Umeås Kommunfullmäktige! Idag möts ni. I pauser bestäm stopp av överytors-Nannabad. Gör P-garage av grävd grop. Bygg bostäder ovanpå. Simhus-idé i friluftsmiljö och bad-lekland (nytt i Sverige) i handelsområde (Ikea?). Som julklapp och nyårslöfte till umeborna!

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeås Kommunfullmäktige! Idag möts ni. I pauser bestäm stopp av överytors-Nannabad. Gör P-garage av grävd grop. Bygg bostäder ovanpå. Simhus-idé i friluftsmiljö och bad-lekland (nytt i Sverige) i handelsområde (Ikea?). Som julklapp och nyårslöfte till umeborna!

Se här nedan.

SIMARENAIDÉ MED 25:A OCH SIMKANAL, DÄR 25:AN KAN ÄNDRAS TILL 50:A OCH UMEÅ FÅ SVERIGES FRÄMSTA OCH MEST INNOVATIVA SIMANLÄGGNING 150 – 200 MKR, HALVA NANNABADPRIS och äventyrsbad kan utvecklas i Holmsund.

Se därunder, reklam om Örebro och Gustavsviksbadet med 50:a och äventyrsbad (i friluftsmiljö) samt om lekland en knapp km därifrån.

FÖR UMEÅ KAN ETT KOMBINERAT BAD- OCH LEKLAND SKAPAS,  i handelsområde (Ikea?), i friluftsområde (Nydala?) eller vid Holmsunds Aquarena.

FÖR FRAMVÄXT OCH TILLVÄXT MED HOPP AV NANNABADSTOPP!

SImhus SImarena kansla

Nanna lekbusland

 

Umeås Badöverytor: 3 000 kvm P-ytor för 10 000 kr/kvm blev 3 000 kvm badhusytor för 30 000 kr/kvm! Utan KF-beslut – mot bolagsordningen!

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeås Badöverytor: 3 000 kvm P-ytor för 10 000 kr/kvm blev 3 000 kvm badhusytor för 30 000 kr/kvm! Utan KF-beslut – mot bolagsordningen!

Nedan är ur bolagsordningen för Umeå Badhus AB från Kommunfullmäktige i maj 2012. Där framgår tydligt att KF ”ska” ges”möjlighet” att avgöra principiella beslut och av ”större vikt”. Och vad kan vara större än stora ytökningar ingen begärt och inte kan redovisas i protokoll i kommunen eller badbolaget? Och att utöka från ett till två och nu tre plan, inte heller sagts.

BADUTR. 2500 m2 ÄV-BAD   LERSTENEN 1250 m2 ÄV-BAD   BADBOL. 850 m2 ÄV-BAD    TOTALT DRYGT 8000 m2           TOTALT 8300 m2                     TOTALT 11 300 M2               ETT PLAN                                          TVÅ PLAN                                             TRE  PLAN

Nannabad utrd lerst badb

Och ”principiell beskaffenhet” är väl

att minska på äventyrsdelen där önskan politiskt i KF december 2011 om ökning framfördes (och 2010 står det i badbolagets historik: ”Badet ska bli ett av Sveriges största upplevelsebad med 2 300 kvadratmeter.”, men är nu 850 kvm)  liksom

att plötsligt skapa relax i källaren pga ytor som blivit över (enl. badbolagspolitiker) samt bestämma

att det inte ska vara privata entreprenörer som driver ett Nannabad.

Men inget av detta har gått till fullmäktigeledamöterna att få ta ställning till som § 5, se nedan, anger.

Nanna budget 4MEN GENOM ATT BYTA P-YTOR MOT BADHUSYTOR OCH DÅ VISA PÅ ”BARA” TOTALÖKNING MED 550 KVM, 3 %, BLEV ÖVERYTOR PÅ 3 000 KVM, 35 %, INTE UPPMÄRKSAMMAT. NOTERA ÄVEN ATT BADBOLAGET ”FASTSTÄLLT” YTOR, DVS EJ GÅTT TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE! SE LÄNK OCH TEXT.

http://www.umeabadhus.se/nyheter/nyhetsarkiv/utformningochytoriumeabadhus.5.bbd155013df57aaeea303d.html

2013-04-16 Utformning och ytor i Umeå Badhus

Styrelsen för Umeå Badhus AB har nu fastställt utformning och ytor för den nya anläggningen i kvarteret Nanna. Ytorna har i förslaget ökats med närmare
3 000 m2 och uppgår för badhusdelen till totalt cirka 11 300 m2 vilket är en ökning med 2943 m2 från det förslag som har presenterats tidigare. Samtidigt har garagedelen minskat med 3000 m2 och kommer att rymma drygt 200 bilar. Den totala ytan har ökat med cirka 550 m2 (BTA).

MEN ÖVERYTORNA ÄR 3080 (BAD FELRÄKNAT 2943 NEDAN) + 490 = 3 570 KVM SOM KOSTAR 120 MKR OCH 4 MKR/ÅR DYRARE DRIFT, SOM 300 NYA DAGISPLATSER RESP NÄSTAN EN  FÖRSKOLEAVD. VARJE ÅR. FÖRMODLIGEN ÄN DYRARE PGA TRAFIKFARLIGHETER OCH MILJÖPROBLEM.

Nanna relax siffror

Umeås Badbolag underkänner sin egen planering, ökar ytor + 3000 kvm (=100 mkr) samt struntar i kritik för miljöproblem och sämre luft!

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeås Badbolag underkänner sin egen planering, ökar ytor + 3000 kvm (=100 mkr) samt struntar i kritik för miljöproblem och sämre luft!

Här är utdrag ur hemsidan på Umeå Badhus AB om badhus/simhalls-historik sedan Umeå simhall kom till 1970. Detta visar fyra saker.

Den ena är att det aldrig gått att få säker ekonomi för bad på Nannakvartet, både för tidigare Aktivariet och med stadsutvvecklingsprojektet där Lerstenen AB m fl fick uppdraget av Umeå kommun. Att ett tillfälligt bildad badbolag klarar detta är än mer omöjligt då utan att ”överstora” skattesubventioner ges.

Den andra är missade chanser att avbryta Nannabadplanern med heder och pengar i behåll. Balticgruppen erbjöd 150 mkr för båda kvarteren Mimer och Nanna, men utan krav på bad. Och alla som bjöd på badplaner i stadsutvecklingsprojektet ville slippa 50:an för att kunna klara ekonomin och få tillräckligt med utrymme. (Något f ö Badutredningen 2006 ansåg också, men inte nämns i denna historik)

Den tredje är i princip ”noll koll” på hur ytor -ökade plötsligt hösten 2012 med 30-35 %, 3 000 kvm motsvarande 100 mkr samt drifthöjningar då på 3-4 mkr/år, utan att protokoll kan visa på beställning och inte framförts till Kommunfullmäktige som bolagsordningen kräver.

Det fjärde följer av detta sista. KF har aldrig sedan Badutredningen 2006 haft ekonomin  uppe för information, diskussion och beslut av denna jättebadhussatsning på över 11 000 kvm, där relativt den ytan nog får Sveriges minsta äventyrsbad, under 1 000 kvm, c:a 850 kvm, trots tidigare KF-information om att det skulle vara över 2 000 kvm!

