett bra och välkomnande bemötande har också Helena och Glassbonden gjort Selet till ett utflyktsmål för både Vännäsbor och besökare utifrån.  

Låt matsalen bli lektionssal

Av , , 2 kommentarer 23

Jag läste idag en ledare som handlar om att öka elevernas intresse för mat genom att ge dem information om vad de serveras. Ledaren fick mig att tänka på projektet EKO-nära skolmat som Vännäs kommun genomförde på Pengsjö skola 2011-2013. Ett EU-finansierat projekt via Leader Urnära.

Eleverna i Pengsjö skola fick äta hemlagad mat. Allt från köttet på tallriken, bär från skogen till potatis och grönsaker som var lokalproducerat. Köttet som köptes in hade eleverna fått följa från bondens ladugård till att portionen serverades på tallriken. Matsedeln var anpassad till vilka råvaror som var mest aktuella sett över årstiderna. Alla åt med god aptit och svinnet var minimalt.

I lektionssalen är det undervisning i miljöfrågor, i matlagning och i hälsokunskap men när barnen lämnar lektionssalen och kommer till matsalen saknas oftast en möjlighet för barnen att bedöma vad som serveras, inte minst ur djurskyddssynpunkt. Barn är vetgiriga och vill lära sig allt om maten ur alla aspekter. Barn lärde sig känna skillnad på hemlagat och halvfabrikat. Detta var slutsatser som kom fram i slutrapporten från EKO-projektet.

Skolmatsedeln ger ingen innehållsdeklaration och ingen upplysning om vart maten kommer ifrån, vem som har producerat den eller vilka tillsatser den innehåller. Med andra ord så saknas det en ursprungsmärkning av skolmatsedeln. Låt matsalen bli en lektionssal där eleverna får undervisning om allt detta.

Centerpartiet har till kommunfullmäktige lämnat in en motion om att kommunen ska köpa in mer av lokalproducerad mat och att en matpolicy ska tas fram med tydliga miljö-kvalitets- och djurskyddskrav. I den matpolicyn ska också tydligt framgå vikten av att i matsalen lyfta in kunskapen om hur maten produceras och vad maten innehåller. Med andra ord ska maten som serveras vara ursprungsmärkt.

Det är närodlad politik. En politik som Centerpartiet står för.

 

 

 

 

Ett välkommet uppvaknande av S i Vännäs

Av , , 2 kommentarer 26

Gläder mig över att majoriteten (s) i Vännäs äntligen upptäckt vad som är på väg att hända med våra producenter av mjölk, kött och ägg och därmed bjudit in till samtal med dessa. Producenter som har en situation där många arbetstimmar och dålig lönsamhet är vardag. Producenter som tvingas konkurrera med kollegor inom EU som har helt andra spelregler vad gäller lagar och krav än den svenske bonden har att förhålla sig till. Sveriges höga krav på djurhållning och djurskydd skiljer sig markant ifrån omvärlden.

Under dessa förutsättningar avvecklar många äldre bönder sina djurbesättningar och få yngre vågar satsa. Medelåldern hos bönderna i Vännäs ligger på 56 år och det indikerar på vart näringen är på väg.

Jag har själv förmånen att få delta i samtalen med de lokala livsmedelsproducenterna och delar kommunalrådets uppfattning om att det är en lång väg att vandra men det viktiga är att vi från politiken tar del av näringens kunskaper om och synpunkter på den verklighet de lever i och vad vi riskerar om inget görs. Viktigt också att kommunens anställda får den politiska signalen om hur vi ser på dessa frågor och att kommunen i sina upphandlingar ska, utan att gå ifrån gällande lagstiftning, möjliggöra upphandling av lokalproducerade livsmedel. Det får nu inte bara bli samtal utan även verkstad av detta.

Centerpartiet har under lång tid, både nationellt och lokalt, uppmärksammat frågan och i olika sammanhang påtalat den oro vi känner.

Centerpartiet i Vännäs har till fullmäktige lämnat in en motion som yrkar på att kommunen, i sina upphandlingar, ska köpa mer lokalproducerad mat samt att kommunen ska ta fram en mat policy med tydliga miljö- kvalitets- och djurskyddskrav på det som upphandlas inom området livsmedel.

