Umeådagis i Aftonbladet idag: ”Larmet från förskolorna: Barn far illa”. 50 % större barngrupper än förr.

Av , , Bli först att kommentera 2

DAGIS I UMEÅ STOR NYHET I AFTONBLADET – OM KRIS MED STORA BARNGRUPPER I FÖRSKOLAN OCH I PRAKTIKEN 50 % STÖRRE ÄN PÅ 70-80-TAL. (Se längst ner).

http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/aRk4L/larmet-fran-forskolorna-barn-far-illa

Förskolorna slår larm om kris: Barn far illa

 Tårar, blåmärken och barn med blöjor fyllda av kiss – personal i Umeå larmar  Föräldern Christine: ”De stressar ihjäl sig”

Larmet från förskolorna: ”Barn far illa”

Tårar, blåmärken, sönderstressad personal och barn med blöjor fyllda av kiss.
Nu slår förskoleanställda i Umeå kommun larm – arbetssituationen har blivit ohållbar. 
– Personalen är jätteduktig men de hinner inte, de stressar ihjäl sig, säger Umeåbon Christine Kleiner vars son går i en kommunal förskola.
Nu har ett föräldranätverk bildats för att försöka bryta krisen i förskolorna.
Situationen i Umeås kommunala förskolor är, enligt anställda och föräldrar, ohållbar. 
Tio förskoleanställda i kommunen skrev nyligen i en debattartikel i Västerbottens-Kuriren att gränsen är nådd och att ”barn far illa”.
”Vid flera tillfällen har barn ramlat och slagit sig eller hamnat i slagsmål med varandra utan att en vuxen varit närvarande. Med mindre barngrupper och bättre personaltäthet hade flera av dessa skador kunnat förhindras”, skriver pedagogerna i artikeln.
Barngrupperna på förskolorna har successivt ökat men inga ytterligare resurser har skjutits till av kommunen.
– Vi får fler barn, men inga mer pengar för att anställa personal. Utöver det så är lokalerna utformade efter betydligt mindre grupper. Kommunen har också dragit in på utbildning, säger förskolläraren Maja Stolt som är en av de tio pedagogerna bakom debattartikeln.

”Fått bägaren att rinna över”

Hon berättar att botten nu är nådd med sjukskrivningar och ett ökat missnöje.
– Den senaste tidens neddragningar har fått bägaren att rinna över för många.
På Umeå kommuns hemsida kan man läsa: ”Regionens höga utbildningsnivå grundas redan i bra förskolor” och ”Att Umeå dessutom har bra skolor, bra barnomsorg (…) gör allt mycket lättare, och roligare, för dig som flyttar hit”.
– Det är lögn, säger Maja Stolt.
Bilden bekräftas av föräldern Christine Kleiner vars son går i en av kommunens förskolor.
– De senaste två åren har det blivit en klar försämring. Personalen är fantastisk, men de hinner inte, de stressar ihjäl sig, säger hon och fortsätter:
– Det är tydligt att de anställda älskar sina jobb, men man ser hur de kämpar och håller på att bli utbrända.
Försämringen märks också på Christines son, berättar hon.
Drygt 1400 föräldrar och stödmedlemmar har nu gått samman i ett nätverk för att försöka få till en förändring, berättar Josefin Eman, vars dotter går i förskola i Umeå.
– Vi är vanliga, trötta föräldrar som fått nog av kommunens felprioriteringar, säger hon.

”Falsk marknadsföring”

Nätverket skickade en förfrågan om ett möte till kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S).
– Vi kontaktade honom för nästan 3 veckor sedan, men fick aldrig något svar trots att vi påmint honom vid Kommunfullmäktige. Svaret kom först i en tidningsartikel där han sa sig vara för upptagen för att träffa oss, säger Josefin Eman.
Josefin Eman är, liksom Maja Stolt, kritisk till hur kommunen vill framställa sig själva, med ”bra förskolor” och ”bra barnomsorg”.
– Det är falsk marknadsföring. Det finns en förskolekris i Umeå som man inte vill erkänna. Hur ska man kunna ändra på något om man inte har kännedom om hur verkligheten ser ut, frågar hon sig.
17 mars 201709:00
 

50 % STÖRRE BARNGRUPPER PÅ DAGIS IDAG ÄN FÖRR I FÖRSKOLAN I UMEÅ

Här är statistik från förr. Det gäller 1970-talet då staten styrde barngruppstorlekar genom bidrag. Då gällde i Umeå för normalytor om 140-145 kvm totalt för en avd. 10 barn för 1-3-åringar (småbarnsgrupp) och 15 barn för 3-6-åringar (syskongrupp).

