Äntligen hemma från Fjollträsket

Två dagar i Stockholm räcker för att jag skall känna fjollsjukan komma smygande. Veckan inleddes med kommunala sammanträden å kommunalkontoret där jag med förundran kunde konstatera att villervallan fortsätter att råda. Dom som styr i kommunen vet inte åt vilket håll och vem som är skeppare. Inte heller vet dom hur en läckande båt skall tätas. Följden blir voteringar och reservationer. Att dessutom ’jäv’ används när den politiska ledningen inte vill eller vågar ta beslut gör inte situationen bättre. Torsdagen begav jag mig till Fjollträsket (Stockholm). Inte för kommunens räkning utan för bussbranchen. Två intensiva dagar väntade. Att vi sammanträdde när FN och Iraks ledamöter besökte huvudstaden gjorde inte framkomligheten bättre. Jag å vänninan (även hon styrelseledamot) klämde in oss i bussen från Arlanda till Stockholms City. Den resan brukar ta 40 minuter denna dag 90 minuter. Vägarna var fyllda av poliser och röda band och hänvisningar. Evigt viftande lade de om vägsträckningen gång på gång.Jag tyckte dom såg ut som vindkraftverk i all sin anbition att säkra färden för höga hövdingar från utlandet och en å annan från Sverige.. Jag svettades i min ’halv’ vinter jacka. Suck och stön äntligen äntligen framme. Vi går och tar oss något att dricka sa vänninan. Vi gick in på ett av fiken i centralen. När jag skulle betala mitt kaffe med dopp säger kassöen en ung man – skall du ha kaffet och den där bakelsen? Det är ingen bakelse säger jag det är en skorpa. Nä säger han det är en bakelse. En skorpa säger jag. Den unge mannen säger – föra helgen var jag och min mamma ute å fikade hon köpte en sådan där kanape som du. Även hon ansåg att det var en skorpa. Men när hon beskrev innehållet som är grädde och smör måste alla förstå att det är en bakelse och inte en skorp, – Jag ger upp sa jag och ilar i väg till bordet där vänninan sittter. Att jag alltid råkar ut för diskussioner med människor säger jag. Det är för att du ser ut som ett litet Rött troll säger hon. Där försvan alla mina illusioner. Jag får vara glad att Lille Boy och Andersson accepterar mig. Sammanträdet avslutades fredag eftermiddag och då hade vi bland annat diskuterat EU:s miljökrav, miljömålen för kollektivtrafiken, revederingar av förenignsstadgar och kollektivtrafikens oändliga möjligheter. SÅ TA BUSSEN TILL TÅGET och även Lille Boy kan följa med.