Under nedan sammanfattning finns hela historiken.

1996

Kommunens avsikt är att sälja tomten men att Aktivariet skulle byggas och drivas i privat regi. I konceptet ingick ett bad med inriktning mot hälsa, kurhotell, restaurang och bostäder för äldre samt en hälsocentral.

Visionen var att Aktivariet ska kunna invigas vid tolvslaget 1 januari 2000.

1998

Aktivariet-projektet börjar ta form. Scandic Hotels har gått in som intressent och vill satsa på ett hotell med 180 rum. I december diskuteras Aktivariet för första gången på allvar i kommunfullmäktige där det bland annat konstateras att projektet inte finns med i budgeten.

2000

I april meddelar Scandic hotels att de tänker dra sig tillbaka på grund av köpet av hotel Plaza. Samtidigt ligger driften av Umeå simhall, Umelagun, Nydalabadet och det planerade Aktivariet ute på anbud. I maj går anbudstiden ut. Två anbud kommer in men ingen av entreprenörerna är intresserad av Aktivariet-projektet. Det är den formella dödsstöten för Aktivariet efter fyra år.

Nanna Aktivariet

2007

Nu sätter kommunpolitikerna ner foten och enas om var Umeås nya badhus ska byggas. Lennart Holmlund (S) säger i januari att det måste till en bred politisk lösning annars blir det inget äventyrsbad med simbassäng.

I oktober beslutar kommunledningen att söka köpare till kvarteren Nanna och Mimer. En privat näringsidkare ska få möjlighet att exploatera kvarteren under villkoret att ett äventyrsbad med 50-metersbassäng byggs på Mimerskolans grusplan. Kommunen förbinder sig att hyra tid för skolbad. Balticgruppen vill köpa de två kvarteren för 150 miljoner kronor, men inte bygga något badhus där. Kommunen tackar nej.2008

Umeå kommun går ut med ett prospekt på kvarteren Nanna och Mimer. Erbjudandet utformas som en tävling. Den som har det bästa förslaget, utifrån bidrag till stadsutveckling och uppfyller kraven på äventyrsbad och 50-metersbassäng, blir vinnare. Tre förslag lämnades in från Lerstenen, Diös och Norrvidden. Egentligen vill ingen av de tre bygga en 50-metersbassäng, men kommunen backar inte på den punkten.

2010

Detaljplanearbetet för kvarteren Nanna och Mimer går trögt men i maj får kommunpolitikerna se ett mer detaljerat förslag. Nytt är att äventyrsbadet och 50-metersbassängen lyfts upp ovanpå 5 000 kvadratmeter butikslokaler. Badet ska bli ett av Sveriges största upplevelsebad med 2 300 kvadratmeter. Tävlingsbassängen på 51,5 meter ska byggas enligt samma modell som inför OS i London 2012.

2011

I mars har Umeå kommuns politiker tröttnat. Inga färdiga programhandlingar finns vid byggnadsnämndens sammanträde. En tidplan sätts som ska säkerställa att det nya badhuset kan stå klart under Kulturhuvudstadsåret 2014.

Äventyrsbad och 50-metersbassäng finns kvar men butiker och galleria byts mot parkeringshus. Bakom detta ligger att Lerstenen stött på stora problem när det gäller intresset att utveckla den kommersiella delen av projektet. Anledningen är bl a den osäkra ekonomiska situationen i Sverige tillsammans med Ikeas planerade etablering i Umeå och Balticgruppens stora utbyggnad av Kungspassagen.

EKONOMISKA PROBLEM, IGEN, FÖR BAD I NANNALÄGE, SOM FÖR AKTIVARIET SOM SJÖNK.

 I december diskuteras badhusfrågan i kommunfullmäktige. Flera talare förespråkar omtag i projektet även vad gäller placeringen. Lennart Holmlund (S) och Anders Ågren (M) hänvisar till att den politiska överenskommelsen från 2007 ligger fast.

Leisure Jones, som varit knuten till Lerstenenprojektet, har i uppdrag att komma med förslag till näringslivs- och planeringsutskottet där det ska finnas minst 275 p-platser, ett bad som ska ligga i gatuplan med glasytor mot Skolgatan, en större äventyrsdel än i Lerstenenförslaget samt att bostadshuset och alla handelsytor/lokaler i kvarteret Nanna utgår.

MEN DET BLLIR INTE STÖRRE, BADUTREDNINGENS 2500 KVM, BLEV 1050 KVM I PROJEKTERINGSRITNINGEN OCH MINSKADE TILL NU C:A 850 KVM UTAN ATT KOMMUNFULLMÄKTIGE FICK YTTTRA SIG, TROTS OVAN KRAV PÅ JUST STÖRRE! (PÅ KOMMUNENS OCH BADBOLAGETS HEMSIDA STÅR ÄNDÅ FELAKTIGA 1482 KVM)

Nannabad utrd lerst badb

2012

Kommunfullmäktige beslutar att badhuset ska byggas och ägas av det kommunala bolaget Umeå Badhus AB. Bolaget bildas i slutet av maj 2012 och är ett dotterbolag till INAB – Infrastruktur i Umeå AB. Umeå kommun kommer genom Umeå fritid att ansvara för innehållet i badhuset och kommer att vara hyresgäst.

Under större delen av 2012 pågår projekteringsarbete kring det nya badhuset. Totalt omfattar badhuset cirka 12 000 kvadratmeter.

En stor del av de synpunkter som har kommer in rör konsekvenserna av den centrala placeringen av badhuset och den eventuellt ökade trafiken. Farhågorna är bland annat att biltrafiken ska innebära miljöproblem och sämre luft i centrum.

MEN DETTA UTREDS INTE PGA DETALJPLANEARBETET AVBRÖTS FÖR ATT SLIPPA INSYN, SÅ HÄR HAR KF IGEN UNDANHÅLLITS MÖJLIGHET ATT PÅVERKA

Styrelsen för Umeå Badhus AB fastställer i april utformning och ytor för den nya anläggningen i kvarteret Nanna. Ytorna har i förslaget ökats med närmare 3 000 kvadratmeter och uppgår för badhusdelen till totalt cirka 11 300 kvadratmeter vilket är en ökning med 2 943 kvadratmeter från det förslag som har presenterats tidigare. Samtidigt har garagedelen minskat med 3 000 kvadratmeter och kommer att rymma drygt 200 bilar. Den totala ytan har ökat med cirka 550 kvadratmeter (BTA).

MEN ÖVERYTORNA FINNS INTE BESTÄLLDA GENOM  PROTOKOLLSBESLUT OCH KF HAR IGEN INTE FÅTT TA STÄLLNING SOM BOLAGSORDNINGEN KRÄVER.

2013

En stor del av de synpunkter som har kommit in rör konsekvenserna av den ökade trafiken. Farhågorna är bland annat att biltrafiken ska innebära miljöproblem och sämre luft i centrum.

SE OVAN, NU ÄR ”EVENTUELLT” BORTA SÅ NU INSES DEN ÖKADE TRAFIKEN, MEN DETTA MILJÖ- OCH OLYCKSPROBLEM STRUNTAR BADBOLAGET I, PRECIS SOM BYGGNADSNÄMNDEN TIDIGARE OCH INTE GJORDE UTLOVAD FRIVILLIG MILJÖUTREDNING.