Sedan ändrades till utvidgade syskongrupper (även kallade familjegrupper, 1-6 år, och 13-15 barn. Men så tog staten bort bidragen och allt blev kommunfinansierat. Och därefter började ökningen av barngrupperna.

En belysande jämförelse är att dagis med 4 avd hade då 10+10+15+15 = 50 barn. En förskola idag (kan vara samma hus dessutom) kan nu ha 17+17+20+20 = 74, dvs en ”överinskrivning” med 24 eller 50 !! procent.

Visserligen mer personal med förr oftast 3 heltider, nu kanske 4. Men lokalerna är samma och nu trängre med fler barn och personalökningen motsvarar inte barnökningen. Jag var med som förskollärare på den ”gamla goda tiden” och följer nu hur förskolorna har det som morfar/farfar + som företagare och med lokalmiljöer som specialitet.

Min slutsats är att det kan behövas att staten igen går in och styr mer då en annan försämring är att skillnaderna, och orättvisorna därmed, mellan Sveriges kommuner växer. Så barnomsorgskvalitet som valfråga nästa år kan nog få mor- och farfäder, dagisföräldrar och personal att noga överväga om och vad man ska välja då.
Bli först att kommentera

Trafikverket ej tillfrågat om Vasaplan – se historik och Umeåutredningar där kommunen beslöt om refugerna…?

Av , , Bli först att kommentera 1

Här finns att läsa om Vasaplansplanerandet i Umeå:

http://www.umea.se/download/18.2b8b3e69158db9004ddf47/1481212715430/2016-08-10_gestaltningsprogram+vasaplan+lågupplöst.pdf

Nedan är bildcollage där vänstertrafiken inte nämns utan enbart om enkelriktat och där det visar sig att Trafikverket inte ”verkar” vara tillfrågat kring något om omgörningen, då också ej om vänstertrafik för bussar, kanske bilar och cyklar (som tar sig dit även om det inte är meningen), än mindre med resenomang hur det blir för förskole- och skolbarn som lärt in sig vr-hr-vr vid passage över gator och nu hamnar i motsatt tittande för säkerheten.

HÄR COLLAGE MED ILL./BILDER/TEXTER FRÅN UTREDNINGEN AV KONSULTER

Nanna Vasaplan historik b

HÄRUNDER NÅGRA AV OVAN TEXTER, MER LÄSBARA OCH FÖR ATT GRANSKA – SOM ATT UMEÅ KOMMUN ”BESLUTADE” OM ”MITTPLATTFORM” – MEN NÄR-HUR-VAR?

Nanna Vasaplan texter

Bli först att kommentera

Ohållbart med vänstertrafik på nya Vasaplan eller hållbar stadsmiljö i Umeå som Trafikverket godkänt?

Av , , Bli först att kommentera 2

Gårdagens blogg om Umeå kommuns planer på ombyggd Vasaplan med refuger och vänstertrafik för bussar visade på en 100-mkr-investering där kommunen finansierar hälften, 49,5 mkr och staten genom Trafikverket bidrar med lika mycket.

Nanna Vasaplan refuger hrtrafik

Men visste Trafikverket om bussvänstertrafiken när bidraget beviljades? Och yttrade man sig något då och vad? Sökning på orden busshållplats, refug, vänstertrafik och enkelriktat ihop ger inga träffar på hemsidan. Så kanske vet man på Trafikverket inget.

För tänk om Trafikverket inget visste och sedan får veta det och då inte vill godkänna att en bidragskommun inför outredd vänstertrafik som i Umeå, kanske bidraget dras in. Har Umeå kommun då 50 mkr till och klarar hela budgeten om 99,5 mkr för hela Vasaplansprojektet?