Med färre jordbruksföretag riskerar också det öppna landskapet att försvinna. Kommunens attraktivitet för landsbygdsboende minskar. Dagens välskötta åkrar och öppna landskap är viktiga förutsättningar för att människor ska bosätta sig och finna den livskvalité som landsbygden erbjuder.

Jag hoppas också att majoriteten (s) har förstått att en självförsörjningsgrad som understiger 50 % av landets livsmedelsförsörjning inte är långsiktigt hållbart. En situation som riskerar att försätta landet i en bristsituation om oro i omvärlden snabbt skulle förändra förutsättningarna att importera livsmedel. Med händelserna i Ukraina blir vi påminda om hur instabilt världsläget är och hur fort dagens förutsättningar kan ändras.

Näringslivspriset, viktigast är nog uppskattning

Av , , Bli först att kommentera 10

Summerar dagens fullmäktige. Ett ärende som förorsakade många inlägg var inrättandet av ett näringslivspris. C stödde förslaget men backade på den del av priset som handlade om att priset ska innehålla en prissumma på 8000 kr. När C i Vännäs årligen delar ut priset till ”Årets kvinnliga företag” så har vi tyckt att ett omnämnande, en motivering och ett diplom är den nivå vi vill lägga oss på. Pengar saknar nog betydelse i det sammanhanget.

Vi har noterat glädjen hos pristagarna över detta upplägg och att det har räckt som bevis på uppskattning för vad de åstadkommer. Vi närmare eftertanke tycker vi att priset ska spegla vår uppfattning och vårt innehåll oavsett om priset kommer från C till ”Årets kvinnliga företagare” eller från kommunen som ett näringslivspris.

Det är viktigt och bra att priset inrättas. Det handlar om att bygga broar mellan kommunen och näringslivet. Näringslivspriset är ett bevis på den betydelse näringslivet har för att utveckla kommunen.

Lennart Holmlund (s) vilseleder bönderna

Av , , Bli först att kommentera 24

Som ett svar på min blogg om att ”svenska bönder går på knäna” skriver Lennart Holmlund (LH) i en bloggtext den 12 februari att det är den svenska jordbrukspolitiken som är den största boven av alla och påminner om att i den regeringen sitter centerpartiet med.

LH skriver också att när det gäller vad man vill ha för stöd till jordbrukspolitiken så är det regeringen som förhandlar om den och inte kommunerna och att den borgliga regeringen har inte kunnat förhandla fram att vi har ett jordbruksstöd som har en försörjningsgrad av livsmedel som kanske kan komma upp till 75 %.

Jag tycker LH:s anklagelser om orsakerna, mot alliansregeringen i allmänhet och centerpartiet i synnerhet, haltar betänkligt när man granskar socialdemokraternas förda jordbrukspolitik i europaparlamentet och den skuggbudget som Stefan Löfven presenterade i september 2013.  

Socialdemokraterna går hårt åt oss centerpartister för att EU-medlen under kommande programperiod 2014-2020 minskas. Det de inte berättar är hur socialdemokraternas europaparlamentariker agerade när det kom till beslut i EU. Ett exempel är EU-parlamentarikern Göran Färm (S) som ville minska direktstöden med minst 20 procent under perioden 2014-20.

Då reformen för åren 2014-2020. röstades igenom röstade de svenska socialdemokraterna nej till större delen av EUs nya jordbrukspolitik. Skälet var att nedskärningen av jordbruksbudgeten inte blev större än 13 procent jämfört med den föregående sjuårsperioden.  Av CAP-reformens fyra delar röstade den svenska s-gruppen endast för den del som handlar om landsbygdsutveckling, och nej till både direktstöden och marknadsordningarna.

Socialdemokraterna har drivit på om att budgeten till landsbygden ska skäras ner med argumentet att hela EU-budgeten skärs ned och då borde pengarna gå till annat. Även Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson har krävt en halvering av EUs jordbruksbudget.

Så det du säger Lennart Holmlund står i bjärt kontrast med hur dina partikamrater agerar när det kommer till beslut i europaparlamentet.