Nanna trafikkaos

1995

Kommunens fyra simhallar i Umeå, Holmsund, Sävar och Hörnefors är byggda innan kommunsammanläggningen i mitten av 70-talet. De är alla invigda 1970. I samband med behandlingen av budgeten för 1995 – 1997 diskuterades olika åtgärdsbehov som fritids- och kommundelsnämnderna angett för att bibehålla och utveckla badverksamheten. Budgetberedningen beslutade mot bakgrund av detta att en översyn av kommunens behov och förutsättningar för en utbyggnad av badservicen borde göras. Eventuellt behov av bad för umebor, och som förstärkande attraktivitet för Umeå camping, tillkom efter slutredovisning av den campingutredning som gjordes 1994/95

1996

Inom ramen för badutredningen anlitades en konsult (FFNS Fastigheter AB) för att ut­veckla och dokumentera ett kon­cept för en centralt belägen badanläggning i Umeå, det s k Aktivariet som skulle ligga på Mimerskolans grusplan. Prislappen beräknades till 150 miljoner kronor. Kommunens avsikt är att sälja tomten men att Aktivariet skulle byggas och drivas i privat regi. I konceptet ingick ett bad med inriktning mot hälsa, kurhotell, restaurang och bostäder för äldre samt en hälsocentral. Även om badet är den svaga ekonomiska länken skulle Umeå kommun göra sidovinster på Aktivariet genom att Gjallarhornet rivs och Mimerskolans elever i stället får äta i den nya restaurangen.

Planeringsut­skottet tar ett inriktningsbeslut om att badverksamheten i Umeå kommun skulle inriktas på en kapacitetsutbyggnad enligt före­slagna tre utveck­lingssteg, ett tempererat bad på Nydala, en reinvestering i teknik samt eventuella kompletteringsinsatser på Umeå simhall och en ny bad- och rekre­ationsanläggning med särskild profil i samverkan med en eller flera intressen­ter (Aktivariet). Visionen var att Aktivariet ska kunna invigas vid tolvslaget 1 januari 2000.

1997

I mars säger landstingsrådet Ove Löfgren (S) att landstinget kan tänka sig att hyra lokaler för en vårdcentral i Aktivariet. Utredningsarbetet med Aktivariet under FFNS ledning pågår.

Samtidigt fortsätter arbetet med övriga delar som ingått i badutredningen. I november lyfter Christer Lindvall (S), fritidsnämndens ordförande frågan om den 50-metersbassäng som i årtal efterfrågats av Umeå Simsällskap. Den föll bort av ekonomiska skäl när badutredningen fick sina direktiv 1995. Bakom förslaget låg ett förslag från USS där 50-metersbassängen placeras i en utbyggnad av simhallen.

För att få ett bättre beslutsunderlag för ställningstagande beslutade fritidsnämnden i november 1997 att uppdra till fritidsförvaltningen att komplettera tidigare gjord badutredning med kostnadsförslag och konsekvensbeskrivning för en 50-metersbassäng med publikutrymme i Umeå simhall. Utredningen presenterades i januari 1998.

1998

I badutredningens förslag ingick även en viss om- och tillbyggnad av Umeå simhall kostnadsberäknat till ca 20- 30 mkr, i första hand i syfte att skapa en attraktiv profil som komplettering till det planerade centrala badet. Fritidsnämnden uppvaktats också av Umeå Simsällskap, som framförde behovet av en 50-meters bassäng bl.a. för att tillgodose föreningslivets behov av träning och publika arrangemang.

Samtidigt byggs en ny simhall med 25-metersbassäng på Campusområdet i anslutning till IKSU. Aktivariet-projektet börjar ta form. Scandic Hotels har gått in som intressent och vill satsa på ett hotell med 180 rum. I december diskuteras Aktivariet för första gången på allvar i kommunfullmäktige där det bland annat konstateras att projektet inte finns med i budgeten.

1999

Byggandet och ägandet av Aktivariet är ute på anbud. I förutsättningarna ingår att badet ska klara sig utan kommunala subventioner men i protokoll från planeringsutskottet 1997 står att kommunen avser att hyra lokalerna för badet och sedan vidareförhyra till en badentreprenör. Umeå kommun tar fram underlag för en upphandling av badverksamheten i kommunen.  som avser verksamhetsdrift, skötsel och tillsyn av Umeå simhall och Umelagun inkl Nydalabadet fr o m januari 2001. Upphandlingen omfattade även det planerade Aktivariet som beräknades vara färdigt 2003.

Nu kommer planerna på att stänga Mimerskolan och kommunens tänkta besparingar för gymnastik och matsal är inte längre en plusfaktor i projektet.

I november beslutar fritidsnämnden att de vill gå vidare med om- och tillbyggnad av simhallen vid Gammlia. Fritidsnämnden menar att om inget görs kommer badet att tappa badgäster. Utbyggnad med 50-metersbassäng finns med i fritidsnämndens budget på 30 miljoner kronor avsatta.

2000

I april meddelar Scandic hotels att de tänker dra sig tillbaka på grund av köpet av hotel Plaza. Samtidigt ligger driften av Umeå simhall, Umelagun, Nydalabadet och det planerade Aktivariet ute på anbud. I maj går anbudstiden ut. Två anbud kommer in men ingen av entreprenörerna är intresserad av Aktivariet-projektet. Det är den formella dödsstöten för Aktivariet efter fyra år.

Badhusfrågan kommer in i ett nytt läge. Fokus blir nu på utvecklingsmöjligheterna i den gamla simhallen. Den är nu 30 år gammal och minst lika sliten och trångbodd som när badutredningen fick sitt uppdrag i juni 1995. Serco AB får i juni uppdraget att driva Umeå simhall inklusive Umelagun och Nydalabadet och presenterar planer för hur Umeås badanläggningar kan utvecklas och då i första hand Umeå simhall,

2001

I januari presenteras skisser på ett äventyrsbad och en 50-meters bassäng i en utbyggnad av simhallen. Efter ett möte med politiker och projektgrupp bestäms att Umeå simsällskap ska ta fram ett eget förslag på 50-bassäng.

I mars lanseras idén att Serco ska köpa simhallen, som har ett bokfört värde på 14 miljoner kronor, och genomföra planerna. Kommunen föreslås få möjlighet att köpa tillbaka den utvecklade anläggningen efter 15 år till ett marknadsvärde. Frågan hamnar hos fritidsnämnden i maj. En utbyggnad med familjebad och relaxavdelning kostnadsberäknas till 70 miljoner kronor. Med en 50-metersbassäng, och ett något mindre familjebad, är prislappen 136 miljoner kronor. Fritidsnämnden ställer sig bakom det billigare alternativet och ärendet går vidare till kommunfullmäktige och budgetberedningen som ska titta på finansieringen. I juni säger budgetberedningen nej till en kommunal investering.

2002

2002 är ett valår. I september presenterar (S) sitt idrottspolitiska program. Där ingår en utveckling av Umeå simhall med en 50-metersbassäng eller familjebad.

2003

Den gamla simhallen vid Gammlia är nu 33 år och än mer sliten och trångbodd. Frågan diskuteras och debatteras men inget händer.