Nedan är från Trafikverkets hemsida om ”hållbara stadsmiljöer” för bidragansökan, som riskerar blir ohållbart med vänstertrafik på nya Vasaplan om Trafikverket inte godkänt allt och vid visshet ifrågasätter vänstertrafiken. Notera bilderna ihop med bidragsinformationen, med längst till höger, traditionell säker buss-sido-av-på trottoar, inte refug…

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings–och-analysmetoder/Finansieringsmetoder/statligt-stod-for-hallbara-stadsmiljoer—stadsmiljoavtal/

Cyklister i stadsmiljö.

Statligt stöd för hållbara stadsmiljöer – stadsmiljöavtal

Kommuner och landsting kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal, enligt förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Stödet uppgår till 2,75 miljarder kronor under perioden 2015-2018.

Trafikverket har hittills under 2015 och 2016 beviljat stöd för cirka 1,26 miljarder kronor. Nu öppnar vårens ansökningsomgång.

Ansökningsomgången öppnar den 6 mars och sista ansökningsdag är den 13 april 2017.

Syftet med satsningen är att främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik eller cykeltrafik. Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stödet bör särskilt främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik eller cykeltrafik. Förutsättningar för stöd är också att motprestationer genomförs som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande.

Klicka på rubrikerna här nedanför för att läsa mer om vilka projekt som kan få stöd och om hur ansökan går till.

Bli först att kommentera

100 mkr för Vasaplan+Linje 1! Bidrag: 49,5 mkr. Vad kostar bara Vasaplan?

Av , , Bli först att kommentera 2

På Umeå kommun hemsida finns beskrivit hela planen  med ombyggnad av Vasaplan. Och även kostnaderna som är på nästan 100 miljoner kronor, något jag inte kan påminna mig att kommunen informerat tydligt om eller medier granskat. Men så här står det:

Trafikverket har beviljat Umeå kommun stöd med finansiering av projektet via det så kallade Stadsmiljöavtal om drygt 49,75 miljoner kronor, inklusive utveckling av linje ett.

Så jag kollade upp med Trafikverkets hemsida och fann då att totalkostnaden för Vasaplan-planerna och Linje 1-utveckling är det dubbla, 99,5 mkr. Men hur mycket som är för vad, återstår att ta reda på, som vad kostar enbart Vasaplanombyggnad. Underlag längre ner.

100 MKR FÖR ATT BYGGA OM FRÅN SIDO-AV/PÅ TILL REFUGER!! ELLER VAD?

Nanna ombygg refug-sido bVAR KÄNNS DET TRYGGAST ATT KLIVA AV/PÅ? PÅ REFUGER ELLER TROTTOARER?

Umeå
Totalkostnad: 99,5 mkr
Stöd: 49,75 mkrStödnivå: 50 %Startpunkt: april 2017
Slutpunkt: november 2018
  • Ombyggnad av Vasaplan för kollektivtrafik
  • Förbättrad kollektivtrafik utmed stomlinje 1 (BRT-åtg.)
  • Flera detaljplaner
  • Flera gång- och cykelvägar
  • Förbättrad kollektivtrafik enligt framtagen kollektivtrafikplan 2016-2019
  • Cykelparkeringar
  • Framtagande av Cykeltrafikprogram, Fotgängarprogram och nytt Kollektivtrafikprogram
  • Åtgärder ska genomföras enligt Trafiksäkerhetsprogram
Hemsidorna ifråga är nedan:
http://www.umea.se/umeakommun/trafikochinfrastruktur/trafikochgator/gator/gatuarbeten/vasaplan.4.472dbf4213f09f32875d24d.html
http://www.umea.se/umeakommun/trafikochinfrastruktur/arkiv/nyhetsarkiv/artiklartrafikochinfrastruktur/vasaplansutformningarbeslutad.5.361f1c411567dcef44b1300b.html
http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings–och-analysmetoder/Finansieringsmetoder/statligt-stod-for-hallbara-stadsmiljoer—stadsmiljoavtal/projekt-som-beviljats-bidrag-2016—stadsmiljoavtal/
Bli först att kommentera

Vasaplansfaror med refuger – se ex. från Vägverket 2010 och Huddinge nu. Har Umeå kommun studerat detta?

Av , , Bli först att kommentera 2

En sökning på nätet om refuger – hållplats – buss ger exempel som beskriver faror med refuger för av- och påstigning, se nedan.