Inte nog med det. I skuggbudgeten aviserar socialdemokraterna ett införande av en handelsgödselskatt på 300 miljoner per år. En slakteriavgift på 90 miljoner per år och en lastbilsskatt på mjölk- och slakteribilen samt alla övriga transporter till och från jordbruksföretagen inklusive rundvirkestransporter.

Min sammanfattning är att antingen är du dåligt uppdaterad om vilka beslut som dina partikamrater i europaparlamentet har tagit eller också går du inte i takt med ditt eget parti när det gäller den förda jordbrukspolitiken i parlamentet och uttalanden på hemmaplan.

Summerar man socialdemokraternas agerande i europaparlamentet och konsekvenserna av den jordbrukspolitik ni aviserat i skuggbudgeten kommer nog bönderna knappt att kunna gå på knäna utan hamnar förmodligen i liggande ställning.

Skärpning Lennart Holmlund.

 

 

 

 

 

 

Skolmatsalen bör inte vara en politisk arena

Av , , Bli först att kommentera 16

Så skriver Martin Moraeus, Ordförande LRF Dalarna, i ett debattinlägg i senaste numret av tidningen Jordbruksaktuellt.

Jag tycker att det är en mycket tänkvärd artikel där författaren på ett mycket bra sätt beskriver hur det borde fungera i våra skolmatsalar.

Han önskan är att:

Skolmatsalen fick fortsätta att vara en plats där eleverna får äta god och varierad mat, där en stunds avkoppling erbjuds, där goda samtal och god mat samsas. En plats där eleverna erbjuds både goda vegetariska rätter och goda kötträtter. En plats som är fredad från politisk och ideologisk manifestation.

Skolmåltiden skulle också kunna vara ett sätt att höja kunskapen om mat och hur maten produceras. Den lokale potatis­odlaren, grönsaksodlaren, mjölkproducenten eller köttproducenten skulle kunna komma till skolan och berätta om vad som serveras och hur det produceras. På så sätt höjs elevernas medvetande om mat och matproduktion. Kunskap är ju en förutsättning för att kunna göra medvetna val!

Kloka ord som vi politiker borde ta till oss och tänka på innan frågan om köttfria dagar och andra politiska utspel runt vad som ska serveras kommer upp på den politiska agendan.

I den politiska debatten bör vi istället diskutera och fokusera på  är hur vi kan förändra kommunens upphandlingsrutiner så att maten vi serverar i skolans och omsorgens matsalar kommer från och har smak av lokalproducerade råvaror.

Det är ”NÄRODLAD POLITIK”.

En poltik som CENTERPARTIET står för och vill se mer av i kommunpolitiken.

 

Svenska bönder går på knäna

Av , , Bli först att kommentera 20

Svenskt jordbruk dras med sjunkande lönsamhet (- 11 % mellan 2012 – 2013) vilket riskerar att leda till utslagning av stora antal svenska gårdar.  Lönsamheten inom svenskt jordbruk är därmed bland det lägsta i EU. Av 27 jämförda EU-länder har bara fem sämre lönsamheter i jordbruket än Sverige – Litauen, Danmark, Tjeckien, Lettland och Slovakien. Det visar statistik över företagsinkomst inom jordbruket 2012 från Economic Accounts for Agriculture (EAA).

Denna negativa utveckling har pågått under lång tid och har sin orsak i fluktuerande priser på världsmarknaden, framförallt för spannmål men beror också på de högre miljö- och djurskyddskraven som omger svenskt jordbruk.

Centerpartiets uppfattning är att denna utveckling är oacceptabel. Vår låga självförsörjningsgrad, mindre än 50 %, är inte långsiktigt hållbar ur ett miljöperspektiv. Risken finns att en bristsituation på mat uppstår om importen begränsas  på grund av händelser i vår omvärld. Dessutom hotas det öppna landskapet som alla förordar.  Nu är det viktigt att kommuner och landsting reviderar sina upphandlingsregler. Detta för att tydliggöra miljö- och kvalitetskraven vid all upphandling av råvaror för kosttillverkning och som också möjliggör en upphandling av lokalproducerade matvaror. Det handlar också om att vi konsumenter förstår allvaret i frågan och tänker på det när vi gör våra val i mjölk och charkdisken.

