Planera barnomsorgen i Umeå + lär av historien = ny idé räddar grusplan!

I över fyra decennier har jag följt Umeå kommuns förskolebyggande från förskollärare, fackligt aktiv, dagisförälder till barnomsorgsföretagare. Min bedömning nu är att förskoleplaneringen blir allt osäkrare och präglas av allt fler tillfälliga lösningar.

Och som nu visas av den för ett par veckor sedan hastiga och för eleverna på Berghemsskolan olustiga bortgrävande av grusplanen i syfte att ge plats för förskolepaviljonger. Skolan visste inget trots att beslut togs redan vid midsommartid. Inte skolföräldrarna heller så protester kom där politik och byråkrati medgav informationsmissar.

Byggnadslov fanns inte, men att stängsla av grusplanen och gräva för att förbereda för byggnaderna sades var okej för en tillfällig lösning. Den visar sig ska kunna gälla i fem år enligt bygglovsansökan som nu på onsdag 18 oktober ska behandlas i Byggnadsnämnden, enligt föredragningslistan med

”Nybyggnad av förskola, tidsbegränsat bygglov för 5 år.” Men i fråga om beslutsförslag finns inget om bifall eller avslag!

Att just Berghems stadsdel drabbas så överrumplande känns cyniskt då här planerades i god tid i mitten av 1960-talet, noggrant, genomtänkt och med högsta kvalitet Berghems barnstuga som stod klar 1966 (hade stort och välbesökt 50-årsjubileum i fjol) med fyra daghemsavdelningar och en lekskoledel (som det då hette).

Den placerades centralt i bostadsområdet, i södra delen av kvarteret Berghemsskolan med skolan i norra ändan plus grusplan för bollsporter och isdito – även löparbanor – i mitten med parkytor och skog omkring samt lätt tillgänglig för allmänheten.

Denna föredömliga planering för barn från ett år till och med årskurs sex har nu fått sin raka motsats med utan förvarning börja gräva på grusplanen för en förskola om fyra avdelningar som mer planeras för andra barn än från Berghem då för få detaljplaner finns klara i Umeå.

Ändå har kommunen sedan länge höga mål för befolkningsutvecklingen, 200 000 senast år 2050, men i översiktsplaner ej visat på förskolor och skolor och därmed kunnat förbereda för detaljplaner i god tid.

Så har inte gjorts, varför avvecklingsbara paviljonger blivit standard numera. Jag har i 30 år påvisat den bristande långsiktigheten och i kontakter med kommunen i stället förordat fasta barnomsorgsbyggnader i god tid.

Den nu uppkomna situationen med mark ej klar för barnomsorg är därmed självförvållad av kommunen. Dagisbarnen har glömts bort vilket nu drabbar en skola, likt dominoteorin och där förskolebarn och skolelever ställs mot varandra på Berghem.

Än värre är att för ett par år sedan förlorade eleverna rast- och lekytor centralt på skoltomten på grund av ny förskola ihop med skolan (vid matbespisningen). Nu sägs att man kan bygga ny grusplan. Men då måste träd tas bort och så ställs behov mot varandra, igen och på grund av bristande framförhållning.

Förutseende nu är att lära av historien och att inte ta bort en flitigt använd grusplan för skolbarnen och för allmänheten. Det går också att få en mer bestående och bättre lösning på Berghem.

Fler förskoleplatser kan göras med omgörningar och nybyggnation kring gamla skolpaviljongerna på Berghemsskolans och angränsande mark. Bättre är också att vid nuvarande 51-åriga Berghems förskola bygga en smart lösning som integreras med denna, samordna kök och annat och få en större enhet upp till 10 avdelningar.

För några år sedan när planer kom på förskola ihop med skolan på Berghem, lanserade jag exempel på sådan integrering, se illustration här och mitt förslag i två plan och rymma fyra avdelningar. Samt rädda grusplanen och skogen omkring för skoländamål!

Men parallellt med snabba-ryck-platser måste nu Umeå kommun på allvar leva upp till vad befolkningsmål innebär, nämligen att också ha tydliga förskole- och skolmål för lokaler. Börja med att kika om nu planerade förtätningsbostäder har säkrat förskolebehoven.

Fortsätt sedan med långsiktighet där mycket finns att lära av barnomsorgshistoria i Umeå och kommunen är välkommen att höra av sig om nya idéer och uppslag för bättre måluppfyllelse.

Urban Bengtson