Först från Vägverket 2010 (numera ingående i Trafikverket)

Busshållplatser exempel, råd och detaljer – exempel, råd och detaljer

http://www.exempelbanken.se/system/documents/39/original/2010_5_busshallplatser_exempel_rad_och_detaljer.pdf

mitthållplats är en hållplats där bussen stannar vid en refug mitt i gatan. Den kan vara ett alternativ i innerstadsområden med omfattande trafik. till fördelarna hör att bussen inte blockerar annan trafik då den står vid håll- platsen. nackdelar är att utrymmet för väderskydd och väntande bussresenärer är begränsat och att resenärerna kan komma att hamna i ett utsatt läge. Det händer tyvärr olyckor tillföjld av att gående tar fel på biltrafikens körriktning. Särskild omsorg måste därför ägnas åt gångpassagerna.

VASAPLAN I UMEÅ MED REFUGER OCH VÄNSTERTRAFIK (Ill. WSP Sverige, från vk.se)

Vasaplan ombyggn bild

SER TRÅNGT UT OCH KÄNNS OSÄKERT – ÄN MER VID HÖGTRAFIK + RUSKVÄDER…

Härunder från Huddinge i år

Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Attraktiv med kortare restider, högre turtäthet, smidigare byten och ökad pålitlighet

https://www.huddinge.se/globalassets/_gemensamma/styrdokument-overgripande/strategi/trafikstrategi/kollektivtrafikplan.pdf

En annan hållplatstyp som är möjlig vid mittförlagda busskörfält är en så kallad ö-terminal. En fördel med denna hållplatsutformning är att endast en plattform behöver anläggas då båda färdriktningarna kan använda samma anläggning. En annan fördel är att resenärer slipper korsa vägen vid byte mellan två busslinjer. Nackdelen är att de antingen kräver bussar med dörrar på båda sidor eller att bussarna trafikerar hållplatserna i vänstertrafik.

Bli först att kommentera

VK borde granska ombyggnaden av Vasaplan och inte bara ”sila mygg (IT-kontorsfrågan) och svälja kameler” (kommunbyggen och ombyggnader)!

Av , , Bli först att kommentera 1

HÄR ÄR BILD/ILL. (WSP Sverige -ur vk.se) MED VÄNSTERTRAFIK PÅ NYTT VASAPLAN

Vasaplan ombyggn bild

SOM GAV INSÄNDARE IDAG (11/3) I VK OCH RÅD ATT GRANSKA OMBYGG.PLANERNA.

Vasaplan ombyggn insänd

Bli först att kommentera

Umeå förlorar – vinner gör Linköping för läge, innehåll och ekonomi i Vågen-simhallen/bad + sjö/strand.

Av , , Bli först att kommentera 1

Nanna Linköping Vågen 0

Umeå förlorar – igen; förut mot Ulricehamn och Söderhamn (se blogg 6/3) för kringytor vid WC-cup resp SM på skidor för SM-vecka och mot Borås (blogg 8/3) som byggt inne-50:a och har ute-50:a för SM och SM-vecka sommar + konstsnöspår i samma idrottsområde.

Nanna Linköping Vågen 1

Idag är det Linköping som Umeå förlorar idrottsligt mot, med Linköpings sim/bad-satsning vida överlägset det Umeå kommun byggt mitt i trångt centrum och förlorat 50:a-SM samt SM-vecka sommar. Det är Linköpings simhall/bad Vågen, skapat genom arkitekttävling. Se ovan värden inne/ute, simhall med badsjö, urbant + friluftsytor och härunder bakgrunden.

Nanna Linköping Vågen 4

OCH NEDAN SEGRANDE TÄVLINGSBIDRAG ”VÅGEN” (bad/sim-namn, inte som Umeås) DÄR KONTOR OCH ANNAT KOMMERSIELLT GÖR STÖRRE ARENA  MER EKONOMISK OCH HAR MER INBJUDANDE LÄGE MED UTSIKT MOT VATTEN OCH MED VYER..

Nanna Linköping Vågen b

JÄMFÖRT UMEÅS INSTÄNGDA LÄGE, TRÅNGT OCH UTAN VYER – MED HUS OMKRING.Nanna instängt b

Bli först att kommentera

Umeå! Lär av Borås SM-veckor och konstsnöspår samt i Söderhamn och Ulricehamn för egna SM 24-26 mars. Bjud in J Colting till Idrottsgalan 2018.