Nu gäller det att ställa krav på vår offentliga upphandling att välja svenska råvaror. Dagens regelverk gör det fullt möjligt att upphandla såväl närodlat som ekologiskt. Det är dags att kommuner och landsting går från ord till handling när det gäller kraven på leverantörerna. Om man säger att man vill värna om det svenska jordbruket så bör det också märkas vid upphandlingar. Svensk lagstiftning gällande miljö- och djurskydd ska därför vara ett oeftergivligt krav vid all upphandling.

Länsstyrelserna och strandskyddet

Av , , 2 kommentarer 21

Strandskyddet omfattar i dag så gott som varje bäck, dike och sjö i hela landet. Det innebär stora problem för många landsbygdskommuner som behöver skapa boendemiljöer i vackra naturområden för att locka till sig nya invånare.

Ska Sverige ha en levande landsbygd måste dagens onyanserade strandskyddsregler ändras på flera punkter. Problemet har varit känt under lång tid. 2009 beslutade därför riksdagen om lättnader i regelverket för att skapa landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) och därmed underlätta byggnationer i strandnära lägen. Så blev det dock inte.

Därför gav regeringen i fjol Boverket och Naturvårdsverket i uppdrag att presentera nya förslag till regeländringar för att främja landsbygdens utveckling. Men när en översyn nu har presenterats konstatera Sveriges kommuner och landsting (SKL) att myndigheterna inte har följt sitt uppdrag.

Ska det bli en utveckling på landsbygden måste det genomföras lagändringar som gör regelverket tydligt och nyanserat. Det hävdar SKL som nu har skickat ett yttrande till regeringen där förbundet framhåller att strandskyddsreglerna behöver ändras på minst tre punkter.

– Undantag för vattendrag och sjöar med lågt skyddsvärde måste regleras i lag. Det är inte rimligt att strandskyddet omfattar samtliga vattendrag och sjöar i hela landet.

– Kravet att nya hus i glest befolkade kommuner ska byggas intill redan befintliga byggnader måste tas bort. På många håll i landet finns det inga hus att bygga intill.

– Kommunerna måste få större inflytande över dispenser. De har bäst kännedom om vilka strandnära lägen som behöver skyddas och vilka lägen som är viktiga att bygga i för att främja landsbygdens utveckling.

Det är viktigt att Sverige har ett strandskydd som säkrar allmänhetens tillgång till strandområden och som värnar biologisk mångfald. Med ett fungerande regelverk kan detta harmonisera med landsbygdens utveckling menar SKL.

Jag delar SKLs synpunkter och hoppas att regeringen tar till sig dessa och föreslår lagändringar som tvingar länsstyrelserna att verkställa intentionerna i regeringens beslut om landsbygdsutveckling i strandnära läge.

Det är inte acceptabelt att ”regeringens förlängda arm” länsstyrelserna gör egna tolkningar och fattar egna motvilliga beslut som går stick i stäv med uppdragsgivarens (regeringens) intentioner. Följden blir att man försvårar för kommuner och regioner att tillåta byggnationer som bidrar till ökad tillväxt.

Försiktighetsprincipen ska givetvis råda där exploateringstrycket är stort t.ex. i kustnära miljöer och skärgårdar i anslutning till starka tillväxtområden. För stora delar av landet och speciellt i norra Sverige gäller inte detta och i det perspektivet anser jag att länsstyrelsernas agerande är helt oacceptabelt.

Kommunerna, sätt press på bankerna

Av , , Bli först att kommentera 17

I en artikel i VK den 16/12 påpekar artikelförfattarna problemet med att storbankerna, förutom Handelsbanken inte tillhandahåller kontanter.

Jag delar den uppfattningen då jag förstått att detta skapar stora problem i hanteringen av dagskassorna för handeln, restauranger, gatukök, turistföretag, frisörer m.fl.

För föreningslivet som ofta hanterar kontanter i samband med föreningsarrangemang är det också ett stort problem.  Då handlar det om allt från idrottsföreningar till fiskevårdsföreningar. Inte så roligt att som kassör tvingas förvara föreningens pengar i skrivbordslådan.