2004

I februari lanserar (M) en ny badanläggning på Nolia.  Serco AB har köpts upp av Synerco Service AB. Som entreprenör för Umeå simhall lämnar de förslag på en om- och tillbyggnad samt på hur driften skulle skötas. För att kunna ta ställning till detta förslag har kommunstyrelsens planeringsutskott (PLU) gett stadsledningskontoret, i samverkan med berörda förvaltningar, i uppdrag att genomföra en utredning. I direktiven ingår att göra en utvärdering grundad på en analys av kostnader och långsiktiga utvecklingsmöjligheter för Umeå simhall samt att göra en analys av det framtida behovet av bad i centrala Umeå. Alternativ placering av central badanläggning skulle även analyseras som jämförelse till att vidareutveckla befintlig simhall. Samtidigt blir det klartecken för ett äventyrsbad i Holmsund för 26 miljoner kronor.

2005

Badutredningen jobbar på. För att få en uppfattning om hur alternativen om- och tillbyggnad respektive helt nytt bad skulle kunna se ut och kosta fick arkitekt Per Pilerot i uppdrag att ta fram förslag på dels en om- och tillbyggnad av Umeå simhall och dels en ny badanläggning. I uppdraget till konsulten ingår också att belysa möjligheterna och konsekvenserna av att på de olika tomterna inrymma en 25-alternativt en 50-metersbassäng. Badutredningen lämnar i maj en delrapport med förslag att bygga ett nytt bad i Umeå. PLU:s uppdrag till Badutredningen är att gå vidare och undersöka tre centrala alternativ; kajen, kvarteret Nanna samt Dragonen Idrotts- och mässcentrum (Noliafältet). I budget för 2006-2007 avsätts 240 mkr för byggande av nytt bad. Utredningen förordar en 25-metersbassäng.

Badutredningens redovisning försenas eftersom det krävs omfattande tekniska undersökningar för alternativet med ett badhus på kajen.

2006

I januari säger (M) nej till alternativet på kajen. I juni presenterar First Camp, som driver campingen vid Nydala, ett förslag vid Nydala med en 50-metersbassäng.

I maj lämnar Badutredningen sin slutrapport och överlåter till PLU att föreslå lokalisering av nytt badhus och i fall det ska vara en 25- eller en 50-metersbassäng. Den politiska diskussionen leder fram till att partierna enas om att det ska byggas en 50-metersbassäng. Arkitekt Per Pilerot tar fram en skiss som visar att det går att inrymma en 50-metersbassäng i kvarteret Nanna.

2007

Nu sätter kommunpolitikerna ner foten och enas om var Umeås nya badhus ska byggas. Lennart Holmlund (S) säger i januari att det måste till en bred politisk lösning annars blir det inget äventyrsbad med simbassäng.

Ett nytt förslag dyker plötsligt upp i kvarteren mellan Stora Hotellet och Hotell Plaza. De största partiernas gruppledare samlas för överläggning. Resultatet blir att man enas om att det nya badhuset ska ligga på Mimerskolans grusplan, kvarteret Nanna. Det formella beslutet tas två veckor senare i näringslivs- och planeringsutskottet.

I oktober beslutar kommunledningen att söka köpare till kvarteren Nanna och Mimer. En privat näringsidkare ska få möjlighet att exploatera kvarteren under villkoret att ett äventyrsbad med 50-metersbassäng byggs på Mimerskolans grusplan. Kommunen förbinder sig att hyra tid för skolbad. Balticgruppen vill köpa de två kvarteren för 150 miljoner kronor, men inte bygga något badhus där. Kommunen tackar nej.

2008

Umeå kommun går ut med ett prospekt på kvarteren Nanna och Mimer. Erbjudandet utformas som en tävling. Den som har det bästa förslaget, utifrån bidrag till stadsutveckling och uppfyller kraven på äventyrsbad och 50-metersbassäng, blir vinnare. Tre förslag lämnades in från Lerstenen, Diös och Norrvidden. Egentligen vill ingen av de tre bygga en 50-metersbassäng, men kommunen backar inte på den punkten. I oktober blir de tre intressenterna två då Lerstenen och Diös väljer att samarbeta kring ett gemensamt förslag.

2009

I februari ska intressenterna redovisa kraven på hyreskostnader för kommunen. Norrvidden beräknar årskostnaden till ca 45 miljoner kronor medan Lerstenen och Diös vill ha 22 miljoner. Norrviddens koncept bygger förutom badhuset på seniorbostäder och företagshus. Lerstenen och Diös förslag är mer kommersiellt inriktade. Mimerskolan ska göras om till hotell och butiker har ritats in. Lerstenen får uppdraget och i december godkänner näringslivs- och planeringsutskottet avtalsförslaget.

2010

Detaljplanearbetet för kvarteren Nanna och Mimer går trögt men i maj får kommunpolitikerna se ett mer detaljerat förslag. Nytt är att äventyrsbadet och 50-metersbassängen lyfts upp ovanpå 5 000 kvadratmeter butikslokaler. Badet ska bli ett av Sveriges största upplevelsebad med 2 300 kvadratmeter. Tävlingsbassängen på 51,5 meter ska byggas enligt samma modell som inför OS i London 2012. Detaljplanearbetet drar ut på tiden. Många ändringar görs och trafikutredning och miljökonsekvensutredning behöver göras. Även om- och nybyggnationen vid Mimerskolan är föremål för många diskussioner eftersom byggnaden är kulturminnesmärkt. Målsättningen att ett detaljplaneförslaget ska kunna gå ut på samråd före årsskiftet håller inte.

2011

I mars har Umeå kommuns politiker tröttnat. Inga färdiga programhandlingar finns vid byggnadsnämndens sammanträde. En tidplan sätts som ska säkerställa att det nya badhuset kan stå klart under Kulturhuvudstadsåret 2014.  Målsättningen att gå ut med detaljplanen på samråd i juni misslyckas och först i början av november kan samrådskedet inledas.

Två veckor senare beslutar politikerna att utnyttja en klausul i avtalet för att lyfta ut badhusdelen och bygga i egen regi. Äventyrsbad och 50-metersbassäng finns kvar men butiker och galleria byts mot parkeringshus. Bakom detta ligger att Lerstenen stött på stora problem när det gäller intresset att utveckla den kommersiella delen av projektet. Anledningen är bl a den osäkra ekonomiska situationen i Sverige tillsammans med Ikeas planerade etablering i Umeå och Balticgruppens stora utbyggnad av Kungspassagen.

Politikerna konstaterar att badhuset inte kommer att stå klart till 2014. I december diskuteras badhusfrågan i kommunfullmäktige. Flera talare förespråkar omtag i projektet även vad gäller placeringen. Lennart Holmlund (S) och Anders Ågren (M) hänvisar till att den politiska överenskommelsen från 2007 ligger fast.

Leisure Jones, som varit knuten till Lerstenenprojektet, har i uppdrag att komma med förslag till näringslivs- och planeringsutskottet där det ska finnas minst 275 p-platser, ett bad som ska ligga i gatuplan med glasytor mot Skolgatan, en större äventyrsdel än i Lerstenenförslaget samt att bostadshuset och alla handelsytor/lokaler i kvarteret Nanna utgår.