Av , , Bli först att kommentera 2

Tisdag 21/2 på vk.se berättades om ”hälsoproffset” Jonas Colting framträdande i Umeå samma kväll,

se http://www.vk.se/plus/1937650/halsoproffsets-basta-rad-fredagsfys-innan-fredagsmys#item=0

Hälsoproffsets bästa råd: ”fredagsfys innan fredagsmys”

I FORM Han menar att vi sitter som hopkurade troll framför våra datorer, att fredagsmyset blivit något sjukt, och att snacket om vilodagar är trams.
På tisdag kommer triathleten och författaren Jonas Colting till Umeå med föreläsningen Varken kul, roligt eller gott.

Han håller till i Borås, en stad Umeå kommun har all anledning att utbyta kontakter med. Där byggdes för flera år sedan en inomhus-50-m-bassäng i klass med den Umeå nu har i centrum. Men i Borås i idrottsområde och vid deras ute-50:a som klarar SM på långbana. Vilket gav Borås SM-veckan sommar 2014 och den andra i år 2017. Tilläggas kan att Borås-inne-50:an kostade strax under 60 miljonrer kr att bygga.

Än mer att lära av Borås är deras längdskidsatsning, vilket för västerbottningar känns lite (”fördumsfullt”) konstigt. Men med framgångsrika världscupen på skidor på konstsnö i Ulricehamn tidigare i vinter och lyckade SM-veckan på skidor i Söderhamn nyligen, också med gott om konstsnö, är det väldigt ”KONSTIGT” att Umeå kommun med skidallians och näringsliv, inte insett sammalunda för skid-SM och en ny SM-vecka vinter.

Nanna SM skid Söderh Ulriceh

Inför SM:et 24-26 mars hade inte Umeå garanterat skidspåren i Gammlia och på skidstadionområdet på och vid Gammliavallen fotbollsarena utan Skidalliansen hoppades på vädergudarna som nu verkar ha förbarmat sig om snö för sista helgen i  mars. Men för framtida SM-skidor på Gammliaområdet vill kommunen bygga sönder med bostäder (se ett flertal tidigare bloggar).

Så Umeåpolitiker, studiebesök Söderhamn för SM-vecka vinter och Umeå Idrottsgala, bjud in Jonas Colting till idrottsgalan 2018 för att föreläsa till en del och informera till annan del hur Borås kan satsa och klara SM-veckor sommar + att ha skidspår nere i, ibland, regniga Västergötland som syns nedan på Coltings hemsida.

Förra helgen hade vi ett av våra fyra årligen återkommande ColtingBorssén Simcamps i Borås.I vanlig ordning var det mycket god uppslutning och under fyra simpass och flera teoripass lyfte vi kompetensnivån rejält på våra deltagare. Det är fantastiskt att se vilken enorm utveckling många av dem gör under så kort tid!Det blev dessutom lite tid över för egen träning och den tillbringades till största delen i skidspåret. Jag fick till två femmilare runt simcampet och kunde dessutom följa upp med en träningsdag av rent episka mått i onsdags! I strålande sol så fick jag till 100 kilometer, uppdelat på två pass.Det var enastående skidspår på Borås Skidstadion och förutsättningarna kunde inte varit bättre. Nordenskiöldsloppets 22 mil förefaller dock fortfarande obegripligt långt för mig:)
Bli först att kommentera

”SM-veckan – en framgångssaga att utveckla”. Av RF-ordföranden och värt att läsas av umepoltiker och medier.

Av , , Bli först att kommentera 1

UMEÅPOLITIKER OCH MEDIER, LÄS NEDAN (Idrottens Affärer, länk härunder) AV RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE BJÖRN ERIKSSON OCH BETÄNK ATT EFTER MISSEN MED SIM-50:AN I TRÅNGT CITYLÄGE OCH INGEN SM-VECKA SOMMAR

Nanna Gammlia skidstad 2 c

PLANERAS NU SÅ ATT BOSTÄDER PÅ GAMMLIA IDROTTSOMRÅDE ”BYGGER BORT” NY SM-VECKA VINTER – IFALL NU INTE KOMMUNLEDNINGEN TÄNKER OM – SNARAST..