Konsumenterna i gemen är också en grupp som drabbas. Alla har inte eller vill inte betala med kort utan föredrar kontantbetalning. Bankomaten är för vissa inget alternativ. Vilken lösning finns för dem om inte bankerna kan tillhandahålla kontanter?

Här kan kommunerna samlat påverka utvecklingen i samband med offentlig upphandling av banktjänster.  Artikelförfattarna menar citat ”att Sveriges kommuner ska ställa krav på att banker som vill teckna avtal med kommunen att tillhandahålla kontanter till invånarna och företagen i kommunen”.

Bankerna – av alla institutioner – kan inte bara gradvis upphöra med kontanthanteringen utan reaktioner. Det kan inte bara fortsätta driva en utveckling som utarmar kommuner när handel och föreningsliv slås ut och som drabbar många konsumenter avslutar artikelförfattarna.

Kommunerna har hitintills inte reagerat på det som händer med storbankernas kontanthantering. Nu är det hög tid att reagera på ett handlingskraftigt sätt. Här kan också näringslivet agera i sina kontakter med banken.

Jag tycker man kan ställa samma krav från näringslivets sida och vara tydlig med att man kan tänka sig att byta bank om inte banken återupptar kontanthanteringen

Utebliven kontanthantering riskerar att negativt påverka handelns och lokalsamhällets utveckling vilket leder till en sämre service och lokal tillväxt

 

81 vägar tappar bidraget

Av , , 2 kommentarer 34

Centerpartiets uppfattning är att bidraget för enskilda utfartsvägar inte ska dras in.      Vi anser att beslutet försvårar förutsättningarna att leva och bo på landsbygden. Dessutom är det en rättvisefråga. Kommunens krav på medborgarna är i många frågor olika i jämförelse mellan tätort och landsbygd och förstärks då ytterligare med denna typ av beslut.

Sparförslaget har passerat både kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen.     I arbetsutskottet yrkade moderaterna på en indragning och i kommunstyrelsen kom samma yrkande från socialdemokraterna. Vårt yrkande i kommunstyrelsen om att bidraget ska vara kvar stöddes endast av kristdemokraterna.

I Vännäs kommun drabbas nu ett 80-tal utfartsvägar, totalt ca 30 km vägsträcka, av beslutet. Hur många medborgare som berörs vet jag inte men det handlar inte bara om en fastighet per väg. Vi anser att boende efter vägar som inte erhåller statsbidrag från Trafikverket till sommar- och vinterunderhåll har rätt till ett ekonomiskt bidrag från kommunen. Om bidraget uteblir drabbas de boende fullt ut för samtliga kostnader för att hålla vägen farbar sommar som vinter.

Dessa vägar är en viktig del i den infrastruktur som kommunens alla vägar utgör. Vägar som ska vara farbara för den samhällsservice medborgarna har rätt att få. Det handlar om posten, hemtjänsten, hemsjukvården, räddningstjänst mm. Dessutom är många av dessa vägar en tillgång för sommarstugeägare och det rörliga friluftslivet för att nå skog och vatten.

Inget bra beslut om man ser till landsbygden som en tillväxtfaktor i kommunen.

Tidigare har också sparförslaget om att dra in vintervägunderhållet för enskilda statsbidragsberättigade vägar diskuterats. En avisering till vägföreningarnas kontaktpersoner gick också ut innan kommunstyrelsens beslut var fattat vilket skapade stor irritation hos berörda medborgare. Tack vare rektioner från berörda och politiska påtryckningar innan kommunstyrelsen valde socialdemokraterna att inte lyfta frågan utan föreslog istället en utökning av budgetramen för Samhällsbyggnadsförvaltningen och då fick bidraget vara kvar. Bidraget för vintervägsunderhållet är räddat för 2014 men vad händer 2015 och framåt? Men däremellan är det ju ett val!

Presentation
  Född och uppvuxen i Orrböle, Vännäs kommun och bor fortfarande kvar där. Stort samhällsintresse, politiskt engagerad inom Centerpartiet och förtroendevald i kommunalpolitiken sedan början 80-talet. Dessutom politiska uppdrag i Region Västerbotten. Ledamot och kassör i distriktsstyrelsen för Centerpartiet Västerbotten. Fritidsintresse jakt
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Arkiv
Kategorier
Sök