2012

Kommunfullmäktige beslutar att badhuset ska byggas och ägas av det kommunala bolaget Umeå Badhus AB. Bolaget bildas i slutet av maj 2012 och är ett dotterbolag till INAB – Infrastruktur i Umeå AB. Umeå kommun kommer genom Umeå fritid att ansvara för innehållet i badhuset och kommer att vara hyresgäst.

Under större delen av 2012 pågår projekteringsarbete kring det nya badhuset. Totalt omfattar badhuset cirka 12 000 kvadratmeter. En simbassäng på 50×25 meter ska rymma tio banor för motionssim, vattengympa, skolsim och simtävlingar. I simhallen ska det också finnas läktare, en hoppbassäng och en rehab-bassäng, båda med höj- och sänkbar botten, samt utrymmen för omklädning och administration. I upplevelsebadet planeras bland annat för olika vattenrutschbanor, strömkanal och bubbelpool. I foajén blir det en servering och en våning upp ett gym.

Badhuset ska byggas och drivas energieffektivt för att minska miljöpåverkan och kostnader. Det innebär bland annat återvinning av värme i badvattnet och minimal användning av klor i badvattnet.

En stor del av de synpunkter som har kommer in rör konsekvenserna av den centrala placeringen av badhuset och den eventuellt ökade trafiken. Farhågorna är bland annat att biltrafiken ska innebära miljöproblem och sämre luft i centrum. Hela anläggningen beräknas kosta 400 miljoner kronor att projektera och bygga. Driftkostnaden för kommunen beräknas bli 22,5 – 25 miljoner kronor per år.

2013

Umeå Badhus AB inbjuder i mars till anbudslämnande avseende nybyggnad av Badhus, Kv Nanna 7 i Umeå. Objektet avser nybyggnad av bad- och parkeringshus, fasadrenovering av befintlig gymnastikbyggnad samt rivning av befintlig undercentral.

Styrelsen för Umeå Badhus AB fastställer i april utformning och ytor för den nya anläggningen i kvarteret Nanna. Ytorna har i förslaget ökats med närmare 3 000 kvadratmeter och uppgår för badhusdelen till totalt cirka 11 300 kvadratmeter vilket är en ökning med 2 943 kvadratmeter från det förslag som har presenterats tidigare. Samtidigt har garagedelen minskat med 3 000 kvadratmeter och kommer att rymma drygt 200 bilar. Den totala ytan har ökat med cirka 550 kvadratmeter (BTA). Utformningen av Västra Kyrkogatan inklusive cykel – och handikapparkeringar, planteringar och övrig smyckning m.m. pågår för närvarande.

I den preliminära kalkyl som har utarbetats av en extern beräkningskonsult ligger byggnadsdelen för badhuset på cirka 350 miljoner kronor. Till denna summa kommer sedan kostnader för markinklösen, ränte- och kreditivkostnader med mera. Sammantaget ligger kalkylen under 400 miljoner kronor, det vill säga samma summa som vid tidigare kostnadsberäkning.

I maj blir upphandlingen för byggandet av Umeå Badhus klar. Totalt inkommer tre anbud och det blir Rekab Entreprenad AB som får uppdraget.  I maj beviljas också bygglov för badhus och parkeringsdäck. En stor del av de synpunkter som har kommit in rör konsekvenserna av den ökade trafiken. Farhågorna är bland annat att biltrafiken ska innebära miljöproblem och sämre luft i centrum .Fredag den 8 november kom beskedet att Mark- och Miljööverdomstolen inte har beviljat prövningstillstånd för så kallad ”klagorätt” av tidigare beviljat bygglov. Måndag den 11 november startar bygget av det nya badhuset.

 

Umeås Totalt misslyckade Nannabad. Fel läge utan utemiljö. Otillräckligt med P-platser. Outredda miljörisker. Instängt äventyrsbad. Mörklagda fönster. Farligaste trafik. Alkohol-omgivning. 100 mkr överytor – inga KF-beslut. Miniäventyrsbad och inga 50:a-SM. VARFÖR DÅ BYGGA?

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeås Totalt misslyckade Nannabad. Fel läge utan utemiljö. Otillräckligt med P-platser. Outredda miljörisker. Instängt äventyrsbad. Mörklagda fönster. Farligaste trafik. Alkohol-omgivning. 100 mkr överytor – inga KF-beslut. Miniäventyrsbad och inga 50:a-SM. VARFÖR DÅ BYGGA?

Se nedan bilder och rubriker om overkligheten i Nannabad och längst ner hur verkligheten blir den bästa för bad/simning på campus vid IKSU och med Simhus med simkanal och hälsosim. Som de bekymrade badhuspolitikernas miner (även VK:s Anders Brodin tvåa fr v) över badmisslyckandena på Nanna i stället kan ge glada miner.

Särskilt genom bättre, mer ekonomiskt och utvecklingsbart, kan det gå vägen. Som den här personen, representerande 99,99 % av umeborna (bedömning av signaturen Hasse i kommentar i baddebatten) lyckönskar till mig och alla som håller med.

Nanna vykortNanna luften värreNanna trafik bilarNanna miljöutredning 7Nanna krog drogNannabad dyrare 2Nanna trafik okt 13-7bNanna dråpslagNanna trafik kvällHÄR ÄR FRÅN BADUTREDNINGEN 2006 SOM SA NEJ TILL NANNABAD MED 50:ANanna badutr inteNANNABADS  MÖRKLAGDA FÖNSTER I GATUNIVÅ FÖR ATT HINDRA INSYN =INGEN UTSIKT. JÄMFÖR MED IKSU:S SIMHALL OCH UMEÅ SIMHALL I FRILUFTSLÄGEN.Nanna fönster IKSUBADBOLAGSSTYRELSEN, FR V V:s L JACOBSON, (A BRODIN, VK), C:s M LARSSON, M:s ANDERS ÅGREN, S:s HOLMLUND OCH VD B HAMMARSTEDT. DÄRUNDER S-HOLMLUNDS INTERPELLATIONSSVAR OM ATT DRIFTSKOSTNADERNA INTE FÅR ÖKA, DÅ 22 MKR, NU 30-35 MKR, SÅ DÅ SKA BESLUTET VARA ENKELT, AVBRYTA OM POLITIKEN STÅR FÖR SINA ORD. OCH KUNNA SATSA PÅ BÄTTRE LÄGE, VID CAMPUS, OCH VÅGA PRÖVA MIN SIMHUSIDÉ, SE LÄNGST NER.Nanna badbolagsstyrelseNanna NP 50 årIKSU sommar-vinterNanna Campusläge - version 4SImhus SImarena kansla

Umeås Badfelräkningar: Mindre äventyrsdel trots KF-krav på större! Omtag enda rimliga för ekonomin!

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeås Badfelräkningar: Mindre äventyrsdel trots KF-krav på större! Omtag enda rimliga för ekonomin!

Så här står det nu på Umeå Badhus AB:s hemsida om Nannabadhistorik.

http://www.umeabadhus.se/ombadhuset/badhusetshistoria.4.1a076b78142b1f0d54a684.html

2011

Politikerna konstaterar att badhuset inte kommer att stå klart till 2014. I december diskuteras badhusfrågan i kommunfullmäktige. Flera talare förespråkar omtag i projektet även vad gäller placeringen. Lennart Holmlund (S) och Anders Ågren (M) hänvisar till att den politiska överenskommelsen från 2007 ligger fast.