http://www.idrottensaffarer.se/kronikor/2017/02/sm-veckan-–-en-framgangssaga-att-utveckla?utm_source=Paloma&utm_medium=Newsletter&utm_campaign=Bertil+–+en+ledare+som+inte+görs+längre

SM-veckan – en framgångssaga att utveckla

Krönika | Publicerad: 2017-02-21 11:14
Från att inledningsvis ha varit ett evenemang med fokus på idrott på toppnivå har SM-veckan vuxit till en idrottsfest som kombineras med artistuppträdanden, prova på aktiviteter och kulturutbud för att skapa en helhetsupplevelse av staden och regionen för besökarna, skriver Björn Eriksson i sin senaste krönika.
Jonas Ekströmer/TT

Mästare som koras i 20 idrotter, idrottsstjärnor som lockar storpublik, mängder av tv-timmar och artistframträdanden under en hel vecka. Beskrivningen av SM-veckan i Söderhamn minner en hel del om det som skulle kunna vara ett vinter-OS – men såklart i ett slags miniformat.

Det är alltid en fantastisk upplevelse att besöka SM-veckan både vinter som sommar. Att få känna pulsen av ett evenemang som samlar så många och riktar strålkastarljuset mot idrotter och idrottsstjärnor som trots sina fantastiska prestationer sällan får möjlighet att visa dem för en större publik. Men under SM-veckan får de utrymme. Dels får de mindre idrotterna vara med i ett större sammanhang men också just utrymme i SVT, mer åskådare till tävlingarna och en stjärnglans de annars inte fått uppleva.

Gjorde SM-veckan till sin

Jag är övertygad om att vi trots att evenemanget vuxit snabbt bara sett de första utvecklingsstegen av SM-veckans hittills korta historia. Första SM-veckan arrangerades 2009 i Sundsvall där fem idrotter deltog. Under SM-veckan sommar i Norrköping 2016 avgjordes mästerskap i 47 idrotter och under succéveckan i Söderhamn för bara några veckor sedan deltog 2 500 idrottare i 20 idrotter inför 75 000 åskådare totalt under veckan.  Imponerande siffror och det kändes att Söderhamnsborna verkligen gjorde evenemanget till sitt. De vita mössorna som gav entré till tävlingarna lyste upp alla arenor och skidhjältarna bars fram av påhejare som kantade spåren.

Från att inledningsvis ha varit ett evenemang med fokus på idrott på toppnivå har SM-veckan vuxit till en idrottsfest som kombineras med artistuppträdanden, prova på aktiviteter och kulturutbud för att skapa en helhetsupplevelse av staden och regionen för besökarna. Smörgåsbordet av upplevelser skapar en puls och en rörelse som är fantastisk men också utmaningar i frågor om boende för både aktiva och besökare, arenor som klarar mästerskapen och är tillgängliga för alla, transporter med mera. Söderhamns kommun, med sina knappa 26 000 invånare, var SM-veckans minsta värdstad. Med samarbetet inom Gävleborgs regionen visade Söderhamn att det inte är storleken som är viktigast.

Lokalt engagemang

SM-veckan är ett smörgåsbord av idrott och här tävlar eliten om medaljer samtidigt som mästerskapen visar bredden av svensk idrott. Förutom att sätta fokus på bredd och topp inom svensk idrott riktas också ljuset mot värdstaden, senast Söderhamn som arrangörsstad och Gävleborg som region. Det är inte bara de aktiva som är hjältar under en SM-vecka. För att evenemanget ska bli verklighet krävs ett stort lokalt engagemang och volontärinsatser – inte minst av de lokala idrottsföreningarna. I Söderhamn var uppslutningen stor och bakom tävlingarna låg också ett lyckat integrationsprojekt där ett stort antal flyktingar fixade arenan och agerade spårfunktionärer.

SM-veckan där den reser runt i Sverige på sin egen Eriksgata bidrar till regional utveckling, turistekonomisk omsättning, samarbeten mellan förvaltningar och mellan föreningar och utveckling av den lokala idrotten. De lokala idrottsföreningarna engagerar sina medlemmar som samlas och blir en del av stadens och regionens genomförande, en del av evenemanget. För att lyckas måste alla delar gå i takt och göra jobbet med sikte på målet och inte på egen vinning. Det är ett värde i sig som är nog så viktigt, att få till den här känslan av tillhörighet, gemenskap och att vi kan.

