S-nederlag i val på 70-talet och fel i dagisplanering på 80-talet grund till S-motstånd för nya förskoleidéer av mig

I över 40 år har jag verkat i och för bättre barnomsorg i Umeå (och Sverige även). Först som förskollärare på 1970-talet och fackligt aktiv på skyddssidan, uppmärksam på skillnader i ytor och planlösningar i de daghemmen(då)/förskolorna(nu) kommunen byggde.

På 1980-talet var jag fackrepresentant i en ”Politikergrupp” för barnomsorgsplaneringen. Nya stadsdelen Ersbodas, först västra, utbyggnadsplaner upptäckte jag hade för lågt räknat antal avdelningar, 10-12 förskolor i lägenhets- och villalösningar med bara 1-2 avdelningar.

Men inga fleravdelningsdagis som tidigare byggts i gamla och nya stadsdelar. Jag tog upp detta i Politikergruppen och i mediadebatt. Det gav effekt omgående, två 4-avd.förskolor ritades in i utkanten av Västra Ersboda, i centrum var det redan färdigplanerat.

1:a kommunalråd Margot Wikström (S) var ordförande i P-gruppen och ansvarig för ny Umeåmodell för daghem. Som skyddsombud gjorde jag en enkät för de fyra första typmodellerna. Den visade på brister där jag föreslog ändringar, som genomfördes.

Alla framgångar i kritik av kvantitet och kvalitet i förskolebyggande och antagning av mina förslag/idéer till trots, gav det inga ”umestjärnor i kanten”. Visserligen gillade dåvarande 2:a kommunalråd Lennart Strömsten, Folkpartiet min modell UBBI (efter mitt företagsnamn UBBI-konsult) vid visning och gick till MW i rummet bredvid.

Det blev ett kraftfullt nej (hörde det väntande i LS:s rum), ”Urban Bengtson” skulle man inte ha att göra med. Så jag fick hitta andra vägar för att förverkliga mina barnstugeidéer. Det blev i det typbarnstugeprojekt jag initierade (se tidigare bloggar). Det gav förskolan Missionären 1990 och 2016 utvecklad i campusmodell, 2 plan – 8 avd i mitt företagande.

UBBI-idé i legobygge                 Missionären-ritning            Campusmodell  Labyrintförskola

Hur var det då med första delen i bloggrubriken, dvs S-nederlag i val på 70-talet? Jo, när jag börjat förskollärarutbildningen i Umeå hösten 1971 och blev ”Försems” elevkårsordförande när det var kårval i Umeå hade jag undersökt hur Umeå Studentkår ville ta vara på förskollärarstuderandes villkor och SFS (Sveriges Förenade Studentkårer).

Efter information från båda sidor, valde en klar majoritet att lämna US och gå in i SFS. Så den då (och ofta därefter) S-styrda Umeå Studentkår förlorade en utbildning, något som inte uppskattades, förlora är något politiker inte vill och kan ha svårt att acceptera.

Kanske la jag grund där för motstånd i det socialdemokratiska partiet i Umeå och som känns gälla än idag närmare ett halvt sekel senare. Oavsett, så är de labyrintvarianter av förskolor som nu byggs i Umeå viktiga att uppmärksamma bristerna i och syns i föregående bloggar. Allt för få fram nya och bättre förskolelösningar.

Och kunde ändå S och Margot Wikström lyssna och rätta till för 40 år sedan, borde S idag liksom övriga partier kunna göra (S)ammalunda?! Det finns en topp-S-politiker som uttryckt gillande av mina idéer. Eller finns det något annat partis företrädare som likt FP:s Strömsten förr, idag är lika tillmötesgående? Mer i nästa blogg.