Leisure Jones, som varit knuten till Lerstenenprojektet, har i uppdrag att komma med förslag till näringslivs- och planeringsutskottet där det ska finnas minst 275 p-platser, ett bad som ska ligga i gatuplan med glasytor mot Skolgatan, en större äventyrsdel än i Lerstenenförslaget samt att bostadshuset och alla handelsytor/lokaler i kvarteret Nanna utgår.

2012

Kommunfullmäktige beslutar att badhuset ska byggas och ägas av det kommunala bolaget Umeå Badhus AB. Bolaget bildas i slutet av maj 2012 och är ett dotterbolag till INAB – Infrastruktur i Umeå AB. Umeå kommun kommer genom Umeå fritid att ansvara för innehållet i badhuset.

Nanna badutr-Lerst-Badbolag 2

Detta var beskedet från Kommunfullmäktige:

”det ska finnas minst 275 p-platser, ett bad som ska ligga i gatuplan med glasytor mot Skolgatan, en större äventyrsdel än i Lerstenenförslaget”

Men det blev mindre, uppe t h Lerstenens på 1250 kvm, nere t v den som badbolaget visade för politiker, intressenter och Fritidsnämnden/Umeå Fritid, var på 1050 kvm och mäter man på ritningen nere t h, den som nu gäller är det ännu mindre, 850  kvm, dvs 32 % mindre mot det KF hade begärt!

Således mindre och utspritt som synes med sämre överblick och kommunikation via korridorer, djupbassäng och undervisningsdito, dvs sämre för badare och sämre arbetsmiljö. Som ger dyrare drift! 

Badbolaget har inte uppfyllt kraven från KF i dec 2011, så omtag är det enda rimliga och rättvisa!

Se också nedan siffror från badbolagets hemsida. 965 kvm är rumsytan för upplevelse och småbarn mot 694 kvm i projekteringsritning. Men se ovan, nere t v, den är ju större. Se också på jämförbara ritningar därunder mellan projekteringsritningen, t v, och nuvarande, t h, så kan man mäta skillnaden, 1 050 mot 850 kvm (korridor- och passadeytor borträknade).

Men se på siffrorna, plötsligt är 850 kvm uppe i 1482 kvm, den felaktiga siffran som även är med på kommunens hemsida. Antingen felräknat eller något annat inräknat som inte har med äventyrsbad att göra. Relaxen? Nej, den har aldrig varit med annat än som bubbelpool och bastur. Någon separat om 400 kvm har aldrig funnits med förut. Dessutom nu i en våning under, i källaren utan fönster! 1482 gäller samma  plan, 2.

Felräkningar och slarvkontroller, 3000 kvm överytor ger 100 mkr dyrare, som 300 dagisplatser, och 3-4 mkr/år mer i drift, motsvarande nästan en förskoleavd. per år. Således ytterligare anledning att stoppa detta fördyrande Nannabad, och göra om och göra rätt.

Nanna upplvevelse

Nanna badbolag 1 - 2

nkl

Umeås Badbolag plagierar min badhistorik i Umeå i VK 1970 och gör intrång i upphovsrätt! Utan att fråga om lov eller betala för nyttjandet! (Troligen inte heller kontaktat VK).

Av , , Bli först att kommentera 0

Umeås Badbolag plagierar min badhistorik i Umeå i VK 1970 och gör intrång i upphovsrätt! Utan att fråga om lov eller betala för nyttjandet! (Troligen inte heller kontaktat VK).

Det är tyvärr inget nytt för Umeå kommun. I en tidigare badutredning upptäckte jag att det jag skrev i artikeln ”Från kulturbadhus i Umeå till framtidens folkbad” inför Umeå simhalls invigning december 1970, fanns med i avkortad och omgjord form. Se min artikel nedan.

På hemsidan på Umeå Badhus AB

http://www.umeabadhus.se/ombadhuset/badhusetshistoria.4.1a076b78142b1f0d54a684.html

publiceras nu detta (samma?) plagiat igen med en mängd skrivningar av mig ordagrannt citerade. Som t ex här ”frågade magistraten om stadsfullmäktige ville stödja ett blivande badhusbolag” och ”tillsättandet af (men ändrat till av, min anm.) en kommitté med uppdrag att utreda frågan om anläggande af (här kvar af, min anm.) ett badhus”. Sedan följer citatplagiat ur min historik till följande på slutet ”Umeå blev således experimentstad för en för alla användbar anläggning.”

Så det är uppenbart att det är min artikel som använts som underlag, men omskrivet för att som dölja intrånget och framstå som ett dokument gjort av kommunen/badbolaget.

Vid förra upptäckten, som jag också meddelade VK och fick stöd för att det var ett intrång och kommunen inte heller blivit kontaktad, påpekade jag plagiat och intrång för dåvarande fritidskontor som stod bakom denna historikskrivning.

Då den som gjort inte förstod att det var något man inte fick göra utan att ha kontaktat mig och VK, lät jag saken bero, jag hade inget otalt med personen i fråga. Överordnade och den politiska nämnden ska dock känna till upphovsrättsvillkor.

Men då personer i kommunen även nu finns med (som bör veta om intrånget då), direkt eller indirekt, i nuvarande badhusplaner/bygge på kv. Nanna, kan jag inte acceptera intrång/plagiat en gång till. Dessutom är detta utlagt på nätet och nåbart överallt, vida mer prestigeviktigt och för att kunna förverkligas gentemot en utredning förr på papper med begränsat mottagande.

Därför vill jag ha svar från badbolaget och bolagets styrelse vad man anser om detta upphovsrättsbrott och är beredd att betala/kompensera. 

Nanna badhistoria UB

http://www.umeabadhus.se/ombadhuset/badhusetshistora.4.1a076b78142b1f0d54a684.html

Badverksamhetens planering och utveckling i Umeå kommun

1894

Det var dåvarande borgmästaren Albin Ahlstrand som lät uppföra varmbadhuset 1894. Huset låg vägg i vägg med borgmästarens egen villa på hörnet till Västra Kyrkogatan. En ”privat filantropisk åtgärd helt i tidens anda med dess nya idéer om hygien och folkhälsa”, skrev arkitekten Erik Thelaus i sin bok Umaniora. Umeborna kunde nyttja fyra badkar, tre duschar, ångskåp och en finsk bastu i det nya badhuset vid älven. Huset användes som badhus fram till 30-talet, när ett nytt badhus byggdes. Sedan har huset använts till olika ändamål. Det har både varit bostadshus och inrymt kontorslokaler. Men utvändigt har det förblivit tämligen oförändrat. Den största skillnaden jämfört med 1894 är kanske färgen. När det byggdes var byggnaden ljus. Numera är den mörkröd. Byggnaden anges som byggnadsminne i Umeå kommuns fördjupade översiktsplan från 2011.

1896

Redan 1896 frå­gade magistraten om stadsfullmäktige ville stödja ett blivande badhusbo­lag med syfte att bygga ett varm- och kallbadhus för 35 000 kr. Men drätselkammaren avstyrkte även om de ”insåg nyttan och behovet av en sådan anstalt”. Fler ansträngningar gjordes också men strandade främst på kapi­talfrågan.