Borås nästa!

I sommar väntar SM-veckan i Borås, som stod som värd även 2014. Under 2018 är det Skellefteå som står värd under vintern och Helsingborg och Landskrona arrangerar SM-veckan sommar 2018. Jag är övertygad om att vi kommer att få se fler samarbeten i regionerna för att arrangera SM-veckan framöver. Då kommer strålkastarljuset inte bara riktas mot idrottsstjärnor och alla aktiviteter under veckan. I fasen av förberedelser skapas ännu mer samverkan över kommungränser vilket ger förutsättningar att skapa möjligheter för ännu mer hållbara idrottsevenemang som ger mervärden för invånare och kommuner långt efter att festligheterna lämnat.

I dag driver RF detta som projektägare i egen regi i samverkan med SVT. I dag kostar det RF en del resurser. I en framtid tror jag SM-veckan snarare kan leverera inkomster till gagn för svensk idrott. Professionella evenemangsarrangörer knackar redan på dörren och vill vara med och utveckla konceptet.

Krönikör

Björn Eriksson

 

Mitt tillägg nedan, jämförelse Umeå med Ulricehamn och Söderhamn

NEDAN KRINGYTOR VID ULRICEHAMNS WC-CUP, SÖDERHAMNS SM-VECKA + HUR SM-YTOR FÖRSVINNER I UMEÅ MED BOSTÄDER OCH FÖRLORAD NY SM-VECKA HÄR.

Nanna SM skid Söderh Ulriceh

Bli först att kommentera

Umeå Tidning: 200 000-målet år 2050 där tre frågor saknas: 1. Om politikern anser målet möjligt. 2. Om vad man tror om hela länet. 3. Om var dagis – skolor-äldrehus fås. 4. Nya visioner?

Av , , Bli först att kommentera 2

S-kommunalrådet Hans Lindberg har på sin blogg nu ”Umeå mot 200 000 invånare” och då senast år 2050, dvs han tror målet nås. Jag är ”mot 200 000 umebor”, dvs att det inte klaras. Jag har bloggat om detta tidigare och här på nytt, utifrån Umeå Tidnings reportage om detta befolkningsmål (som först var vision) och med förslag på att UT följer upp med tre frågor (se rubrik och nedan) – som även andra umemedier nu bör syna nu när det är aktuellt i omtag av översiktsplan där siffermålet ingår. Och nu är dags att spola – för nya visioner?

Umeå Tidning har i senaste numret, v 09, stort reportage om Umeå kommuns befolkningsmål om 200 000 invånare till år 2050 med rubriken ”Komplex planering när Umeå växer”. Det var Moderaternas gruppledare Anders Ågren som i ett Kommunfullmäktige 2008 lanserade sifferhöjningen om 33 %, från 150 000 då,  och som alla KF-partier godtog, utom Arbetarpartiet av svaren i UT-reportaget att döma. 

200 000 Umeå Tidning

Gruppledaren Jan Hägglund är tydlig: ”Vi är emot detta mål” och ”Umeå når inte detta mål”. Övriga sju politiska ansvariga glider undan och är otydliga. Dock säger Centerpartiets Mattias Larssons ”om” det nås och inte ensidigt Umeå. 10:e partiet i Kommunfullmäktige, Sverigedemokraterna, finns ej med i enkäten, varför får Umeå Tidning svara på.

Viktiga frågor saknas ändå. 1. Om politikerna här anser om 200 000-målet kan nås eller ej. och 2. Om vad man tror om hela länets befolkning. Om UT följer upp med dessa kan de kurvor och den tabell jag visade i tidigare blogg användas och göras lättförståeligare medialt. Då har väljarna besked inför kommunalvalet hösten 2018.

Umeå 200 000 omöj data

En 3:e fråga är varför inte översiktsplanerna visar hur många fler dagisbarn det blir och var förskolorna får plats liksom nya skolor med 77 000 fler invånare (från dagens 123 000) och ”äldrehus”, när de boende anges i ovan cirkelfigurer. Eller blir det större grupper/klasser?

4. Till umepolitiken, dags för-nya visioner för Umeå i spolat 200 000-mål?

Bli först att kommentera