Min idé sedan tio år, om ny medalj efter guld, silver och brons, en järnmedalj, nådde ut i P4 Västerbotten igår 20/3 kl 15. Journalisten Anders Wikström intervjuade mig och resonerade med programledaren Adam Timander om 4:e-platsmedaljen. AW funderade på tenn som metall och jag replikerade då vid en 10:e medalj (ten/tenn).
På fråga om hur gå vidare med idén sa jag att järnmedalj kan prövas i någon lokal tävling och få uppmärksamhet. Och nya prispallar med fyra medaljörer föreslog jag designas i Umeå och tillverkas i Skellefteå, eller i trä i Lycksele. Gäller bara att vara först ut så blir Västerbotten föregångare.
Här är länken att lyssna på, http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1040533?programid=2563, börja c:a 13 minuter in och ett antal minuter till.
Under illustrationen här (ur tidningen Uppfinnaren/Konstruktören) text i förslag för sociala innovationer, som finns på https://arenasi.ideahunt.io/ideas/04178abd-1cad-4e57-9072-dc3fb666eeaf tillsammans med, nu, 16 andra sociala innovationer.
Fjärde-plats-ilska med tårar för missad medalj för de som blivit fyra och utanför prispallens guld, silver och brons kan vändas i glädje och skratt med en uppfinning, social innovation, nämligen järnmedalj till fyran. Historien, dagens idrott och tillväxttider visar att det nu är dags att också premiera fyran med en medalj.
Historien:
I tidningen Världens Historia 6/2007 kan man läsa att under de antika spelen var det bara vinnaren som hyllades. Under de två första moderna OS-åren 1896 och 1900 hyllades bara första- och andrapristagaren. Vinnaren fick silver och tvåan brons.
Först vid OS 1904 i Saint Louis belönades tredjeplatsen med medalj och därefter blev det tradition vid de flesta tävlingar. Att medaljerna är av guld, silver och brons kommer också från OS 1904. Nu över 100 år senare är tiden inne för nästa steg i idrottens medaljutveckling.
Dagens idrott:
Allt fler idrotter har cuptävlingar med semifinaler och finaler, där det finns fjärdepristagare, varför det passar med järnmedaljer här. I simningens simskolor finns guld-, silver-, brons- och järnmärke. Även i andra idrotter kan vi ta märken där järn finns med. Därför vore järnmedalj inget ovant för idrottare i tävlingar.
Samhällsnytta:
Samhällsnyttan för järnmedaljen till är uppmärksamheten fyrorna får för sitt kämpande och därmed gläder sig själv, omgivning och supportrar. Idrotten uppmärksammas också mer och lockar fler utövare, extra ”nyttigt” med ungdomar. De sociala värdena blir större med fler medaljörer när fler gläds och firas.
Tillväxt:
Av uppfinningen järnmedaljen till fyran följer också innovationer som nya prispallar, prisbord, pristavlor, etcetera. som nu har guld, silver och brons. Järnmedaljer ger alltså tillväxt med fler nya produkter och mer järnproduktion (passar ju Sverige).
Så historien, dagens idrott och tillväxttider talar för JÄRN-medaljer!
Och kan ge rubriker om ”Ge järnet för järnmedaljen!”
Senaste kommentarerna