1913 – 1914

Sedan dröjde det ända till 1913, då ett antal herrar lämnade in en motion till stadsfullmäktige om ”tillsättande av en kommitté med uppdrag att utreda frågan om anläggandet af ett badhus”. Bak­grunden var att skolorna utredde möj­ligheten om en badlokal i källaren på folkskolebygg­na­den (nuvarande Vasaskolan), vilket skulle kosta 20 000 kr. Motionärerna tyckte dock att det var viktigt att skolbarnen skulle få bada även efter avslutat skolgång och därför borde staden satsa på ett folkbad. Våra motionärer var också förutseende och lät idrottsföreningarna fungera som ett viktigt remissor­gan. Man insåg att idrottsfolket och allmänheten kunde få sina behov till­freds­ställda om man samarbetade i plane­ringsstadiet. Motionen godtogs och ett år senare, juni 1914, presenterar ingenjör Albihn från Stockholm ett skissförslag på varmbadhus med simhall. Kost­naden beräknades till 115 000 kr och badhuset skulle ligga i kvarteret Urd, nuvarande Norrlands-operan (gamla brandstationen). Men första världskriget kom emellan och förslaget fick ligga i avvaktan på gynnsammare förhållanden.

1920 – 1925

1920 började det röra på sig igen då badhuskommittén, som nu också innehöll en dam, fröken Anna Grönfeldt, skulle allsidigt utreda frågan om ett badhus kombinerat med en tvätt. Samme Albihn som tidigare kom 1921 med ett förslag placerat i Broparken, kostnadsberäknat till 525 000 kr. Drätselkammaren föreslog en ombyggnad av gamla elverkets byggnad, vilket badhus­kommittén förkastade. Det jobbades vi­dare och Albihn kom 1925 med två nya förslag, dels i Broparken och dels i kvarteret Tyr (hörnet Kungsgatan – Döbelsgatan, där senare Varmbadhuset kom att byggas). Nu kostnadsbe­räknat till 235 000 kr. Men än en gång ville inte drätselkammaren vara med. De föreslog istället 1927 en ombygg­nad av fastigheten i kvarteret Ägir i centrala stan för 107 500 kr. Samma år upplöstes bad­huskommittén. Drät­seldi­rektör Nilsson hade också tagit kontakt med en stockholmsarkitekt vid namn Hedblom om ett förslag i kvarte­ret Tyr.

1927

I slutet av 1927 tillsattes en bygg­nadskommitté som gav arkitekt Robert Laurell i uppdrag att förbättra Hedbloms förslag. Byggnadskontoret arbetade vidare med för­slaget som nu kostnadsberäk­nades till 262 000 kr. Den 23 november 1928 beslöt stadsfullmäktige slutligen att Laurells skisser skulle godtas och äntligen kunde spa­den sättas i marken efter så många års dividerande.

1930

Vid invigningen var allt frid och fröjd. Efter sju sorger och elva bedrövelser står nu Umeå varmbadhus klappat och klart, skrev VK den 1 februari 1930. Umeborna hade fått ett badhus som fick många lovord. Det var det första badhu­set i Europa som drevs helt elektriskt och reningsprocedu­ren beskrevs som överdådig.

1945

Sakta men säkert växte Umeå och 1945 kom Kro­nan, representerad av Kungliga Västerbottens Regemente, med ett förslag på en simhall med en 25 meters bassäng som skulle kosta 365 000 kr. Varmbadhuset började bli för litet. Regementena ropade efter simmöjligheter och tävlingsidrot­ten skulle kunna få en speciell bassäng och badhu­sets belastning skulle minska. Platsen som föreslogs för ändamålet var hörnet Västra Esplanaden – Järnvägsallén, på K 4:s id­rottsplats. Då Kronan hade en lägerkassa på 200 000 kr, antog stadsfullmäktige i princip att hjälpa Kro­nan. Drätselkammaren fick i uppgift att framlägga ett slutligt förslag men staden blev tveksam när man 1946 kom fram till att kostnaden skulle bli drygt 500 000 kr. När det sedan framkom att Kronan inte säkert skulle få dispo­nera lägerkassan försvann förslaget i glömska.

1961

Åren gick och planeringen av universitetet tog stadens tid och pengar. Men i januari 1961 kom en motion om en ny simhall. Även från landskommunen[1] hade man motionerat om saken. 1962 tillsattes en kommitté som skulle utreda an­läggnings- och driftkostnaderna samt placeringsfrå­gan. Två år senare kom kommittén med sitt betän­kande till stadsfullmäktige, som remitte­rade frågan till drätselkammaren och Idrottsstyrelsen. Sedan vidtog en om­fattande diskussion om var simhallen skulle ligga. Olika förslag diskutera­des; Broparken, Bowatersområdet, Gammlia, K 4 kasernområde och idrottsplatsen. Gammliaansågs av kommittén och de flesta som bäst. Men dis­kussionen om platsen drog ut på tiden.

Arkitekten Åke Lindqvist, Stockholm gjorde vid sidan av förslaget på Gammlia ett för­slag på Bowatersom­rådet. Simhallen skulle byggas ut en bit över älven. Det skulle bli ett este­tiskt läge för simhallen och ligga bra till för tu­ristströmmen. Men Gammlia blev ändå slutgiltigt den plats där den nya simhallen skulle byggas. Men det av kommittén ingivna förslaget stoppa­des i arki­vet.

1964

I maj 1964 avlämnade kommittén ett digert utlåtande där man förordade ett omedelbart påbörjande av projektering av en simanläggning för ca 7,5 miljoner kronor på Gammliaområdet. Ärendet fördröjdes dock i viss mån genom kommunsammanläggningen vid årskiftet1964/65.

1967

1967 presenterade arkitekt Lindqvist ett verk som enligt ho­nom själv följde helt andra principer vad beträffar utformning och funktion än tidigare simhallar. Umeå blev såle­des expe­rimentstad för en för alla användbar anläggning.

1968

I september anvisade stadsfullmäktige 9 187 000 kr till simhallens uppförande och utrustning. Första spadtaget togs 2:a april 1969.

1970

Umeås Badröra! Äventyrsbad 1482 kvm men rumsyta upplevelse och småbarn 965 kvm. Rumsyta för bassänger mindre än vattenyta. Inte en siffra rätt. Vad ska man då tro om ekonomisiffror?

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeås Badröra! Äventyrsbad 1482 kvm men rumsyta upplevelse och småbarn 965 kvm. Rumsyta för bassänger mindre än vattenyta. Inte en siffra rätt. Vad ska man då tro om ekonomisiffror?

Se här längst ner, t v aktuell redovisning på kommunens hemsida och t h från badbolagets. Se också om en motströmsbassäng, låter som något stort men är bara en mindre sväng i upplevelsebassängen. Se också badbolagets relax om 428 kvm. Kan den på kommunens hemsida ingå tillsammans med upplevelsebassäng om 700 kvm i 1482 äventyrsbad kvm? Nej, det blir 1128 kvm. F ö ca 1482, det är väl ganska exakt.

Hur kan badbolaget anse att rumsytan för simbassänger, 1123 kvm, vara mindre än vattenytan där, 1485 kvm, när rumsytan för upplevelse och småbarn är 965 kvm, dvs större än vattenytan för samma innehåll,  670 kvm??

Notera gym för kommunen på ca 1524 kvm och för badbolaget 1583 kvm. Teknik 3849 eller 3405 kvm? Garage 6729 eller 6267 kvm? Totalt 12 135 eller 11 337 (Summa bad) + 2132 (övrig yta) = 13 469 kvm? BTA 12 135 + 6 729 = 18 864 kvm eller 19 736 kvm?

Inte en siffra rätt i denna jämförelse och inte jämförbara beteckningar på rum och innehåll. Hur är det möjligt att detta fått gå ut på anbud, få bygglov och börja byggas? Vad säger badbolagets styrelseledamöter? Eller har dessa ingen aning om denna badröra i ytor och innehåll?

Att mäta rätt på ritningar måste ju vara enkelt med professionell kunskap. Ändå klaras detta inte som synes. Vad ska man då tro om ekonomin och siffrorna där? Finns dom ens? Var i så fall? Hur kan man få låna upp för byggande på så lösa boliner? Är det som i visan, ingen som vet, ingen som vet….

TA TIMEOUT, RED UT, GÖR RÄTT, REDOVISA ÖPPET! UMEÅS STATUS UTÅT I FARA!

UMEÅ KOMMUNS HEMSIDA                          UMEÅ BADHUS AB:S HEMSIDA

http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/planerochstyrdokument/utvecklingochplanering/stadsplaneringochbyggande/aktuelltidittomrade/centralastan/badhusochkvnanna.4.17efefd8107e12c6b647fff12804.html

http://www.umeabadhus.se/download/18.bbd155013df57aaeea35cb/1366101858203/Förändring+i+storlek.pdf

Nanna kommunen-badbolaget

 

Umeås Bad stoppas om S-Holmlund-svar på interpellation från KD:s Kerr gäller. Vad vet revisorerna om dyrare/större utan KF-beslut?

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeås Bad stoppas om S-Holmlund-svar på interpellation från KD:s Kerr gäller. Vad vet revisorerna om dyrare/större utan KF-beslut?

Nedan är utdrag ur S-kommunalrådet Lennart Holmlunds svar på KD-ledaren Veronica Kerrs interpellation i Kommunfullmäktige den 19/12 2011 om bl a äventyrsbadytor och ekonomi. Det är klartext. Därunder bolagsordningen om beslut i KF för ändringar och längst  ner hela protokollet från KF-interpellationen,

* ”det ska inte få kosta mer med tanke på Umeås ekonomin” (nu än sämre ekonomiska förutsättningar),

* ”mer ytor kostar mer” (och det har badbolaget ökat utan att KF fått ta ställning som bolagsordningen ger rätt och skyldighet till)

* ”och man ska betänka att det rör sig om minst 50 år för ny bad- och simbyggnad”

Driftshöjningar på 10 mkr ger 500 mkr och 20 mkr ger EN MILJARD KR och nu avslöjade överytor på 3000 kvm för annat än för badande/simmande kostar 100 mkr och driftshöjning på 3-4 mkr/år.

Alla KF-partier yttrade sig på interpellationen, på gruppledarnivå, så partierna var väl insatta i detta och bör minnas vad kommunstyrelsens ordförande slog fast, ska gälla!

Nanna NP 22:11 utdrag

Umeås Badbluff! Äventyrsbadytor: 1482 kvm (umea.se). Rum upplevelse, småbarn: 965 kvm (umeabadhus.se). Ritning: 850 kvm (korridorytor ej med). TA TIMEOUT OCH RED UT!

Av , , Bli först att kommentera 1

Umeås Badbluff! Äventyrsbadytor: 1482 kvm (umea.se). Rum upplevelse, småbarn: 965 kvm (umeabadhus.se). Ritning: 850 kvm (korridorytor ej med). TA TIMEOUT OCH RED UT!

Men än mer fel är i nedan siffror där 1482 kvm inte fås ihop av rutschkanor och bassängerna:  

Simbassäng 50m x 25m, delbar. Småbarnsbassäng ca 60 m². Upplevelsebassäng ca 700m². Multibassäng 8x12m. Multibassäng/Hoppbassäng 10x11m. Motströmsbassäng (finns inte, bara en sväng, min anm.)

Så hur räknades 1482 fram? Och varför? För att visa på mer än Lerstenens 1250 och badbolagets projekeringsritning med 1050 och hindra kritik mot för lite och stopp för Nannabad?

Dags för badbolagsstyrelsen att svara och för Kommunfullmäktige att begära svar. December 2011 frågade KD:s gruppledare Veronica Kerr om minskat äventyrsbad och fick svar om ökat, som sedan tjänsteman medgav var en minskning, man hade ”råkat” räkna in cafeterian. Kanske har fikadelen igen kommit med i angivna1482 kvm.

TA TIMEOUT I BADBYGGANDET, RED UT SIFFROR PÅ YTOR (ÄVEN ÖVERYTORNA). FELRÄKNAT KAN OCKSÅ GÄLLA EKONOMISIFFROR. NOLL KOLL VERKAR DET.

Bevis för stora och felaktiga siffror, se förra bloggen om miniäventyrsbad med ritningar.

 

Umeås Miniäventyrsbad: Instängd baddel och inklämt rutschkanor, 850 kvm, 1/3 av Badutredningens och i Sundsvall, 1/5 mot Övik – Umelagun!

Av , , Bli först att kommentera 0

Umeås Miniäventyrsbad: Instängd baddel och inklämt rutschkanor, 850 kvm, 1/3 av Badutredningens och i Sundsvall, 1/5 mot Övik – Umelagun! 

Se nedan, uppe t v i Nannabad, badlandskap för barn och lite äldre. T h vattenrutschkanor i rum på 90 kvm! Nere t v exempel baddel i illustration och från bad i verkligheten som speglar hur litet det är och kan aldrig locka så många, blir för trångt helt enkelt och driften än dyrare med färre besök.

Nanna äventyr erseus 3

Än mindre och sämre byggs för Umeå i jämförelse med Badutredningens förslag i Nannabad, ritning härunder, med 2 500 kvm äventyrsbadytor (uppe t v) och t h syns Nannaäventyrsdel instängt och genomgångsrum mellan omklädning och 50-m-basssäng samt längst ut vattenrutschbanor inklämt och med utsikt i NO mot trafik på ÖK/Nygatan!Nanna badutredn erseus 2

Därunder jämförelse med t v Öviks Paradiset som växt till 4 – 5 000 kvm upplevelsebad, i mitten illustration av Himlabadet i Sundsvall och t h Nannabadritning som visar miniäventyrsbadet instängt med inklämda rutschkanor.

Sorgligt med sant, Umeå sämst i ”badklassen”, ja, t o m minimini i förhållande till Umelagun på Nydala så dit lär folk fara vid bra väder och ge ett öde Nannabad. Såvida inte badekonomin kläms åt och Umelagun läggs ner (flygbild längst ner och bassängen 25 m lång) och försämrar också för campingen.

Nanna ParadHimlaNannaUmelagun